Afghaner kämpar för mat på bordet – FN varnar för massiv matbrist i Afghanistan

24 miljoner afghaner kan snart drabbas av av akut matbrist. Det är brist på jobb, mat, mediciner. "Förr köpte familjen kött tre eller fyra gånger per vecka, nu har vi råd med kött bara en gång i månaden", säger en kock i Kabul.

– Priserna är väldigt höga när du köper och låga när du själv säljer.

Så här sammanfattar en kock från Kabul det ekonomiska läget i Afghanistan just nu.
Folk säljer sina ägodelar och bristen på mat, pengar och mediciner syns överallt i samhället. Sedan talibanerna tog över makten i Afghanistan den 15 augusti ifjol har landets ekonomi varit i fritt fall.

97 procent av befolkningen i Afghanistan kommer att leva i fattigdom i mitten av 2022

FN:s utvecklingsprogram UNDP

Också de som förr hade jobb och besparingar tvingas nu minska på alla utgifter.
– Vi äter varken frukt eller grönsaker längre. Förr köpte vi kött till middag tre eller fyra gånger per vecka, nu har vi råd med kött bara en gång per månad.
Kocken, som tidigare arbetade för en hjälporganisation i Kabul, är en av de afghaner som djupintervjuats i en artikel skriven av forskningsnätverket Afghanistan Analyst Network (Living in a collapsed economy (1) A cook, a labourer, a small trader, a migrant worker and a factory owner tell us what their lives look like now).
– Vår åtta personers familj äger inget vi kunde sälja: inga kor, får eller mark, berättar en jordbruksarbetare från Lal wa Sarjangal i centrala Afghanistan.
– Jag sålde nyligen en filt – men med de tre dollar vi fick så hade vi ändå inte råd med att köpa en flaska gas för matlagning. Favoritmaten just nu är potatissoppa, men oftast äter vi endast torrt bröd, berättar jordbruksarbetaren.

FN: Fem miljarder dollar behövs

Förenta Nationerna har redan under hösten 2021 gått ut med en appell till världssamfundet för att lindra den humanitära krisen i Afghanistan.

11 januari 2021 meddelade FN att den största kraftsamlingen i organisationens historia nu lanserats – FN vädjar nu till världen att 4,4 miljarder dollar behövs för mat och förnödenheter i Afghanistan och ytterligare 620 miljoner dollar för att assistera de afghanska flyktingar som flytt till grannländerna.

– En fullskalig katastrof är bakom hörnet i Afghanistan. Mitt ärende är akut: stäng inte dörren framför det afghanska folket, säger Martin Griffiths, chef för FN:s humanitära samordnare.
USA har meddelat att de nu bidrar med 300 miljoner dollar i humanitär hjälp till Afghanistan. Pengarna ska kanaliseras till internationella hjälporganisationer på plats i Afghanistan.
Finland har i december meddelat att de pengar som skulle finansiera det långsiktiga biståndsarbetet (som tillfälligt är avbrutet på grund av talibanernas maktövertagande) istället riktas till humanitär hjälp bland annat via FN:s organisationer.

"Vårt arbete fortsätter"

En del av de biståndsorganisationer som arbetat i decennier i Afghanistan kunde fortsätta sitt arbete trots att talibanerna övertog makten i augusti 2021. Andra måste tillfälligt eller helt upphöra med sitt arbete.

En av de organisationer som fortsatt sitt långsiktiga arbete är Svenska Afghanistankommittén.
– Jag besökte Kabul i december. Frustrationen och desperationen hos människorna är påtaglig. Alla pratar om den socioekonomiska kollapsen i landet och hur de kämpar för att få mat på bordet, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén i en intervju för Svenska Yle.

– Det som märks tydligt är att många säljer sina ägodelar: mattor, TV-apparater, smycken. Folk är verkligen inne på de allra sista marginalerna – majoriteten av befolkningen går fram emot en väldigt svår vinter.
FN:s utvecklingsprogram UNDP bedömer att upp till 97 procent av befolkningen i Afghanistan kommer att leva i fattigdom i mitten av detta år.
– Vi ser i vårt hälsovårdsarbete att undernäringen tilltar. Vi ser allt fler barn och gravida kvinnor som är undernärda, säger Stefansson.

"Ökat behov av hjälp till de mest utsatta"

Den internationella biståndsorganisationen Rädda Barnen har arbetat i Afghanistan sedan slutet av 1970-talet.
Efter talibanernas snabba maktövertagande i augusti 2021 avbröt Rädda Barnen tillfälligt sitt arbete på grund av det oklara säkerhetsläget. Arbetet kunde återupptas i september.
Max Holm, informatör för Rädda Barnen i Finland, säger att arbetet med bland annat närskolor, flyttbara hälsovårdskliniker och mathjälp nu pågår i alla de provinser där organisationen hade verksamhet sedan förr.
– På grund av att det humanitära läget är så kritiskt just nu så kommer vi under de kommande månaderna att utöka våra insatser, säger Max Holm.
– Situationen är fruktansvärd: över 20 miljoner människor hotas av akut matbrist. Av dessa är det nästan 10 miljoner som hotas av regelrätt svält.
Max Holm nämner att Rädda Barnen redan tidigare assisterat de allra mest utsatta barnfamiljerna med direkta kontantstöd, närings- och hälsovårdstjänster.

– Vi arbetar nu med att öka detta arbete. Särskilt det ekonomiska stödet är viktigt. Med hjälp av kontanterna eller kupongerna får föräldrar möjlighet att köpa mat, varma kläder och kaminer.

Max Holm säger att kontantstödet, åtminstone tillfälligt, kan fungera som en garant mot att barnen i familjerna råkar illa ut.
– Annars kan barnen riskera att utsättas för barnarbete eller andra ännu värre former av utnyttjande. Samtidigt ges familjerna en chans att bekosta skolmaterial för barnen, säger Max Holm.

Balansgång i talibanernas Afghanistan

I allt det dystra som omger Afghanistan just nu ser Andreas Stefansson ändå det som positivt att FN nu går ut med kraft, med sin största appell någonsin.

– Det är bra att FN så tydligt går ut med att detta är den största katastrofen just nu som håller på att utveckla sig globalt. Men jag är rädd att denna appell kommer lite väl sent. Detta stöd måste omvandlas till verksamhet, projekt och aktiviteter – det tar tid.

Man får inte hålla en civilbefolkning som gisslan för att försöka bestraffa talibanerna, men det är det man gör just nu. Nu måste vi hindra att en befolkning glider in i massvält och död

Andreas Stefansson, Svenska Afghanistankommittén

Andreas Stefansson påtalar att det är en stor utmaning att långsiktigt bygga upp Afghanistan när banksystemet är paralyserat på grund av sanktionerna mot talibanregimen.

Så länge givarländerna inte erkänner talibanregeringen kommer de långsiktiga statliga återuppbyggnadsmiljarderna att utebli. Humanitär nödhjälp är viktig nu i det akuta läget, men hjälper inte ett helt land på fötter.

– Det är oerhört viktigt att världssamfundet gör sitt yttersta för att försöka få till ett stöd till den offentliga sektorn och mer långsiktigt stödja landets utveckling. Man kan inte sätta 40 miljoner människor i matkö.
Omvärlden har hittills inte erkänt Afghanistans talibanstyrda regering. Rörelsens konservativa politik och våldsamma historia är svårsmält för omvärldens ledare.
Under sina fem första månader vid makten har talibanerna bland annat kraftigt begränsat kvinnors rätt att arbeta, lagt ner centralvalnämnden och avskaffat de ministerier som arbetade för att främja landets fredsprocess och kvinnornas rättigheter.

Det kommer också nyheter om trakasserier och förföljelse av journalister i talibanernas Afghanistan. Den finska veckotidningen Suomen Kuvalehti publicerar också i en blogg berättelser skrivna av kvinnliga afghanska journalister. En av journalisterna berättar om hur hon med sin man tvingats fly från Mazar-i-Sharif till Sar-e-Pul efter att talibanerna ställt närgångna frågor om deras förflutna.

Mannen, som hör till den etniska gruppen hazara, jobbade tidigare som bilmekaniker för Nato-trupperna.
– En dag kom talibanerna till vårt hem och misshandlade mig och min man. De skrek "ni hazarer är inte muslimer".
Svenska Afghanistankommittén anser att den viktigaste frågan nu är att finna en lösning där långsiktigt bistånd kan ges för att finansiera grundläggande samhällstjänster till civilbefolkningen utan att pengarna går till repressiv regimutövning.

– Man får inte hålla en civilbefolkning som gisslan för att försöka bestraffa talibanerna, men det är det man gör just nu. Nu måste vi hindra att en befolkning glider in i massvält och död, säger Andreas Stefansson.