Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Regeringen vill säkra vårdkapaciteten – det här betyder det om beredskapslagen tas i bruk

En sjukskötare tar på sig skyddsutrustning.
Bildtext Beslutsfattarna oroar sig för vårdens bärkraft när allt fler smittas av coronaviruset.

Regeringen förbereder sig på att ta i kraft beredskapslagen för tredje gången under coronapandemin. Först måste statsrådet utlysa undantagstillstånd och därefter kan riksdagen rösta om att ta i bruk beredskapslagen.

Enligt uppgifter till Yle förbereder sig regeringen på att ta i kraft beredskapslagen igen. Den har varit i kraft två gånger de gångna två åren.

Den 13 mars 2020 utlyste regeringen och republikens president det första coronarelaterade undantagstillståndet. Strax efter det togs beredskapslagen i bruk för första gången någonsin under fredstid i Finland. Den 15 juni upphävdes undantagstillståndet och med det slutade man även tillämpa beredskapslagen.

Andra gången undantagstillstånd utlystes var den 1 mars 2021. Den 27 april samma år återgick man till normaltillstånd.

Regeringen kan begränsa medborgarnas rättigheter

Beredskapslagen ger regeringen stora befogenheter att begränsa medborgarnas fri- och rättigheter. Lagen kan endast tas i bruk om det råder undantagstillstånd i landet.

Regeringen och republikens president utfärdar ett undantagstillstånd. Efter det kan riksdagen rösta om att ta i bruk beredskapslagen. Lagen gäller då ännu inte, utan regeringen ska ännu göra förordningar kring vilka paragrafer i beredskapslagen som ska tas i bruk.

Vårdpersonalen kan flyttas dit den behövs bäst

De två paragrafer man enligt uppgift ska ta i bruk den här gången är paragraf 86 och paragraf 88.

Enligt paragraf 86 kan personalen omfördelas inom vården. Det betyder att personal kan flyttas mellan olika avdelningar till sådana ställen där de mest behövs.

Det betyder att kommunerna till exempel kan flytta tandskötare till sådana vårdinstanser som mer akut behöver personal.

Åtgärder kring beredskapslagen våren 2020

17 mars

Regeringen ger en förordning om att ta i bruk paragraferna 86 (social- och hälsovården får lägga om sin verksamhet), 88 ( vården får också skjuta upp icke brådskande verksamhet), 93-95 (antällning- och anmälningsplikt för vårdare, längre uppsägningstid för vårdpersonal och avvikelser från övertider och semestrar) och 109 (undervisningen kan ordnas på distans) i beredskapslagen.

Regeringen ger en förordning om att omedelbart ta i bruk paragraf 87 (apotek och läkemedelsfabriker kan krävas lägga om sin verksamhet) i beredskapslagen.

Regeringen ger en förordning om kommuners rätt skjuta upp icke brådskande hälso- och sjukvård.

Regeringen ger en förordning om temporära begränsningar av skyldigheten att ordna småbarnspedagogik samt undervisning och utbildning. Det betyder att barn vars vård kunde ordnas på annat sätt inte fick dagvård och att skolorna fick börja ordna distansundervisning om så krävdes.

Regeringen ger en förordning temporära undantag vid tillämpningen av vissa bestämmelser i semesterlagen, arbetstidslagen och arbetsavtalslagen. Det betyder att personalen inom social- och hälsovården kunde få sina semestrar flyttade eller avbrutna, krävdes jobba övertid eller inkallas på jobb.

25 mars

Två nya förordningar om att ta i bruk beredskapslagen ges till riksdagen.

Regeringen ger en förordning om att ta i bruk paragraf 95, andra momentet och en tillämpning av paragraferna 96–103. Det här betyder att personalen inom social- och hälsovården i hela landet fick arbetsplikt.

Regeringen ger en förordning om att ta i bruk paragraf 118. Det betyder att inresa till och utresa från Nyland förbjöds.

Kommunerna kan pausa den icke-akuta vården

Paragraf 88 ger kommunerna rätt att pausa den icke brådskande vården. Det betyder att ingrepp och undersökningar som inte är livsviktiga kan skjutas fram. Det betyder även längre vårdköer i framtiden.

I praktiken kan det betyda att personer som behöver opereras för sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar eller olika skelettskador kan få sina operationer framflyttade - om det inte orsakar dem direkt livsfara.

För att ta i kraft beredskapslagen måste regeringen och presidenten tillsammans utlysa undantagstillstånd. Därefter ska riksdagen godkänna en förordning innan beredskapslagen kan träda i kraft.

Åtgärder kring beredskapslagen våren 2021

5 mars

Efter att undantagstillstånd konstaterats den 1 mars tar man i bruk flera paragrafer i beredskapslagen.

Regeringen ger en förordning om att ta i bruk paragraf 106, moment 1 och paragraf 107. Det betyder att man kan inrätta en skild kommunikationsgrupp kring coronan. Det innebär också att statsministern har sista ordet om ministerierna är av olika åsikt i coronarelaterade frågor.

Regeringen ger en förordning om att ta i bruk paragraf 86 och 88. Det betyder att vårdpersonal kan flyttas och att icke brådskande vård får skjutas upp.