Hoppa till huvudinnehåll

Familj

Buu-klubben
Yle Watt
MGP

Norrena & Frantz: "Älska inte någon i graven" – om medberoende

Ledset par, mannen stryker kvinnan över kinden.
Bildtext "Du måste börja sätta gränser för vad du själv accepterar", säger Christer Shoultz som hjälper både människor med rusproblematik och deras medberoende.

Då det gäller missbruk är det ofta den beroende som allt kretsar kring. Nu riktar vi strålkastaren mot dig som är anhörig och medberoende.

Det finns uppskattningsvis 400 000 alkoholister i Finland. Av dem är 80 procent i arbetslivet. Vanliga människor som sitter på möten, hämtar barn på dagis och skjutsar till aktiviteter.

Runt omkring dessa alkoholister finns över tre miljoner finländare som påverkas av missbruket på ett eller annat sätt. Är du en av dem är du möjligen medberoende – och långt ifrån ensam.

Christer Schoultz, som själv är nykter alkoholist, hjälper både människor med rusproblematik och deras medberoende. Denna vecka gästar han Norrena & Frantz och svarar på lyssnarnas brev på det här temat.

Hannah Norrena, Christer Schoultz och Eva Frantz, två kvinnor och en man i en korridor
Bildtext Christer Schoultz talar om medberoende med Hannah Norrena och Eva Frantz. (Bild från 2019)

Vad kan man då göra som medberoende?

Här är några tips av Christer Schoultz:

  1. Du måste börja sätta gränser för vad du själv accepterar. Det är svårt, men du måste sluta acceptera dåliga ursäkter från missbrukaren. Riv ner kulisserna. Älska inte den där människan i graven.

  2. Lär dig om sjukdomen, både om missbruk och medberoende så du förstår vad det handlar om. Det finns bra information på nätet, kliniker brukar ordna gratis informationsmöten. Lyssna på podcasts och läs på.

  3. Träna på att älska dig själv. Bli uppmärksam på dina känslor och handlingar. Börja prioritera dig själv i stället för att styra upp för alla andra. Inse att du lever ditt eget liv och sluta begränsa det för missbrukarens skull.

Sätt gränser. Riv ner kulisserna. Älska inte den där människan i graven

― Christer Schoultz

Här är några av era berättelser om medberoende, flera hör du i podden.

Då det finns barn med i bilden håller man ut tills det brister

Jag blev medberoende i ett tidigare förhållande. Min partner hade alkoholproblem, vilket resulterade i otaliga situationer då jag "täckte upp" för hen.

Vi uteblev från middagar, jag hittade på bortförklaringar, städade bort alla tomma ölburkar hen gömt, vi bråkade ständigt. Men då det finns barn med i bilden håller man ut tills det brister.

Slutligen tog jag mod till mig och vi separerade. Det här ledde till flera år av skuldbeläggande från hens sida, eftersom det alltid är fel på alla andra enligt en alkoholist/narcissist.

I dag har jag valt att ha så lite kontakt med personen i fråga som möjligt, vilket inte alltid är lätt då man har ett gemensamt barn som ibland önskar få träffa den andra föräldern. Rädslan att mitt barn också skall bli medberoende är enorm.

Västkusten 32

En man sitter med en drink på soffan, bakom står en kvinna med anklagande min.

Jag dras med i hans drickande

Jag har ett distansförhållande med en alkoholist, han dricker mängder med öl varje kväll. Eftersom vi träffas endast på veckoslut har jag accepterat läget och är därmed medberoende.

Han behandlar mig bra och vi brukar ha roligt tillsammans. Tyvärr brukar jag också dras med i hans drickande.

En annan nackdel är att han kan vara väldigt självupptagen. Det kan gå flera dagar utan att han hör av sig. Det är som om alkoholen gör honom avtrubbad från känslor.

Samtidigt är det så tudelat, för han är nästan trevligare då han är lite påverkad. Då är han positiv, avslappnad, rolig och mera känslosam.

Periodvis bryr jag mig inte om hans drickande, men sen kommer det stunder då jag lägger jättemycket energi på att fundera över hans sätt att förhålla sig till vårt distansförhållande. Främst att han inte hör av sig så ofta som jag tycker är "normalt".

Jag har försökt tala med honom, men det är som om det inte riktigt går hem, han fortsätter i samma spår.

Undrande distanskvinnan 50+

Äldre dam som ser berusad ut häller upp ett glas vin.

Först i terapin förstod jag att jag varit medberoende

Min pappa är alkoholist, men jag blev väl egentligen inte medveten om hans problem förrän jag blev deprimerad när jag fyllde 26 och gick i terapi.

Jag hade lärt mig hemifrån av min medberoende mamma att man ska tassa omkring konflikter, sopa problem under mattan och absolut inte göra pappa arg. Mamma var en mästare på att hålla uppe fasaden och styra hans drickande.

However, efter flera år av terapi vågar jag äntligen sätta mina gränser. Till exempel har jag satt ner foten många gånger och förbjudit att pappa dricker nära min dotter. "Man får nog komma på besök men då barnen är med så dricker man inte!" har jag sagt.

Det skulle jag aldrig ha klarat av för några år sedan, men det går med lite övning och verktyg jag fått av en terapeut.

Lycklig och fri 33

Vill du höra mer om alkoholism och hur man tampas med det, både som missbrukare och medberoende? Då kan du även lyssna på DET HÄR avsnittet från 2019.