Välutbildad, konstnärlig, storrökande taxälskare – folkkära danska drottning Margrethe firar 50 år på tronen

Den 14 januari har drottning Margrethe II varit regent över Danmark, Färöarna och Grönland i 50 år.

Hon föddes 16 april för 82 år sedan på Amalienborgs slott i Köpenhamn och döptes till Margrethe Alexandrine Þórhildur Ingrid. Namnet Þórhildur (Thorhildur) kommer från att Island då löd under Danmark. Hon var följaktligen då också prinsessa av Island.

Hennes föräldrar var Fredrik IX av Danmark och Ingrid av Sverige, som då var Danmarks kronprinspar.

Långvarig monark

Drottning Margrethe representerar en sällsynt era av kontinuitet, som medlem av en generation kungligheter som suttit ovanligt länge på tronen. Drottning Elizabeth av Storbritannien har regerat i 70 år. Sveriges kung Carl XVI Gustaf i 49 år. Norges kung Harald V är rena nykomlingen i sammanhanget, men har ändå suttit i 31 år på sin tron.

Drottning Margrethe representerar en sällsynt era av kontinuitet, som medlem av en generation kungligheter som suttit ovanligt länge på tronen.

Den enda danska monark som regerat längre än Margrethe är Kristian IV som regerade i nästan 60 år, från april 1588 till februari 1648.

Drottning Margrethe var 32 år när hennes far kung Fredrik IX dog år 1972. Fadern hade varit mycket populär bland det danska folket, likaså hennes farfar kung Kristian X.

Farfadern var en viktig samlingsgestalt för det danska folket, speciellt under den tyska ockupationen under andra världskriget. Då kunde han dagligen ses ta en ridtur genom Köpenhamn, vilket kändes betryggande för det ockuperade folket. Margrethe tillträdde efter att fadern dog oväntat efter endast ett par veckors sjukdom.

Den andra kvinnan på Danmarks tron

Även om Danmark varit ett kungarike ända sedan vikingatiden med 52 olika regenter, så är Margrethe endast den andra kvinnan i historien som suttit på den danska tronen. Den första var drottning Margareta I som levde 1353–1412. Hon var den mäktiga kvinnan bakom Kalmarunionen som enade de nordiska länderna.

Att Margrethe kunde bli regent var en följd av att successionsordningen ändrades år 1953. Då tilläts kvinnor ärva den danska tronen – men om det fanns en yngre bror, skulle han vara först i tur. Först år 2009 beslutades att det äldsta barnet i tronföljden skulle bli arvtagare till kronan, oberoende av kön.

Arkeologi, statskunskap, regeringsbildning – och scenografi och konst

Drottning Margrethe uppfattas som flitig, påläst och plikttrogen. Hon har en gedigen utbildning och har studerat vid fem olika universitet, bland annat Cambridge och Sorbonne. Till studierna hörde arkeologi, statsvetenskap, juridik, sociologi och filosofi.

Hennes arbetsuppgifter som drottning är främst ceremoniella. Hon tar emot statsöverhuvuden och representerar Danmark och danska företag. Men det är hon som ger det parti som vunnit i parlamentsval uppdraget att bilda regering. Hon utser och avsätter också formellt regeringen.

Som kronprinsessa lyckades hon imponera på författaren J.R.R. Tolkien med sina illustrationer av Sagan om ringen.

Utöver de kungliga plikterna har hon också jobbat med film, teater- och TV-produktioner som kostymdesigner, scenograf och konstnär. Som kronprinsessa lyckades hon imponera på författaren J.R.R. Tolkien med sina illustrationer av Sagan om ringen.

Hon skrev till honom under pseudonymen Ingahild Grathme och hennes teckningar fick illustrera en dansk upplaga av Sagan om ringen. Här kan du läsa mer om hennes kreativa arbete.

Margrethe är dessutom folklig och hon och hennes hennes familj lever nära folket och kan ses röra sig ute på stan. Hon bor än idag i Amalienborg. I det lilla slottskomplexet bor hon och kronprins Frederik med familj, i varsin flygel invid vattnet i den danska huvudstaden.

Tvinnade släkttrådar

Vid hoven runt om i Europa kallas drottning Margrethe familjärt för Daisy. Och faktum är att släktbanden sträcker sig i flera lager mellan henne och andra europeiska kungahus, inte minst mellan de nordiska och Storbritanniens.

Exempelvis är hon både kusin, fyrmänning, trippel femmänning och mors femmänning till den svenska regenten Carl XVI Gustaf.

De nordiska regenterna härstammar också alla från engelska drottning Victoria, som var en mästare på att knyta band till de europeiska kungahusen genom att gifta bort sina många barn. Och Victoria satt också, liksom sina nutida släktingar, länge på sin tron. När hon dog den 22 januari år 1901 hade hon regerat i 63 år.

Guds hjälp, folkets kärlek och Danmarks styrka.

― Drottning Margrethes valspråk

Sedan år 2018 är drottning Margrethe änka. Likt övriga nordiska regenter i samma generation valde hon att söka sin make utanför de nära besläktade europeiska kungafamiljerna. År 1967 gifte hon sig med den ofrälse franske diplomaten Henri de Laborde de Monpezat, som efter vigseln titulerades prins Henrik.

T som i tobak

Vad som också förknippas med drottning Margrethe är tobaksrökning.

I Tom Buk-Swientys nyutkomna biografi Undervejs – Erindringer 1940-1972 berättar hon att hennes föräldrar rökte under hela hennes uppväxt.

– En dag frågade de om inte jag också ville ha en cigarett. Jag har rökt strängt taget sedan dess, konstaterar drottningen i boken.

Drottningen lär röka 40 cigaretter om dagen av en grekisk tobak som innehåller så mycket tjära att den inte får säljas i Danmark. Margrethe låter därför direktimportera cigaretterna själv.

Drottning Margrethe har sagt att om hon abdikerar ska hon sluta röka. Så det lär väl aldrig hända.

T som i taxar

Margrethe är också en stor taxvän. Ibland har taxarna orsakat rubriker, som år 2008 då en av taxarna bet en soldat från livgardet i benet när han stod på vakt vid Amalienborg i Köpenhamn. Prins Henrik lär ha stått passivt bredvid då taxen gjorde sitt utfall och den unge vaktens familj talade upprört ut i pressen.

Att taxarna varit viktiga märktes också vid prins Henriks död då taxarna, likt övriga familjemedlemmar, fick ta farväl av sin husse vid en privat sammankomst, vilket hovet berättade om på sin Facebook-sida.

Jubileumsprogram i januari

Drottning Margrethes 50-års jubileum som regent och statschef kommer att firas på olika sätt under året. Idag den 14 januari kommer drottningen att lägga ner en krans vid Frederik IX och drottning Ingrids grav för att minnas 50-årsdagen av kungens död.

Den 15 januari möter drottningen och kungafamiljen folket på balkongen på Christian IX:s palats på Amalienborg. Dessutom ordnas en officiell lunch och föreställning på Det Kongelige Teater.

Den 16 januari hålls en gudstjänst i Vor Frue Kirke - Köpenhamns domkyrka, följt av en galamiddag på Christiansborgs slott på kvällen.

Utställningen En drottnings smyckeskrin visas på Amalienborgs museum från den 13 januari.

Memoarerna Undervejs – Erindringer 1940-1972 har getts ut. Memoarerna handlar om barndomen under ockupationen, uppväxten under kungliga förhållanden, studieåren i europeiska städer och om mötet med hennes man. Boken bygger på samtal mellan drottningen och författaren Tom Buk-Swienty.