Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Estland litar på Natos försvarsgarantier och uppmanar Kreml att överväga om Ryssland verkligen är på rätt väg

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Rysslands viceutrikesminister Alexander Grusjko
Bildtext Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg är klar och tydlig med att Ryssland inte kan diktera vem som får bli Natomedlem. Mottagande part här Rysslands viceutrikesminister Alexander Grusjko.

De baltiska länderna är nöjda med dagens möte mellan Natos medlemsländer och Ryssland. Mest glädjande var att Nato uttryckte att truppnärvaron i Baltikum kan öka. Natoländerna sa också tydligt att de har rätt att hjälpa Ukraina att försvara sig.

– Nato är i princip enat om att Ryssland måste trappa ned och flytta bort sina trupper från gränsområdena mot Ukraina. Ryssland måste också dra bort sina trupper från ukrainskt, georgiskt och moldaviskt territorium.

Det här sa Estlands Natoambassadör Jüri Luik åt det estniska rundradiobolaget ERR en stund efter dagens diskussioner mellan Natos medlemsländer och Ryssland.

Enligt Luik var både Nato och han själv tydliga om organisationens grundprinciper i sina uttalanden på dagens möte.

– De här principerna är tydliga och otvetydiga. Det är ju klart att Ryssland inte kan hålla sina trupper kvar runt Ukraina på obestämd tid. President Vladimir Putin måste snart ta ett klart och radikalt beslut - en militär konflikt eller fredliga diplomatiska diskussioner.

Vi kommer alltid att göra det som är nödvändigt för att skydda och försvara våra medlemmar

― Jens Stoltenberg, Natos generalsekreterare

Till de positiva beskeden som Estland och de andra baltiska länderna fick i dag hör medlemsländernas enighet om att vissa principer inte är förhandlingsbara.

Dit hör att alla länder har rätt att ansöka om medlemskap i Nato.

Estland, Lettland och Litauen hör till de medlemsländer som är mest positivt inställda till att till exempel Ukraina eller Finland kan antas som medlemmar i försvarsalliansen så småningom.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg talar med pressen.
Bildtext Jens Stoltenberg säger att det är Rysslands uppgift att deskalera det spända läget vid Ukrainas gräns eftersom Ryssland ensidigt har eskalerat i regionen.

Krisen i Ukraina kan leda till fler trupper i Baltikum

På presskonferensen efter dagens möte sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg klart och tydligt att Nato mycket väl kan öka sin permanenta närvaro i Baltikum om Ryssland börjar en militär konflikt i Ukraina.

– Vi kommer alltid att göra det som är nödvändigt för att skydda och försvara våra medlemmar, sa han.

Stoltenberg betonar att budskapet måste vara så tydligt att Ryssland inte kan missförstå. De trupper som finns idag i Baltikum finns där för att avskräcka ett ryskt anfall och behövs det mer så blir de fler.

Enligt Luik finns det alltid anledning för Estland att vara oroligt för landets säkerhet, men just nu finns det inget direkt militärt hot. Det beror entydigt på att Estland är med i Nato, anser han.

Estlands Natoambassadör Jüri Luik
Bildtext Jüri Luik. Bilden är inte tagen i dag.

Debatten i Estland inför den här veckans USA-Ryssland, Nato-Ryssland och OSCE-Ryssland-möten har varit lugn.

Ända sedan presidenterna Joe Biden och Vladimir Putin möttes i juni har Natos linje varit att också Nato borde få Ryssland till diskussionsbordet och nu har det alltså skett.

Att Ryssland har fått det att se ut som om Kreml tvingade konkurrenterna till bordet är mindre viktigt.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Rysslands viceutrikesminister Alexander Grusjko
Bildtext Stoltenberg och Rysslands viceutrikesminister Alexander Grusjko närmar sig det viktiga bordet.

Inför mötet gav Estlands försvarsminister Kalle Laanet en intervju för Estlands rundradiobolag ERR. Den visar tydligt att Estlands förväntningar infriades idag.

– Jag förväntar mig att medlemsländernas ambassadörer klart och tydligt talar med en röst när de säger att Natos kollektivförsvar är en princip som alla står bakom, sa Laanet.

Stoltenberg sa efter mötet att han och andra tydligt hade sagt åt den ryska delegationen att Nato försvarar alla medlemsländer mot en militär aggression.

Ur Laanets perspektiv är det bästa Nato kan göra för att lugna ner det spända läget att vara väldigt tydligt i sin kommunikation med Ryssland.

– Nato måste visa att det är en seriös militär organisation. Om Natos medlemsländer och Nato bestämmer sig för att i något skede inleda en militär operation så ska beslutet vara trovärdigt. Trovärdigheten är nyckelordet.

Nato måste visa att det är en seriös militär organisation ... Trovärdigheten är nyckelordet.

― Kalle Laanet, Estlands försvarsminister

Också det här kom upp på tal under dagens möte. Liksom att Nato hjälper eventuella kandidatländer som ber om hjälp.

Det här är något Estland och de andra baltiska länderna länge har poängterat, det vill säga att också medlemsländernas grannländer vid behov ska försvaras.

Trots att Stoltenberg säger att Nato hjälper Ukraina är det inte klart i dag vad alla enskilda medlemsländer är beredda att göra om det blir krig.

De baltiska länderna utnyttjar det spända läget för att lobba för större militär närvaro i Estland, Lettland och Litauen.

Det här sker i skuggan av de pågående samtalen mellan Nato och Ryssland.

Ur ett baltiskt perspektiv har Ryssland ingen rätt att blanda sig i vilka trupper som finns på baltiska mark, vilket också är Natos linje.

Danmark planerar redan att skicka förstärkningar till Baltikum

Danmark meddelade igår att landet vill skicka ytterligare fyra F-16-plan till Litauen för att bevaka luftrummet i Baltikum.

Redan nu har Danmark åtta plan där som en del av Natos ständiga uppdrag att bevaka baltiskt luftrum.

Danmark planerar också att skicka en fregatt med en besättning på 160 soldater för att patrullera på Östersjön i tre månader.

Den brittiska försvarsmaktens radiokanal sänder den här veckan dagligen från Estland. Britterna leder Natos truppnärvaro i Tapa, 90 kilometer öster om Tallinn.

Storbritannien har sedan 2017 haft över 800 soldater i Tapa. Andra allierade, främst Frankrike, har dessutom över 300 soldater där.

Motsvarande truppnärvaro finns också i Lettland och Litauen. I Lettland leds trupperna av Kanada och i Litauen av Tyskland. USA har ansvaret för Natos närvaro i Polen.

Venäjän ja NATOn edustajat tapaavat Brysselissä.