Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Brist på personal inom småbarnspedagogiken – forskare hoppas på uppsving för branschen i ljuset av pandemin

En liten flicka gympar med ringar som hänger från taket.
Bildtext Under coronapandemin har det varit särskilt svårt att få tag på vikarier.
Bild: Timo Sihvonen

Runt om i landet är bristen på behöriga lärare och vikarier inom småbarnspedagogiken stor. Forskare Mia Heikkilä hoppas att välfärdsjobben blir mera synliga i pandemitider – något som skulle höja intresset för branschen.

Lediga jobb inom småbarnspedagogiken finns i hela landet. I Åboland och Nyland är situationen mest akut, men också i Österbotten är behovet av exempelvis vikarier stort. Fler studerande tas numera in på utbildningen för småbarnspedagogik, men det behövs också en attitydförändring, säger biträdande professor Mia Heikkilä vid Åbo Akademi.

En av dem som dagligen utför det här arbetet vid ett av Finlands många daghem är Alexandra Båsk. Redan tidigt blev Båsk intresserad av småbarnspedagogik. I högstadiet gjorde hon sin prao på två olika daghem och därefter stakades yrkesvalet ut. Idag har hon jobbat som småbarnspedagog i 13 år.

– Mitt arbete känns meningsfullt, intressant och varierande. Det är ett socialt yrke där man får vara kreativ. Jag trivs massor med mitt arbete, säger Båsk.

Mitt arbete känns meningsfullt, intressant och varierande

― Alexandra Båsk, småbarnspedagog

Andra positiva saker som är förknippade med arbetet är utevistelse, rörelse, möjlighet att följa med årstider och stor variation.

– Varje dag möts vi av glada barn som kommer och ger oss kramar. Barnen är bra på att visa uppskattning och man känner sig betydelsefull i deras liv, säger Båsk.

Småbarnspedagogerna ger barnen grunden för det livslånga lärandet. Det är givande, konstaterar Båsk.

Arbetet i daghemsmiljö kräver flexibilitet, lyhördhet och sociala färdigheter. Barnen har dessutom rätt att vara delaktiga i verksamheten, vilket kräver en förmåga att ställa om i planeringen ibland.

Alexandra Båsk sitter i en stol med en bilderbok uppslagen.
Bildtext – Jag är väldigt yrkesstolt och hoppas att alla som jobbar inom småbarnspedagogiken känner så. Det är ett viktigt yrke och vi sätter grunden för det livslånga lärandet, säger Alexandra Båsk.

"Klart det finns utmaningar, det finns det överallt!"

Coronapandemin har satt sin prägel också på småbarnspedagogiken. Situationen kräver större noggrannhet och vikarier behövs oftare. Under dagen används munskydd och föräldrar meddelas med låg tröskel om barnen under dagen uppvisar förkylningssymptom.

Trots att situationen är krävande väljer Båsk att vara positiv.

– Jag ser främst fördelar med jobbet, men det är klart det finns utmaningar. Det finns det överallt!

Båsk upplever att det finns en allmän oro och rädsla över coronasituationen.

Rutinerna på daghemmet påverkas också. Exempelvis lämnar föräldrarna över barnen vid dörren och kommer på så vis inte in på daghemmet. Det här påverkar givetvis kontakten till hemmen, men Båsk upplever att förhållandet till föräldrarna är bra – alla har förståelse för olika arrangemang.

– Vi följer alla rekommendationer, förstås. Men vi kan inte hålla distans, för barnen har rätt att komma i famnen och få beröring och närhet. Så det följer vi inte inom småbarnspedagogiken, säger Båsk.

När situationen ändrar plötsligt uppstår också behov av vikarier med kort varsel.

– Där ligger vår utmaning. Har någon insjuknat plötsligt och vi behöver vikarier till nästa dag har det varit väldigt svårt, säger Båsk.

Oppilaat jonottaa kouluun sisälle.
Bildtext Vardagen på daghemmen ser annorlunda ut i pandemitider. När personalen använder munskydd blir det att kommunicera mera med kroppen och ögonen för att visa att man är glad, berättar Alexandra Båsk.
Bild: Benjamin Suomela / Yle

Problematiskt med korttidsvikarier

I Korsholm pågår för tillfället rekrytering till ett tiotal tjänster inom småbarnspedagogiken. Längre vikariat och fasta tjänster har hittills haft gott om kompetenta sökande. Men vikariebristen gör sig påmind, framför allt i coronatider.

– Korttidsvikariat för en och två dagar är det mest problematiska just nu. Vi har försökt med ambulerande personal, men inte lyckats helt och hållet, säger Anne Törnroos-Mård som är chef för småbarnspedagogik och förskola i Korsholm.

Törnroos-Mård ser med tillförsikt på framtiden, även om både coronaläget och bemanningsläget kräver planering och flexibilitet.

Har man talat tillräckligt mycket om småbarnspedagogikens utmaningar under coronapandemin?

– Medialt och nationellt har jag kanske saknat den diskussionen, men internt har vi pratat om detta, säger Törnroos-Mård.

Dagvårdschef Anna Törnroos
Bildtext – Personalen har fått töja på sina gränser under den här pandemin, konstaterar Anna Törnroos-Mård.
Bild: Yle/Malin Hulkki

Uppsving för branschen?

Småbarnspedagogiken utvecklas hela tiden och Mia Heikkilä som är biträdande professor i småpedagogik vid Åbo Akademi hoppas att det allmänna tankesättet förändras.

– Många har en föråldrad bild av vad man gör på daghem idag. Vi får berättelser av studerande som tror att man ska torka snor och byta blöjor efter en treårig universitetsutbildning, säger Heikkilä.

Småbarnspedagogikens roll stärktes i Finland 2020 då bestämmelser gällande gruppstorlekar trädde i kraft och antalet barn per pedagog minskade.T

Tidigare har utmaningen varit att rekrytera tillräckligt många, det hänger ihop med den felaktiga bilden av vad en småbarnspedagog gör

― Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik på Åbo Akademi

Heikkilä uppskattar att det här gjordes, eftersom det också markerar hur viktig småbarnspedagogiken är. I och med det här utbildas nu fler småbarnspedagoger än tidigare.

– Det finns en eftersläpning, vi hinner inte med att utbilda tillräckligt många. Tidigare har utmaningen också varit att rekrytera tillräckligt många, det hänger ihop med den felaktiga bilden av vad en småbarnspedagog gör, säger Heikkilä.

I höstas togs rekordmånga nya studerande in till utbildningen för småbarnspedagogik då 67 personer inledde studierna vid Åbo Akademi. Enligt Heikkilä har intresset för utbildningen ökat tydligt i och med flytten till Vasa.

Fruset hav nedanför Academill i Vasa.
Bildtext Utbildningen för småbarnspedagogik flyttade till Vasa 2018 och efter det har intresset för den ökat.
Bild: Yle/Roy Fogde

Saknar den offentliga diskussionen

Mia Heikkilä har saknat den offentliga debatten om småbarnspedagogernas situation under coronapandemin. Grundproblematiken är, som Heikkilä ser det, att personal saknas.

– Vill man organisera barngrupper till en mera smittsäker verksamhet så behöver man göra grupperna mindre. Då behöver det finnas fler vuxna, och de vuxna finns ju ingenstans då vikariesituationen är väldigt svår och behörigheten är ett dilemma. Det blir det moment 22, och det förvånar mig att man inte lyfter fram det mera, säger Heikkilä.

– Småbarnspedagogiken är viktig för att samhället överhuvudtaget ska fungera och föräldrar ska få jobba, den här kopplingen har jag saknat i den allmänna diskussionen.

Småbarnspedagogiken är viktig för att samhället överhuvudtaget ska fungera och föräldrar ska få jobba

― Mia Heikkilä, biträdande professor i småbarnspedagogik på Åbo Akademi

I ljuset av pandemin vill också Heikkilä lyfta fram positiva konsekvenser. Det blir allt synligare vilka välfärdsjobben är, och hon tror att dessa jobb blir allt mer uppskattade och får en högre status.

– Lärare inom småbarnspedagogik är ju en form av välfärdsarbete och man ser mervärdet att som människa kunna bidra till samhället och välfärden på ett tydligare sätt än i andra branscher. Det kanske har en positiv inverkan på hur vi kan rekrytera studerande och hur arbetsgivare kan rekrytera arbetstagare.

Kvinna som pratar.
Bildtext – De yngsta barnen är ännu de som det inte pratas så mycket om, säger Mia Heikkilä och efterlyser en attitydförändring till de yngsta barnen inte minst nu under pandemin.
Bild: Evelina Lindahl