Inflationen på högsta nivå sedan år 2012 – vi förklarar varför
Inflationen var i genomsnitt 2,2 procent i fjol. Så här hög har inflationen inte varit sedan 2012. Hög inflation beror på stigande priser – speciellt de stigande bränslepriserna bidrar till högre inflation.
I december var inflationen 3,5 procent. Det här på grund av dyrare ombyggnad av egnahemshus, bensin, el, diesel och renovering i bostadsaktiebolag.
"En delorsak till att priserna stigit är företags investeringar och stigande kostnader samt fluktuationer i världsmarknadspriserna. Den låga inflationen år 2020 bidrar också. I praktiken låg konsumentpriserna kvar på 2019 års nivå i nästan två år. Det var press att höja priserna", säger överaktuarie Kristiina Nieminen vid Statistikcentralen i ett pressmeddelande.
Enligt preliminära uppgifter var inflationen i hela euroområdet 5,0 procent i december.
"Utifrån siffrorna kan vi konstatera att vi är på toppen av coronatiden. Under flera år har inflationen varit nära eller något över en procent, men coronapandemin förändrade situationen snabbt", säger Nieminen.
En del produktpriser har stigit ordentligt under fjolåret, medan priset på somliga produkter gått nedåt.
"Konsumentpriserna på kläder och skor har hållits på ungefär samma nivå år 2020 och 2021, men priset på inredningsprylar – till exempel mattor och möbler – har gått neråt ordentligt. Övergången till distansarbete och restriktionerna verkar ha påverkat åtgängen av de här produkterna och genom det också priset. Men samma sak syns inte för exempelvis livsmedel", säger Nieminen.
Pandemin skakade inflationen – blev lika låg som efter finanskrisen 2008
Pandemins inverkan på konsumentbeteendet syns tydligt – pandemin skakade hela samhället och fick inflationen att sjunka till under noll då coronarestriktionerna var som strängast. Restriktionerna ledde till att konsumenterna inte kunde handla som tidigare i och med stänga butiker och begränsat utbud. Övergången till distansarbete påverkade också.
"Vi såg det här senast efter finanskrisen mot slutet av år 2009", säger Nieminen.
Den genomsnittliga inflationen år 2020 landade på 0,29 procent.
"I praktiken betyder det här att de genomsnittliga konsumentpriserna knappt ändrade", säger Nieminen.
Vad är inflation och vad påverkar inflationen?
Inflation är ökning av den allmänna prisnivån. En hög inflation betyder att priserna på produkter och tjänster stiger, vilket i sin tur betyder att pengarna blir mindre värda.
Inflationen minskar en valutas värde över tid – det betyder att du får mindre för en euro i dag än vad du fick i går.
Hög inflation leder till osäkerhet bland hushåll och företag. Samtidigt minskar konkurrenskraften mot andra länder, vilket inte är bra för exporten.
Motsatsen till inflation är deflation, vilket betyder en sänkning av den allmänna prisnivån.
Så här uppstår inflation:
Stor efterfrågan på produkter eller tjänster: Folk vill köpa fler produkter och tjänster än vad företagen kan producera.
Kostnaderna för produktion av produkter och tjänster stiger (kan exempelvis handla om att lönerna stigit eller oljan/bensinen blivit dyrare) -> Företag tvingas kompensera genom att höja sina priser.
Förväntningar på inflation kan skapa inflation: Konsumtionen påverkas bland annat om företag och hushåll tror att priserna kommer stiga.
Centralbankerna trycker för mycket pengar: Pengarnas värde urholkas och priserna stiger om en centralbank tillhandahåller för stora mängder pengar (t.ex. trycker för stora mängder sedlar). Det här kan leda till mycket hög inflation, så kallad hyperinflation.
Källor: ECB, Finlands bank, Yle
Video: Allt du behöver veta om inflation på två minuter
Artikeln korrigerades klockan 14.00 med inflationssiffran i december, den var 3,5 procent (inte 3,2).