Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Östnyländska vårdare ställer upp i välfärdsområdesvalet – vill dela med sig av kunskaper från fältet

Sairaanhoitaja potilashuoneen ovella, Uusi lastensairaala, Helsinki, 8.7.2019.
Bildtext Välfärdsområdesvalet har inletts och fler av de östnyländska kandidaterna arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen. Arkivbild.

I flera östnyländska kommuner ställer kandidater som arbetar inom social- och hälsovården upp i välfärdsområdesvalet. Vilka fördelar kan yrkeserfarenheten ge och tycker de att rätt saker har lyfts upp i kampanjer och debatter?

Pia Nurme (Saml) har arbetat hela sitt yrkesliv inom social- och hälsovårdssektorn, bland annat som social- och hälsovårdsdirektör i Borgå och nu som verkställande direktör för ett privat vårdbolag.

Hennes långa erfarenhet inom vårdsektorn är en orsak till att hon ställer upp i välfärdsområdesvalet.

– Det är förstås ett resultat efter att ha funderat länge. Rollen som politisk beslutsfattare är mycket annorlunda den jag hade tidigare som tjänsteman och nu som producent för vårdtjänster, säger Nurme.

Som tjänsteman var Nurme med när beredningen av hela social- och hälsovårdsreformen började och vill gärna vara när den avslutas genom ett historiskt val inom sektorn och på kommunal nivå.

– Jag har varit med och berett olika versioner av social- och hälsoreformen för olika styrelser i både östra Nyland och hela Nyland. När den slutliga modellen blev den här tänkte jag att min kunskap och erfarenhet kan vara till någon nytta.

Nurme är övertygad om att de nya fullmäktige måste bestå av personer med bred kunskap och erfarenhet.

Pia Nurme, Forssa, 10.06.2019
Bildtext Pia Nurme.

Frågor som ligger henne nära hjärtat rör äldre och handikappade. Eftersom vårdbolaget förmedlar tjänster i ett tjugotal städer i landet har Nurme fått en överblick över hur verksamheten kan tänkas fungera i olika välfärdsområden framöver.

– Det handlar främst om att trygga tjänster för äldre och att få tillräckligt med personal, men med min bakgrund är också basservicen viktig, vare sig det gäller barnskydd, marginalisering bland unga eller hälsovårdscentralernas tjänster. Men åldringsvården hör mera till mitt dagliga arbete, säger Nurme.

Våga prioritera och fatta svåra beslut

Nurmes uppfattning om partiernas och kandidaternas kampanjer inför valet är att man lovar väldigt mycket och att allt kommer att förändras till det bättre.

– I ärlighetens namn borde man ha mod att säga det högt att det till alla delar inte nödvändigt blir bättre jämfört med nu. Det kommer uttryckligen att ske i sådana situationer om man inte vågar värdera, prioritera och välja, som att utnyttja till exempel olika digitaliserade tjänster eller distansvård. Då förändras inget till det bättre, säger Nurme.

Enligt Nurme diskuteras det mycket om hälsovårdstjänster och läkartider, medan socialvården fallit i glömska. Socialvården är ett brett område som inkluderar allt från hemvård till krishjälp och barnskydd.

– Jag tycker också att räddningsväsendet har behandlats styvmoderligt. Sektorn är rätt liten, men främst för att det uttryckligen är social- och hälsovården som betonats när modellen beretts under årens lopp. Då har räddningsverksamheten inte fått tillräcklig uppmärksamhet, säger Nurme.

En fråga som också blivit hängande i luften är vad som händer när välfärdsområdet skiljs åt från kommunorganisationen.

– Tidigare har man alltid pratat om glappet mellan basservicen och specialsjukvården. Tanken med reformen har varit att fylla det glappet, men nu uppstår en ny organisation med ett välfärdsområde och flera kommuner. Det finns redan bra strukturer där social- och hälsovården samarbetar med bildningssidan eller stadsutvecklingen och här riskerar nu uppstå ett glapp, säger Nurme.

Två närvårdare som går med varsin rullstol framför sig.
Bildtext Kandidaterna önskar att social- och hälsovård ordnas nära invånarna. Arkivbild.

Malin Havila (SFP) från Borgå är utbildad närvårdare och studerar som bäst till fysioterapeut.

– Vårdbranschen ligger nära hjärtat och jag har mer än tio års erfarenhet från vården så jag tycker att jag har mycket att erbjuda, säger Havila.

Till de viktigaste frågorna hör resurser inom vården.

– Jag är orolig över personalbristen och hur vi ska få den korrigerad. Det andra är ungas välmående och speciellt nu under coronatiden har pandemin haft en stor effekt på unga, men också vuxna. Man borde satsa ännu mera på mentalvården.

Havila betonar en strävan efter bättre välmående i alla åldersgrupper i samhället och rätt till god vård på båda inhemska språken.

Malin Havila tycker att kandidaterna har lyft upp rätt saker i sina kampanjer och de diskussioner hon har följt med.

– Ganska många är oroliga över mentalvården och att man får primärhälsovård tillräckligt nära sin hemort i synnerhet för dem som bor i glesbygden.

Personalbristen måste lösas

Havila har däremot saknat bra debatter kring personalbristen inom vården.

– Jag hade gärna hört mera om hur andra kandidater ser på möjligheterna att öka dragningskraften till vården så att fler vill jobba inom vårdbranschen.

Högre löner är hennes eget första botemedel och uppskattar att vårdare helt enkelt inte får tillräckligt bra betalt för det jobb de utgör. Det tär i längden på yrkesstoltheten.

– Man ska vara stolt över att man är vårdare och försöka hålla ut fast det är kämpigt. Vårdaryrket är krävande var du än jobbar.

Havila hoppas att alla med rösträtt överväger kandidater som är kunniga inom vården när de står i valbåset.

– Personer som fullkomligt saknar erfarenheter från branschen kan nog ha idéer om hur det ska skötas i framtiden, men vårdarna jobbar på fältet och ser hur det fungerar i praktiken, säger Havila.

Man i heltäckande skyddsutrustning av plast och munskydd.
Bildtext Markus Pietikäinen har lång erfarenhet inom vårdbranschen.

Den främsta orsaken till att sjukskötare och patientombudsman Markus Pietikäinen (SDP, ob.) från Sibbo ställer upp i valet är att man som fullmäktigeledamot i en kommun inte nödvändigt får arbeta med social- och hälsovårdsfrågor fast man blivit invald.

– Det är en mängd viktiga beslut som fattas i en sektion, ett utskott eller en nämnd. Och den som röstar vet inte alltid om ledamoten den röstat på får ett sådant förtroendeuppdrag i något av dessa organ, säger Pietikäinen.

Pietikäinen betonar att det här valet skiljer sig på så vis att det uttryckligen handlar om om social- och hälsovård och räddningsväsendet.

Pietikäinens har arbetat som sjukskötare i 30 år och yrkeserfarenheten omfattar allt från intressebevakning med flera förtroendeuppdrag som ombudsman till kliniskt patientarbete i hela huvudstadsregionen.

I korthet säger Pietikäinen att all kunskap han besitter hade gått förlorad om han inte ställt upp i valet.

– När jag funderade på min kandidatur tänkte jag både på vad jag kan ge väljarna och kommunerna i välfärdsområdet, men också på vilka tjänster jag och mina närstående kommer att behöva i framtiden.

I det stora hela tycker Pietikäinen att kampanjerna har lyft upp rätt saker men saknar bra svar på för hur social- och hälsovården ska få resurser i framtiden.

Önskar bättre arbetsklimat inom vården

Han önskar också en diskussion om hur en god och trevlig arbetsmiljö ska skapas bland dem som flyttar från kommunerna till välfärdsområdet, något direkt saknar inom Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt.

– Det behövs ett gott ledarskap och en god personalpolitik så att varje arbetstagare respekteras. De är nu anställda av HUS där personalen numera ses som nummer och inte som människor, säger Pietikäinen.

Han betonar att lönerna behöver justeras, men efterlyser också ökad trivsel på arbetsplatserna, som att man hälsar på varandra.

– Stämningen är tråkig nu när resurserna är små och det speglar sig också på människors beteende. Det här borde vi få en ändring på, säger Pietikäinen.

Ethernet-kaapelia laitetaan kiinni servereihin Länsi-Pohjan keskussairaalan serverihuoneessa.
Bildtext Oro finns att fullmäktigeledamöterna inte har tillräckliga kunskaper om it-tjänster i vården för att fatta bra beslut. Arkivbild.

Det Pietikäinen också har saknat i diskussionerna om välfärdsområdet är en kritisk granskning av de digitala tjänsterna och framför allt patientdatasystemet Apotti.

Pietikäinen är orolig för att digitala tidsbokningar till hälsovårdare eller läkare sänker vårdkvaliteten om en preliminär hälsogranskning utförs av en digital tjänst än en utbildad skötare.

– Den första kontakten är en erfaren vårdare som avgör situationen och tar kontakt med patienten före man bokar en mottagningstid efter två - tre månader, om det är ett icke brådskande ärende. Man borde träffa skötare på plats och göra en nogran förundersökning så att resurserna sedan går till att träffa rätt vårdare eller läkare, säger Pietikäinen.

Samma princip skulle också gälla inom åldringsvården – fysisk kontakt som ger trygghet och gör det lättare att diagnostisera en person med många besvär och har svårt att formulera dem framför en dator eller via en mobiltelefon.

Kan fullmäktige fatta beslut om digitala tjänster?

När det gäller Apotti nämner han att räkningen för det nya patientdatasystemet steg med 1,3 miljoner euro när det togs i bruk i Sibbo och att har bemötts med kritik av användarna.

– Jag har använt nio olika patientdatasystem och har inget gott att säga om Apotti, säger Pietikäinen.

Pietikäinens poäng är att omkring 90 procent av de uppställda kandidaterna inte nödvändigtvis känner till de system och tjänster som digitaliseringen för med sig, eftersom bara utbildad vårdpersonal får använda dem.

Hans oro är därför att ledamöterna klubbar genom beslut om till exempel digitala tjänster för många miljoner euro utan att vara insatta i dess funktioner och användarvänlighet.

Diskussion om artikeln