Platsbrist på bårhusen i huvudstadsregionen – Helsingfors tar i bruk 60 extra platser för avlidna

Bårhusen i huvudstadsregionen har haft ont om plats sen årsskiftet. I dag öppnas 60 extra förvaringsplatser i Helsingfors för att lätta på trycket.

Det är inte ovanligt att trycket vid bårhusen blir högre vid årsskiftet. Det beror dels på att de avlidna förvaras längre under julhelgerna, och dels på att det är fler som avlider vid den här tidpunkten.

Men just i år har det kommit in fler avlidna personer än tidigare till huvudstadsregionens bårhus, berättar servicechef Jari Räty vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).

– Under min egen arbetshistoria minns jag inte en liknande situation.

Avlidna flyttas mellan städer

I huvudstadsregionen är det flera aktörer som tar hand om förvaringen av avlidna personer: HUS, Helsingfors stad, Esbo stad och Vanda stad. Bårhusen finns i anslutning till sjukhus.

Dessutom har Institutet för hälsa och välfärd, som ansvarar för rättsmedicinska undersökningar, sina egna förvaringsutrymmen.

– THL har ändrat på sin rättsmedicinska praxis. De avlidna åker inte längre direkt till deras utrymmen, utan kommer eventuellt en sväng via oss. I fall THL vill genomföra en obduktion skickas den avlidna till dem, berättar Räty.

Det här kan åtminstone delvis vara en orsak till att det kommer in allt fler avlidna till HUS och städernas bårhus. På grund av platsbristen har man ibland varit tvungen att flytta på avlidna från en stad till en annan.

– Vi har flyttat avlidna från Peijas sjukhus i Vanda till Esbo, konstaterar Räty.

Han är noggrann med att poängtera att coronapandemin inte ligger bakom problemet.

60 nya förvaringsplatser i Helsingfors

Vid Malms sjukhus i Helsingfors har man satt upp fyra kylcontainrar som rymmer 60 lik. Förvaringsplatserna är redo att tas i bruk från och med i dag.

– Det kommer att underlätta situationen. Både HUS och Helsingfors stad har utökat bårhusens kapacitet till en viss grad, säger Räty.

Man kommer att använda de nya utrymmena fram tills sommaren. Därefter utvärderar man situationen igen.

– Samarbetet mellan städerna och församlingarna har förbättrats under coronatiden. Vi har hjälpt varandra och öppnat upp flaskhalsarna som uppstått under den senaste tiden.

Fler platser behövs då befolkningen blir äldre

I Åbo har man inte haft liknande problem med bårhusens kapacitet, berättar avdelningsöverläkare Maria Gardberg vid den patologiska enheten på Åbo universitetscentralsjukhus.

– I mars 2021 tog vi i bruk nya utrymmen. Där finns 148 platser, som nog räcker tills vidare.

De nya förvaringsplatserna är fler än tidigare.

– Man har under årens lopp bedömt att det behövs fler platser. Det beror på att befolkningen blir äldre.

Gardberg berättar att förvaringen av avlidna personer blivit längre under årtiondenas lopp.

– Förr ordnade man begravningen ganska fort, inom en vecka. Nuförtiden är det svårt att ordna en gemensam tidpunkt för begravningarna. Då har förvaringstiderna blivit längre, ofta ordnas begravningen upp till en månad efter att personen avlidit.

Lagom kapacitet i Vasa

I Vasa är man också nöjd med bårhusens kapacitet, konstaterar överläkare Marcus Svartbäck vid den patologiska enheten vid Vasa centralsjukhus.

– Jag skulle säga att det är ganska lagom. Vi har haft situationer där de nästan varit överfyllda, men det har varit kortvarigt. Vi har nog klarat oss bra med kapaciteten som vi har.

För tillfället finns det inga planer på att utöka platserna i framtiden. Då sjukhuset renoverades år 2004-2005 fick man några nya förvaringsplatser, berättar Svartbäck.

– Vi fick också förvaringsutrymmen där man kan frysa ner tre stycken avlidna för en längre tid. Vi har haft fall där ingen anhörig varit intresserad av att begrava dem, då har de varit här i flera månaders tid.