Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Afghaner kämpar för mat på bordet – FN varnar för massiv matbrist i Afghanistan

Afghanska kvinnor demonstrerar med plakat på en gata i Kabul. Texten på plakatet lyder: "Vi är det hungriga folkets röst".
Bildtext Afghanska kvinnor demonstrerar i Kabul 28 december 2021 för rätten till jobb och utbildning för kvinnor och för mat på bordet.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

24 miljoner afghaner kan snart drabbas av av akut matbrist. Det är brist på jobb, mat, mediciner. "Förr köpte familjen kött tre eller fyra gånger per vecka, nu har vi råd med kött bara en gång i månaden", säger en kock i Kabul.

– Priserna är väldigt höga när du köper och låga när du själv säljer.

Så här sammanfattar en kock från Kabul det ekonomiska läget i Afghanistan just nu.

Folk säljer sina ägodelar och bristen på mat, pengar och mediciner syns överallt i samhället. Sedan talibanerna tog över makten i Afghanistan den 15 augusti ifjol har landets ekonomi varit i fritt fall.

97 procent av befolkningen i Afghanistan kommer att leva i fattigdom i mitten av 2022

― FN:s utvecklingsprogram UNDP


Också de som förr hade jobb och besparingar tvingas nu minska på alla utgifter.

– Vi äter varken frukt eller grönsaker längre. Förr köpte vi kött till middag tre eller fyra gånger per vecka, nu har vi råd med kött bara en gång per månad.

Kocken, som tidigare arbetade för en hjälporganisation i Kabul, är en av de afghaner som djupintervjuats i en artikel skriven av forskningsnätverket Afghanistan Analyst Network (Living in a collapsed economy (1) A cook, a labourer, a small trader, a migrant worker and a factory owner tell us what their lives look like now).

– Vår åtta personers familj äger inget vi kunde sälja: inga kor, får eller mark, berättar en jordbruksarbetare från Lal wa Sarjangal i centrala Afghanistan.

– Jag sålde nyligen en filt – men med de tre dollar vi fick så hade vi ändå inte råd med att köpa en flaska gas för matlagning. Favoritmaten just nu är potatissoppa, men oftast äter vi endast torrt bröd, berättar jordbruksarbetaren.

Kvinnor protesterar mot hungersnöden i Afghanistan. De bär ett plakat med texten "vi är också människor liksom ni. Svält inte ihjäl oss"
Bildtext Kvinnor demonstrerar i Kabul 29 december 2021 mot matbristen i Afghanistan. Talibanregeringen har i ett öppet brev till USA:s kongress krävt att USA ska stoppa sanktionerna och tillåta taibanregimen att komma åt de omkring 10 miljarder dollar som ligger blockerade i den afghanska centralbanken.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Afghanistan på randen till kollaps

USA:s och FN:s säkerhetsråds sanktioner mot talibanregimen har stoppat internationellt stöd till Afghanistan. Säkerhetsrådet röstade i slutet av december 2021 för att tillåta humanitärt bistånd till det afghanska folket.

Den afghanska centralbankens reserver på nästan 10 miljarder dollar blockerades i mitten av augusti 2021.

De av afghanerna som har privata besparingar får inte tillgång till sina pengar för att banksystemet inte fungerar.

Löner till anställda inom den offentliga sektorn kan inte betalas ut.

Talibanregimen har betalat vete istället för pengar åt tusentals statligt anställda - vetesäckarna har donerats bland annat från Indien och Pakistan.

I Afghanistan råder nu brist på mat, mediciner och kontanta pengar.

Enligt FN:s livsmedelsprogram kan upp till 24 miljoner afghaner inom kort drabbas av akut matbrist.

FN: Fem miljarder dollar behövs

Förenta Nationerna har redan under hösten 2021 gått ut med en appell till världssamfundet för att lindra den humanitära krisen i Afghanistan.

11 januari 2021 meddelade FN att den största kraftsamlingen i organisationens historia nu lanserats – FN vädjar nu till världen att 4,4 miljarder dollar behövs för mat och förnödenheter i Afghanistan och ytterligare 620 miljoner dollar för att assistera de afghanska flyktingar som flytt till grannländerna.

– En fullskalig katastrof är bakom hörnet i Afghanistan. Mitt ärende är akut: stäng inte dörren framför det afghanska folket, säger Martin Griffiths, chef för FN:s humanitära samordnare.

USA har meddelat att de nu bidrar med 300 miljoner dollar i humanitär hjälp till Afghanistan. Pengarna ska kanaliseras till internationella hjälporganisationer på plats i Afghanistan.

Finland har i december meddelat att de pengar som skulle finansiera det långsiktiga biståndsarbetet (som tillfälligt är avbrutet på grund av talibanernas maktövertagande) istället riktas till humanitär hjälp bland annat via FN:s organisationer.

"Vårt arbete fortsätter"

En del av de biståndsorganisationer som arbetat i decennier i Afghanistan kunde fortsätta sitt arbete trots att talibanerna övertog makten i augusti 2021. Andra måste tillfälligt eller helt upphöra med sitt arbete.

Andreas Stefansson
Bildtext Vi har fortsatt med att ge undervisning åt flickor i de högstadieskolor och gymnasier som vi driver runt om i landet. Talibanerna har lokalt accepterat detta. Tyvärr ser det inte ut så i hela landet. Vi trycker på i denna fråga: myndigheterna måste erbjuda flickor möjlighet att gå i skola, säger Andreas Stefansson på Svenska Afghanistankommittén.
Bild: Svenska Afghanistankommittén

En av de organisationer som fortsatt sitt långsiktiga arbete är Svenska Afghanistankommittén.

– Jag besökte Kabul i december. Frustrationen och desperationen hos människorna är påtaglig. Alla pratar om den socioekonomiska kollapsen i landet och hur de kämpar för att få mat på bordet, säger Andreas Stefansson, generalsekreterare för Svenska Afghanistankommittén i en intervju för Svenska Yle.

– Det som märks tydligt är att många säljer sina ägodelar: mattor, TV-apparater, smycken. Folk är verkligen inne på de allra sista marginalerna – majoriteten av befolkningen går fram emot en väldigt svår vinter.

FN:s utvecklingsprogram UNDP bedömer att upp till 97 procent av befolkningen i Afghanistan kommer att leva i fattigdom i mitten av detta år.

– Vi ser i vårt hälsovårdsarbete att undernäringen tilltar. Vi ser allt fler barn och gravida kvinnor som är undernärda, säger Stefansson.

"Ökat behov av hjälp till de mest utsatta"


Den internationella biståndsorganisationen Rädda Barnen har arbetat i Afghanistan sedan slutet av 1970-talet.

Efter talibanernas snabba maktövertagande i augusti 2021 avbröt Rädda Barnen tillfälligt sitt arbete på grund av det oklara säkerhetsläget. Arbetet kunde återupptas i september.

Max Holm, informatör för Rädda Barnen i Finland, säger att arbetet med bland annat närskolor, flyttbara hälsovårdskliniker och mathjälp nu pågår i alla de provinser där organisationen hade verksamhet sedan förr.

– På grund av att det humanitära läget är så kritiskt just nu så kommer vi under de kommande månaderna att utöka våra insatser, säger Max Holm.

– Situationen är fruktansvärd: över 20 miljoner människor hotas av akut matbrist. Av dessa är det nästan 10 miljoner som hotas av regelrätt svält.

Max Holm nämner att Rädda Barnen redan tidigare assisterat de allra mest utsatta barnfamiljerna med direkta kontantstöd, närings- och hälsovårdstjänster.

– Vi arbetar nu med att öka detta arbete. Särskilt det ekonomiska stödet är viktigt. Med hjälp av kontanterna eller kupongerna får föräldrar möjlighet att köpa mat, varma kläder och kaminer.

6-åriga aghanska pojken Sami håller ett bröd i handen.
Bildtext 6-åriga Sami, som håller brödet, hör till de familjer i Afghanistan som tillfälligt ges ekonomiskt stöd av Rädda barnen.
Bild: Michal Przedlacki / Rädda barnen


Max Holm säger att kontantstödet, åtminstone tillfälligt, kan fungera som en garant mot att barnen i familjerna råkar illa ut.

– Annars kan barnen riskera att utsättas för barnarbete eller andra ännu värre former av utnyttjande. Samtidigt ges familjerna en chans att bekosta skolmaterial för barnen, säger Max Holm.

Balansgång i talibanernas Afghanistan


I allt det dystra som omger Afghanistan just nu ser Andreas Stefansson ändå det som positivt att FN nu går ut med kraft, med sin största appell någonsin.

– Det är bra att FN så tydligt går ut med att detta är den största katastrofen just nu som håller på att utveckla sig globalt. Men jag är rädd att denna appell kommer lite väl sent. Detta stöd måste omvandlas till verksamhet, projekt och aktiviteter – det tar tid.

Man får inte hålla en civilbefolkning som gisslan för att försöka bestraffa talibanerna, men det är det man gör just nu. Nu måste vi hindra att en befolkning glider in i massvält och död

― Andreas Stefansson, Svenska Afghanistankommittén


Andreas Stefansson påtalar att det är en stor utmaning att långsiktigt bygga upp Afghanistan när banksystemet är paralyserat på grund av sanktionerna mot talibanregimen.

Så länge givarländerna inte erkänner talibanregeringen kommer de långsiktiga statliga återuppbyggnadsmiljarderna att utebli. Humanitär nödhjälp är viktig nu i det akuta läget, men hjälper inte ett helt land på fötter.

– Det är oerhört viktigt att världssamfundet gör sitt yttersta för att försöka få till ett stöd till den offentliga sektorn och mer långsiktigt stödja landets utveckling. Man kan inte sätta 40 miljoner människor i matkö.

Omvärlden har hittills inte erkänt Afghanistans talibanstyrda regering. Rörelsens konservativa politik och våldsamma historia är svårsmält för omvärldens ledare.

Under sina fem första månader vid makten har talibanerna bland annat kraftigt begränsat kvinnors rätt att arbeta, lagt ner centralvalnämnden och avskaffat de ministerier som arbetade för att främja landets fredsprocess och kvinnornas rättigheter.

Talibansoldater står vid en vägspärr i Kabul i september 2021.
Bildtext Talibanregimens soldater granskar bilar vid en vägspärr i Kabul. Många av de afghaner som arbetade för utländska trupper och människorättsorganisationer under den förra regimen är livrädda för att ertappas i talibanernas kontroller.
Bild: Stringer / AOP


Det kommer också nyheter om trakasserier och förföljelse av journalister i talibanernas Afghanistan. Den finska veckotidningen Suomen Kuvalehti publicerar också i en blogg berättelser skrivna av kvinnliga afghanska journalister. En av journalisterna berättar om hur hon med sin man tvingats fly från Mazar-i-Sharif till Sar-e-Pul efter att talibanerna ställt närgångna frågor om deras förflutna.


Mannen, som hör till den etniska gruppen hazara, jobbade tidigare som bilmekaniker för Nato-trupperna.

– En dag kom talibanerna till vårt hem och misshandlade mig och min man. De skrek "ni hazarer är inte muslimer".

Svenska Afghanistankommittén anser att den viktigaste frågan nu är att finna en lösning där långsiktigt bistånd kan ges för att finansiera grundläggande samhällstjänster till civilbefolkningen utan att pengarna går till repressiv regimutövning.

– Man får inte hålla en civilbefolkning som gisslan för att försöka bestraffa talibanerna, men det är det man gör just nu. Nu måste vi hindra att en befolkning glider in i massvält och död, säger Andreas Stefansson.