Hoppa till huvudinnehåll

Vetenskap

Coronavaccinerna ger gott skydd mot att insjukna allvarligt av omikronvarianten – men mot lindrig sjukdom minskar skyddet relativt snabbt

Uppdaterad 14.01.2022 10:23.
En 3d-illustration av coronavirusets omikronvariant.
Bildtext En 3d-illustration på coronavirusets omikronvariant.

Det finns nu mer klarhet kring hur länge vaccinskyddet håller i sig efter den tredje dosen. Skyddet mot att bli ens lite sjuk minskar avsevärt på bara några månader, men mot allvarlig sjukdom håller det i sig betydligt längre, bedömer experter.

Skyddet mot att alls bli sjuk av omikronvarianten är lågt bara 2–3 månader efter den andra dosen och så gott som obefintligt ytterligare tre månader senare, även om skyddet mot allvarlig sjukdom hålls på en god nivå. Det visar brittisk forskning.

När man tar en tredje dos ökar man sedan avsevärt sitt skydd mot covid-19, påpekar Hanna Nohynek som är vaccinexpert och överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd.

– Skyddet mot symtomatisk smitta är 40–60 procent senast två veckor efter den tredje dosen, men minskar på några månader till under 20 procent. Så det är inte särskilt långvarigt, berättar hon.

Det innebär ändå att vaccinet kan skydda så väl att man inte alls blir sjuk, och då sprider man knappast viruset.

Om en vaccinerad insjuknar i covid-19 – alltså drabbas av en genombrottsinfektion – så producerar han eller hon också mindre mängd virus än vad en ovaccinerad gör, och under kortare tid. Kroppen hinner slå tillbaka snabbare.

Om samhället vill upprätthålla folks skydd mot lindrig sjukdom så borde man coronavaccinera med 4–6 månaders mellanrum också i fortsättningen. Flera experter har kommenterat att det inte är en bra idé i längden för de flesta – ett undantag är till exempel personer med nedsatt immunsystem.

Det är därmed möjligt att den tredje dosen blir den sista dosen coronavaccin för majoriteten av befolkningen, åtminstone tills det eventuellt lanseras mer effektiva vacciner.

Att nivåerna av antikroppar minskar med tiden var väntat; det är normalt i samband med kroppens försvar mot olika sjukdomar.

Utmärkt skydd mot allvarlig sjukdom efter tredje dos

En bättre nyhet är ändå att forskare fortfarande bedömer att skyddet mot allvarlig sjukdom hålls på en god nivå en längre tid.

Efter den andra dosen håller sig det skyddet i medeltal på minst 72 procent i åtminstone 6 månader, vilket anses vara en ganska så god nivå. Men då man har fått en tredje dos så stiger skyddet till 88 procent, vilket anses vara utmärkt.

Det är därför viktigt att särskilt äldre och de i riskgrupper tar den tredje dosen så snart som möjligt. Och den tredje dosen är nyttig för alla vuxna, påpekar Nohynek.

Hur snabbt skyddet mot allvarlig sjukdom sedan minskar är oklart tills vidare, eftersom forskare inte har kunnat följa med omikronvarianten hos trippelvaccinerade så länge än.

– Experter utgår ändå från det att skyddet håller i sig länge eftersom det inte endast har att göra med antikropparna, som man vet minskar relativt snabbt. Skyddet mot allvarlig sjukdom fås också av B- och T-celler som är mer långlivade, påpekar Nohynek.

Vaccinerna har alltså också lett till att kroppen tränat upp B- och T-celler som kan rycka in vid behov. B-cellerna kan producera antikroppar och T-cellerna kan ta kål på celler som coronaviruset tagit sig in i och omvandlat till "virusfabriker".

En kvinna i orange jacka står i ett snölandskap
Bildtext Vaccinexperten Hanna Nohynek betonar att skyddet mot allvarlig sjukdom är på en utmärkt nivå efter den tredje dosen.

När man vet hur länge skyddet mot allvarlig sjukdom håller i sig så kan experter i Finland avgöra om och när det borde bli aktuellt med en fjärde vaccindos här, för andra än de som har nedsatt immunsystem. De kan redan i dag få en fjärde dos.

Längre mellanrum mellan doserna ger bättre skydd

I Israel har man också börjat ge de som är 60 år eller äldre eller hör till en riskgrupp möjligheten att ta en fjärde vaccindos, efter att smittspridningen tog fart. Men landet gav den första och den andra dosen ganska snabbt efter varandra, vilket ledde till ett lägre skydd på lång sikt.

Enligt Institutet för hälsa och välfärd motsvarar fyra doser i Israel därför tre doser i Finland.

– En vanlig immunologisk princip är att man får ett bättre och mer långvarigt skydd, ju längre tid det går mellan doserna, påpekar Nohynek.

Hon nämner att det knappast på lång sikt är en bra lösning att vaccinera folk mot covid-19 med några få månaders mellanrum, med de vacciner vi har i dag.

– Men det beror lite på vad man vill uppnå. Om man vill minska på smittspridningen så har det en viss effekt att upprätthålla höga nivåer av antikroppar via ofta återkommande vaccinationer. Däremot måste vaccinationerna ske vid rätt tidpunkt och ges till dem som smittar mest. Dessutom måste man inse att den skyddande effekten mot smittspridning är kortvarig.

Uppdaterade vacciner är att vänta så småningom

De nuvarande vaccinerna ger alltså främst ett gott skydd mot allvarlig sjukdom, men bara måttligt och relativt kortvarigt skydd mot infektion av omikronvarianten.

Bättre vacciner skulle därför behövas. Det påpekade också världshälsoorganisationen WHO denna vecka.

Pfizer uppger att man i början av mars är klar med ett uppdaterat coronavaccin som skyddar särskilt mot omikronvarianten. När det sedan godkänns av hälsomyndigheterna är oklart, men det torde kunna börja ges senare i år, och Finland har reserverat många sådana doser. Också Moderna väntas ta fram ett uppdaterat vaccin ungefär lika snabbt.

Nohynek säger att problemet är att omikron sprider sig så snabbt att det under de kommande sex veckorna tros smitta mer än 50 procent av Europas befolkning och också stora delar av befolkningen i andra delar av världen.

– Så frågan är om vi egentligen sedan har behov av ett vaccin särskilt mot omikron eller om folk egentligen är tillräckligt immuna via de nuvarande vaccinerna och via att de har insjuknat, påpekar hon.

Ett vaccin mot omikronvarianten skulle alltså kunna ge bättre skydd på kort sikt, och skulle vara nyttigt om det kommer tillräckligt snabbt.

Men coronaviruset kan relativt lätt mutera till en annan problematisk virusvariant och det kan kräva att det tas fram ännu ett nytt vaccin mot den varianten.

Ett universellt coronavaccin?

Ett vaccin som skulle skydda mot flera olika varianter – också framtida sådana – skulle därför vara bättre.

– Sådana här mångsidiga vacciner skulle inte endast innehålla information om spikproteinet utan också andra delar av coronaviruset, och särskilt sådana delar som inte förändras så snabbt mellan olika virusvarianter.

Hur snabbt det skulle vara möjligt att ta fram ett sådant här vaccin är ändå oklart i nuläget.

Samtidigt är det klart att vaccintäckningen behöver höjas, och i hela världen – också i utvecklingsländerna; inte bara i de rika industriländerna. Då minskar risken för att nya virusvarianter ska uppstå.

Dessutom skyddas folk bättre av vaccinerna. Det skydd som man får av att ha varit sjuk i covid-19 är mer varierande – vissa kan få ett sämre skydd än andra – och det är oftast mindre långlivat, påpekar Hanna Nohynek.

– Vi vet att skyddet av tidigare sjukdom inte räcker i mer än 6–12 månader, och i samband med omikronvarianten är tiden troligen kortare. När det kommer nya varianter så är skyddet av att man varit sjuk i en tidigare variant inte heller nödvändigtvis så högt. Det lönar sig definitivt att höja vaccinationstäckningen.

Det finns skillnader mellan coronavaccinerna

  • mRNA-vaccinerna, som tillverkas av Pfizer och Moderna ger det högsta och mest långvariga skyddet som är tillgängligt nu. Skyddet är cirka 10 procentenheter högre än det man får av adenovirusvaccinen, till exempel Astra Zenecas coronavaccin.

  • Modernas vaccin skyddar lite bättre än Pfizers. Det beror troligen på att det har mer RNA-material i sig (100 mikrogram istället för bara 30 mikrogram).

  • De som har fått två olika mRNA-vacciner har troligen det allra bästa skyddet, bedömer Hanna Nohynek.

14.1.2022 kl. 10.23: Artikeln uppdaterades med lite tilläggsinfo om kroppens immunsystem.