Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Ministeriet presenterade rapport om vårdarbristen och enligt fackorganisationerna är lösningen enkel: "Fixa arbetsförhållandena och lönen"

Uppdaterad 14.01.2022 14:40.
Satu Koskela och Krista Kiuru vid presspodium på pressträffen.
Bildtext Satu Koskela från social- och hälsovårdsministeriet presenterade rapporten med familje- och omsorgsminister Krista Kiuru.

Social- och hälsovårdsministeriet har beställt en utredning med förslag om hur tillgången på vårdpersonal kan tryggas i Finland, både på kort sikt och på lång.

– Bristen på social- och hälsovårdspersonal är ett av vårt samhälles största utmaningar, och det är inget nytt problem, säger familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) när hon inleder pressträffen.

Hon förklarar att utredningen från i höst inte handlar om coronahanteringen utan om hur vårdresurserna ska tryggas på längre sikt. Under pressträffen sägs flera gånger att journalisternas frågor till personerna på plats inte ska gälla coronaläget, utan bara rapporten och arbetsgruppens jobb.

Arbetsgruppen har bestått av representanter från flera olika ministerier, men också från arbetsmarknadsparter som sjukskötarnas Tehy och närvårdarnas Super. Gruppen har träffats tre gånger i november och december, och funderat på olika sätt att höja vårdaryrkets konkurrens- och dragningskraft.

Arbetsgruppen har bland annat funderat på hur välmåendet på jobbet kan stärkas. Rapporten lyfter också upp behovet av fler studieplatser, rekrytering utomlands och möjligheterna till utveckling och utbildning.

Avdelningschef Satu Koskela vid social- och hälsovårdsministeriet lyfter särskilt upp fortbildning som en central faktor för att motivera personal:

– Vi behöver erbjuda personalen möjlighet till kontinuerlig utveckling och tilläggsutbildning, säger hon när hon presenterar arbetsgruppens resultat.

"Jag väntade mig mer av den här arbetsgruppen"

På pressträffen där rapporten presenteras på fredag deltar representanterna från arbetsgruppen. Flera av dem kommer snabbt med kritik mot det gruppen kommit fram till.

– Arbetsgruppen grundades för att lösa social- och hälsovårdens kanske största problem. Jag väntade mig mycket av den här arbetsgruppen men måste tyvärr konstatera att jag är besviken, säger Arja Laitinen från Välmåendebranschen Hali och sammanfattar att gruppen inte kommit fram till några förslag som alla representanter i gruppen enhetligt stöder.

Representanterna från till exempel Super och Tehy lyfte fram att de redan tidigare poängterat vad som behövs: satsningar på arbetsvälbefinnande och på lönen.

– Utan pengar blir det inget av det här. Det finns lösningar, säger Supers Silja Paavola och understryker att Super flera gånger har presenterat förslag på hur personalbristen kan lösas:

– Det handlar om arbetsbilden, arbetsmängden och definitivt om lönen.

Paavola säger också att det är fel att fokusera på att mängden studieplatser måste öka, när ett större problem är att många som börjar utbilda sig för vårdbranschen avbryter sina studier.

Maria Löfgren från Förhandlingsorganisationen för offentliga sektorns utbildade Juko lyfter också upp vikten av att satsa på välmåendet på jobbet, både för att öka intresset för branschen och för att minska på risken för långtidssjukskrivningar.

– Det är självklart att om vi kan förbättra arbetsförhållandena och arbetsvälbefinnandet ökar det på hela branschens attraktionskraft. Men inget av det här går att göra utan pengar, sade Löfgren.

Flera representanter lyfte också upp den planerade vårdardimensioneringen på 0,7 kan behöva skjutas upp, och att stränga kvalifikationskrav skulle behöva slopas.

Artikeln uppdaterad 14.15 med rättade citat.