Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Ny svensk rapport: Barn som slukar böcker, slukar också ljudböcker – "Lyssningen stödjer sannolikt läsningen"

Två pojkar med hörlurar på framför en bokhylla.
Bildtext Barnböckernas andel av totalkonsumtionen är större i Finland än i något annat nordiskt land, enligt Storytel.

Barn i bokslukaråldern lyssnar mest på ljudböcker, klart mer än vuxna. Det visar en färsk svensk rapport. I Svenskfinland säger förläggaren Sara Ehnholm Hielm att resultaten ger en "spark i baken" att utforska ljudböckerna ytterligare.

Barns ljudbokslyssnande följer samma mönster som för bokläsning generellt: bokslukaråldern, alltså barn i åldern 9–12, är tydlig också i ljudbokstjänsterna. Det visar en färsk rapport från Svenska Förläggareföreningen. Rapporten Barnlitterära strömningar, om ljudböcker för barn är skriven av litteratursociologerna Ann Steiner och Karl Berglund vid Uppsala universitet.

– Det är intressant att barn som läser mycket i tryckt form också lyssnar mycket på ljudböcker. Det var delvis överraskande hur mycket barn just i bokslukaråldern faktiskt lyssnar, och att de också lyssnar på ungefär samma böcker som är populära att läsa, säger Ann Steiner.

Serier och starka karaktärer lockar

Undersökningen visar att barn lyssnar mest på på starka karaktärer i långa serier, som Harry Potter, LasseMaja och Sune.

– Dem kan barnen lätt lyssna på 20–30 böcker i rad, och stanna kvar i den här berättelsen länge, säger Steiner.

Det här är också en följd av bokströmningstjänsternas rekommendationssystem, som baserar sig på sådant du lyssnat på eller läst tidigare.

Det som enligt Steiner skiljer barns konsumtion av ljudböcker jämfört med vuxnas är att barnberättelserna är mycket mer transmediala. När det gäller vuxenlitteratur är det ofta frågan om inlästa, tryckta böcker.

– Men för barn kan det likaväl vara radioberättelser som gjorts om till ljudbok, eller orginalskrivet material där författarna kommer från Youtube- eller poddvärlden. Eller ett helt annat sammanhang där man använder mycket mer ljudeffekter, musik och andra element som normalt inte finns i en traditionell vuxenbok.

En leende mörkhårig kvinna.
Bildtext Ann Steiner är docent och universitetslektor vid Uppsala universitet.

Hur ser läget ut i Svenskfinland?

Forskarna till den svenska rapporten har fått unik tillgång till användardata från de tre största svenska strömningstjänsterna Bookbeat, Nextory och Storytel under perioden 2018–2020.

I Finland finns ännu ingen motsvarande rapport. Finska Förläggareföreningens statistik för ljudboksförsäljning från 2020, visar att kategorin barn och unga är den enda som inte just växer. Den skiljer ändå inte på olika åldrar.

Sara Ehnholm Hielm, redaktör och barn- och ungdomsförläggare på Förlaget M, gör tolkningen att tillväxten och intresset för ljudbokslyssnandet kanske inte korrelerar med dagens läge. Utbudet av ljudböcker har överlag ökat mycket också i Finland under de senaste åren.

– Det kan hända att 2021 och pandemin kan ha lett till att beteendet har ökat ganska mycket. Det har kanske inte funnits så mycket att tillgå 2020. Jag vet att många finska förlag har använt pandemin till att göra sin backlist till ljudböcker.

Strömningstjänsten Storytel samlar inte data enligt ålder, men enligt Noora Kunttu, som är pr- och evenemangsansvarig, har konsumtionen av barnböcker vuxit snabbt och andelen av den totala konsumtionen i antalet timmar är nästan 15 procent.

– Barnböckernas andel av totalkonsumtionen är större i Finland än i något annat nordiskt land. Med barnböcker avser vi innehåll för barn i åldern 0-12, svarar Kunttu per mejl.

Finländarna använder enligt Kauppi tjänsten under den tid man läser kvällssaga (18-21) betydligt längre än danskarna och svenskarna.

sara ehnholm hielm
Bildtext Förläggaren Sara Ehnholm Hielm tycker den svenska rapporten verkar lovande.

Sara Ehnholm Hielm tycker att de svenska resultaten är väldigt intressanta och ger mersmak för att ytterligare utforska potentialen också i Svenskfinland.

– Tidigare har jag lite automatiskt tänkt att slukaråldern är den här trygga åldern där barnen hålls vid traditionella böcker, och att det därför är just sådana böcker de ska få.

– Jag tycker det låter lovande att barn i den här åldern både läser mest tryckta böcker och lyssnar mest på ljudböcker.

För barn i slukaråldern har Förlaget M ännu inte så många böcker, men Annika Sandelins Yoko-böcker, som gjorts i samarbete med Yle, har enligt Ehnholm Hielm lyssnats väldigt mycket på.

– Vi har faktiskt ovanligt många böcker som kommer ut i år och nästa år för just slukaråldern. Jag blev nog intresserad av att ge ut dem som ljudböcker också och se om det skulle fungera.

"Marknaden för barn är svår"

Susanna Sucksdorff, marknadschef på Schildts & Söderströms, säger att man gärna ger ut ljudböcker för barn men beskriver ljudboksmarknaden som svår.

– Det här är en superknepig marknad för att barn är ärkekonservativa, när de blir förtjusta i någon serie så gillar de bara den och lyssnar bara på den.

Harry Potter är den absolut mest lyssnade ljudboken för barn i Finland. Att komma in med finlandssvenska barnbokstitlar på ljudmarknaden är ganska svårt, det är svårt att få barnen att hitta just dem.

Sucksdorff säger att de böcker som är populära i pappersformat brukar funka bra också i ljudboksformat. För tillfället har S&S kring tio ljudbokstitlar för barn, främst serier.

– Vi har redan gjort ett urval, som har potential, det handlar om serier, fantasy, spänning eller humor. Man kan nog säga att de flesta blir till ljudböcker nu redan hos oss.

Susanna Sucksdorff och Lari Assmuth med ett exemplar av boken Tack för ditt förstånd.
Bildtext Susanna Sucksdorff, är marknadschef på Schildts & Söderströms . Till höger hennes kollega Lari Assmuth.

Hur påverkar lyssningen själva läsningen?

I rapporten av Svenska Förläggareföreningen har författarna också försökt undersöka ifall ljudböcker kan vara ett pedagogiskt verktyg för att öka läsandet hos barn. Här finns ännu inte entydiga svar. Steiner säger ändå att det inte finns tecken på att ljudbokslyssnandet skulle leda till mindre läsning.

– För vi vet också att barn tycker om att vara kvar i ett fiktivt universum och kan tänka sig att stanna där länge och läsa om flera gånger.

Den ena frågan man undersökt är om man kan använda ljudböcker för att lästräna.

– För dem som inte har svenska som modersmål kan det vara ett sätt att höra språket samtidigt som man läser, och därmed både öva sin läsning och sin språkliga förmåga. Men det måste vara väldigt anpassat till det enskilda barnets behov.

"Kan stödja tvåspråkiga barn"

Sara Ehnholm Hielm tror å sin sida att ljudböckerna kan stödja i synnerhet barn med läs- och skrivsvårigheter, och dem med till exempel två modersmål.

– Det bästa är ju att komma in i en helt fiktiv värld och få njuta av den också om inte svenskan är väldigt stark. Det kan också ge en trygghetskänsla i den åldern där man övergår från att föräldrarna läst för en till att man läser själv.

Den andra frågan är om barnen genom att kliva in i ett fiktivt universum i en barnbok sporras till att också läsa. Där är forskningen väldigt svag, konstaterar Ann Steiner men säger att forskarna ändå vet är att barn tycker om att vara i fiktiva universum.

– Sannolikt kan vi se sådana samband mellan att den som lär sig att tycka om litteratur via ljudböcker också kan lära sig tycka om att läsa, säger Steiner och fortsätter:

– Men det är ännu svagt vetenskapligt bevisat och också här måste man vara väldigt individanpassad när det gäller vad det enskilda barnet behöver.