Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Utan coronatest blir du utan sjukdagpeng – huvudstadsregionens beslut att testa färre är problematiskt, anser SHM:s kanslichef

Kirsi Varhila i vinterklädsel.
Bildtext Vi vet ännu inte tillräckligt om omikronvarianten för att uppdatera regeringens strategi, säger Kirsi Varhila, kanslichef på social- och hälsovårdsministeriet.

Huvudstadsregionens beslut om att testa färre personer och koncentrera spårningen av coronasmitta kan stöta på juridiska problem. Det tror Kirsi Varhila, kanslichef på social- och hälsovårdsministeriet.

Helsingforsborgmästaren Juhana Vartiainen har efterlyst en uppdatering och förtydligande av den nationella coronastrategin. Varhila anser det inte vara möjligt förrän det finns mer kunskap om virusets omikronvariant.

– Just nu finns det ingen orsak, eller åtminstone skulle det vara mycket besvärligt. Vi vet ännu inte tillräckligt om omikronvarianten för att uppdatera regeringens strategi, säger Varhila.

Finns det då en motsättning mellan regeringens strategi och de aktuella förslagen om rekommendationer?

Helsingfors och HUS vill att folk sköter situationen med självtest, och inte via hälsovården.

När det gäller teststrategin krävs lagstiftningsändringar. Det blir problem om färre människor ska få testa sig eftersom det i flera fall behövs läkardiagnos från en smittskyddsansvarig läkare.

Ingen sjukdagpeng utan coronatest

Rätten till sjukdagpenning eller dagpenning i samband med isolation på grund av smittsam sjukdom kräver att man genomgår ett coronatest inom hälso- och sjukvården.

Ett besök hos läkare behövs också för att få bevis om tillfrisknande från covid-19 i det så kallade coronapasset.

– Om vi inte testar människor blir de utan den rätt de har enligt lagen, säger Kirsi Varhila. Dessutom handlar det om EU:s coronapass.

Beslut från Europeiska unionen om corona kan man inte kringgå nationellt. En EU-förordning ska tillämpas och ingå direkt i nationell lagstiftning. Vi kan inte besluta om något annat, säger Varhila.

Åbo universitetscentralsjukhus intensivvårdsavdelning
Bildtext Just nu är social- och hälsovårdens bärförmåga försvagad, säger Kirsi Varhila.

“Skolgången ändå snäppet viktigare än hobbyverksamhet”

Regeringen rekommenderade i slutet av förra veckan att ungas hobbyverksamhet ska avbrytas temporärt. Också där har huvudstadsregionen gått emot regeringens rekommendation.

Kanslichef Varhila ser ändå ingen motsättning här. Hon betonar att beslut om begränsningar på regional nivå alltid bygger på egna överväganden, expertutlåtanden och den egna regionens smittsituation.

Men samtidigt är det också regeringens vilja att försöka kringgå smittspridningen i landet. Regeringen förde en diskussion om att så långt som möjligt undvika distansundervisning, så att skolorna ska kunna fungera som vanligt.

– Hur värdefull och nyttig de ungas fritids- och hobbyverksamhet än är, så är den kanske snäppet mindre viktig än den egentliga skolgången, säger Kirsi Varhila.

Men hon betonar att beslutsrätt och verkställighetsrätt finns i regionerna, enligt bästa vilja och kompetens.

Hälsovårdens kapacitet bekymrande – vi saknar vårdpersonal

Hälsovårdens kapacitet är bekymrande: Det ser nu ut som om omikron snabbt sprider sig. Finns det då andra möjligheter än att öka resurser till hälsovården? Eller räcker ramarna, så att man omplacerar folk och tar bort från annat håll?

– Just nu är social- och hälsovårdens bärförmåga försvagad och lider. Det gäller speciellt inom äldrevården och annan vård, där vi är bekymrade för personalbristen.

Var vi ska få mer personal är inte alldeles enkelt. Den privata social- och hälsovården är redan starkt med i coronatalkot, påpekar Kristi Varhila.

– Verkligheten är att vi ännu har lediga bäddplatser på sjukhus, trots 600 coronapatienter. Men i praktiken saknar vi vårdpersonal.

Det är en orsak till att vi mycket kraftigt måste få en avmattning i smittspridningen – och öka vaccineringsgraden, så att smittkurvan mattas av.

SHM-rapporten var skriven av de tyngsta forskarna

I fredags publicerades en rapport om coronapandemins följder, där postcovid beskrevs som den nya folksjukdomen. Det har kommit en stark reaktion på att budskapet har “överdrivits”.

Både inom medierna och bland politiker finns uppfattningen att budskapet sprider skräck. Skadar det social- och hälsovårdsministeriets inflytande?

Kirsi Varhila betonar mellanrapportens vetenskapliga tyngd och att den är skriven av samhällets tyngsta forskare på området.

Det var uttryckligen en mellanrapport, det kommer ännu en till, och i slutet av året borde slutrapporten vara klar, betonar Varhila.

– Jag tar inte ställning till hur politikerna placerar sina ord i det här sammanhanget eller andra, säger Varhila, men betonar ännu en gång det vetenskapliga djupet i rapporten.