Lojokandidater vill behålla och utveckla Raseborgs sjukhus: "Väldigt synd att verksamheten dragits ned"
Raseborgs sjukhus behövs och verksamheten där ska utvecklas. Det tycker de Lojokandidater i välfärdsområdesvalet Yle Västnyland pratat med. Den svenska servicen kunde var något sjukhuset kunde satsa på, anser till exempel SFP:s Heidi Himmanen.
Samlingspartiets Roger Weintraub har tidigare jobbat som polis i Ekenäs och han minns med ett visst vemod hur väl Raseborgs sjukhus fungerade på den tiden.
– Då kunde sjukhuset stå för de tjänster som behövs. Jag tycker det är väldigt synd att verksamheten dragits ned och kanske man gjort det på Lojo sjukhus bekostnad, säger han och avser att viss service flyttat från Raseborgs sjukhus till Lojo sjukhus.
Han skulle gärna se att sjukhuset skulle återfå sin tidigare glans, men säger att det faller på raseborgarna själva att stå för de kostnader som till exempel läkarlöner orsakar.
– HUS (Helsingfors universitetssjukhus) är den som står med pengapungen i handen och de är väl inte så villiga att dela med sig.
Raseborgs sjukhus är viktig för västnylänningarna
Weintraub menar att HUS vill koncentrera all service närmare huvudstadsregionen.
– De anser att människor som bor i Tenala, Ekenäs, Snappertuna eller Bromarv gott och väl kan resa till sjukhuset i Lojo eller Jorv. Jag tycker det är fel.
Han säger att Raseborgs sjukhus ligger geografiskt nära för tiotusentals människor.
– Därför måste Raseborgs sjukhus kunna erbjuda vård, slår Roger Weintraub fast.
Satsa på den svenska servicen vid Raseborgs sjukhus
Heidi Himmanen (SFP) anser att välfärdsområdets tre sjukhus ska ha en bra ställning också i framtiden.
– Alla tre sjukhusen ska utvecklas och de ska ha sina särdrag.
Hon säger att bb är en viktig verksamhet för Lojo sjukhus medan Raseborgs sjukhus har en viktig roll till exempel gällande svensk service.
– Här ska man nog fundera noggrant hur man kan utnyttja och utveckla just den sidan vid Raseborgs sjukhus.
Himmanen säger att Raseborgs sjukhus ska ha möjligheten att utveckla sina specialområden. Hon kan inte i det här skedet säga vilka de specialområdena kunde vara.
– Jag är inte i detalj insatt i verksamheten vid Raseborgs sjukhus. Sjukhusen hör ju till HUS och det här valet berör ju inte på det sättet HUS, men visst ska vi titta på primärvården och specialsjukvården som en helhet, säger Heidi Himmanen.
Beakta möjligheterna
Gunilla Wikberg säger att Raseborgs sjukhus är ett viktigt utvecklingsmål för henne och hennes parti Vänsterförbundet. Hon hänvisar till partiets mål då hon säger:
– Vi ska bevara både sjukhusen i både Raseborg och Lojo. Det samma gäller förstås sjukhuset i Esbo.
– Sjukhuset i Raseborg behövs. Avståndet från till exempel Hangö till Lojo är ganska långt.
Hon säger att de uppgifter sjukhusen i välfärdsområdet ska ha i framtiden bör delas jämnt mellan alla tre sjukhus.
– Man bör förstås beakta faciliteterna och de möjligheter som finns och det som är möjligt att göra vid de tre sjukhusen.
– Det här är en sak som vi måste ta upp och se över hur resurserna ska fördelas.
Gunilla Wikberg ser gärna att Raseborgs sjukhus skulle specialisera sig på något eller några områden. Vilket eller vilka områden det kunde gälla kan hon inte säga.
– Det är ändå ett sätt att få de bästa specialisterna och de kunnigaste personerna till sjukhuset.
I flera år har sjukhus och hälsovårdscentraler i periferin tampats med uppgiften att locka läkare på jobb. Wikbergs lösning på problematiken är fungerande, moderna faciliteter och tillräckligt höga löner.
– Det är viktigt att hela familjen ska trivas, därför måste det finnas skolor, dagvård, hobbyer och möjligen jobb för till exempel läkarens partner, säger Wikberg.
Svensk service ska finnas överallt
Roger Weintraub anser att samtliga vårdplatser inom Västra Nylands välfärdsområde borde kunna erbjuda svensk service.
– Det borde finnas någon form av minimikunskap. På alla ställen borde någon kunna tala svenska. Jag kan inte säga att alla ska kunna svenska.
Weintraub säger att det inom akutvården och sjuktransporterna finns stora brister gällande svenska språket.
– Det här är en sak jag förespråkat starkt i det här valet.
– Det finns många enheter som inte alls pratar svenska och det är ju en katastrof för en patient om den inte blir bemött på sitt modersmål, säger han.
Utveckla distansservice och digitalisering
Heidi Himmanen svarar "ja och nej" på frågan om alla välfärdsområdets vårdplatser ska ha personal som kan svenska.
– Vi borde få veta hur vi ska få närservice på svenska. Det går kanske inte att ordna över allt, säger hon och förklarar att klienten ska styras till det stället där det finns service på svenska.
Så här svarade kandidaterna i välfärdsområdesvalet i Yles valkompass på frågan om svenskspråkig service borde koncentreras till vissa enheter:
Hon talar också varmt för digitalisering inom vården och hur man borde utveckla den biten.
– Den svenska servicen borde utvecklas också då det gäller service på distans eller digitalt. På det sättet kan vi få mer svensk service än vi får nu, speciellt i vissa delar av Västra Nylands välfärdsområde, säger hon.
Himmanen säger att digitalservice och distansservice ska finnas till för dem som vill använda den.
– Vi måste givetvis komma ihåg att alla inte vill eller kan använda dem. Och för dem ska det finnas närservice på svenska, säger hon.
Svensk service är väldigt viktigt
Gunilla Wikberg har varit medlem i nämnden som värderat svenska vården till exempel i Lojo sjukhus. Hon anser att en patient ska få vård på sitt modersmål.
– I synnerhet på ett sådant här tvåspråkigt område som vårt, är det väldigt viktigt.
– Det finns många äldre människor här vars finska inte är så stark. Och är det så, är det svårt att kommunicera.
Hon tillägger att alla som jobbar till exempel på en vårdcentral behöver inte kunna svenska. Det räcker om det finns några som behärskar svenska språket, anser Gunilla Wikberg.
– Språkkunskapen måste beaktas då personal rekryteras.