Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Inflationsoron tilltar i USA – grossistpriserna ökade med nästan 10 procent i fjol och Centralbanken Fed beskriver nu kampen mot inflationen som sitt "viktigaste mål"

USA:s centralbank.
Bildtext USA:s Centralbank Fed har som huvudmål att upprätthålla prisstabilitet men också att eftersträva en maximal sysselsättningsnivå.

Priserna fortsätter att stiga i USA och inflationen har blivit ett dagligt samtalsämne både bland vanliga amerikaner och beslutsfattare. Grosisstpriserna ökade med 9,7 procent under fjolåret, uppgav det amerikanska arbetsmarknadsministeriet i torsdags.

Grossistpriserna återspeglar priset som återförsäljare betalar till tillverkare och distributörer för varor som sedan säljs vidare till konsumenterna.

Inflationen – ökningen av konsumentpriserna – steg i sin tur med hela 7 procent under år 2021. Det är den högsta årliga ökningen på 40 år.

Inflationsoron delas av både konsumenter och beslutsfattare.

Fed: Kampen mot inflationen vår "viktigaste målsättning"

Den amerikanska centralbanken Fed har på sistone signalerat att kampen mot inflationen kommer att få en högre prioritet och banken väntas höja räntan i år.

– Om den höga inflationstakten fortsätter och om vi är tvungna att höja räntan på sikt, så kommer vi att göra det, sade Fed-chefen Jerome Powell i början av veckan.

Centralbanken Fed har som huvudmål att upprätthålla prisstabilitet men också att eftersträva en maximal sysselsättningsnivå.

– En hög inflation är ett allvarligt hot mot den höga sysselsättningen, sade Powell som nyligen nominerats av president Joe Biden till en ny fyraårsperiod som chef för centralbanken.

Samma budskap upprepades av Feds styrelseledamot Lael Brainard, som i torsdags sade att kampen mot inflationen nu är centralbankens "viktigaste målsättning".

Brainard har nominerats till Feds vice-chef av Biden. Hon är den enda demokraten i Feds styrelse, och har hittills betonat vikten av hålla räntan låg för att stimulera sysselsättningen.

Men inflationsoron har också fått Brainard att ändra tonfallet.

Orsaker: Global utbudskris, hög inhemsk efterfrågan och arbetskraftsbrist

Den höga inflationstakten anses vara ett resultat av flera orsaker.

Den amerikanska ekonomin har återhämtat sig betydligt snabbare än väntat från den värsta svackan under pandemin. Det har lett till en ökad efterfrågan på varor och arbetskraft, vilket många företag haft svårt att svara på.

Prisökningen återspeglas i de flesta sektorer. Bensinpriser ökade med ungefär 50 procent ifjol, men bland annat livsmedel, hotellövernattning, bilar – särskilt begagnade bilar – har också blivit dyrare. Hyrorna, energipriserna och bostadspriserna har skjutit i höjden, särskilt i större städer.

Även om lönerna också ökat för många arbetstagare räcker det inte för att kompensera för ökningarna i konsumentpriserna, påpekar analytiker.

Missnöjet riktas mot Bidenadminstrationen

Inflationen har nu för första gången på länge blivit en het politisk fråga i USA. Republikanerna har lyft frågan högt på sin politiska agenda och anklagat president Joe Biden och demokraterna för de galopperande priserna.

Vita huset tonade länge ner inflationsoron och menade att prisökningen är ett temporärt fenomen som främst är en konsekvens av coronapandemin. Men på sistone har man varit tvungna att backa en aning.

President Joe Biden försökte tidigare i veckan ingjuta hopp i amerikanerna genom att peka på att inflationstakten minskat en aning, men erkände samtidigt att att det ännu finns "mer arbete på grund av de alltför höga prisökningarna".

I CNN:s gallup för en månad sedan konstaterade 73 procent av de tillfrågade att Bidenadministrationen inte gör tillräckligt för att stävja inflationen.

63 procent beskrev landets ekonomiska tillstånd som dåligt medan 45 procent ansåg att Bidens ekonomiska politik har haft en försämrande effekt på ekonomin.

Källor: AP, New York Times, CNBC, Marketwatchm, USA:s arbetsmarknadsministerium m.fl.