Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Natos tidigare generalsekreterare i Yle-intervju: En rysk attack mot Ukraina skulle öka Finlands och Sveriges intresse för Nato-medlemskap

Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen tittar på Rysslands dåvarande premiärminister Vladimir Putin i Moskva i december 2009.
Bildtext Vladimir Putin föreslog att Nato skulle upplösas då Anders Fogh Rasmussen träffade den dåvarande premiärministern för första gången i egenskap av Natos generalsekreterare.

Anders Fogh Rasmussen säger i en intervju för Yle Uutiset att Finland och Sverige uppfyller Natos medlemskriterier och att det skulle gå snabbt att gå med i militäralliansen. Enligt honom kunde allt ske på en natt.

Den tidigare Nato-generalsekreteraren Anders Fogh Rasmussen minns tydligt sin första träff som generalsekreterare med Rysslands dåvarande premiärminister Vladimir Putin i december 2009. Putin hälsade då honom välkommen med att föreslå att hela militäralliansen skulle läggas ned.

– Diskussionen var väldigt hetsig. Putin föreslog att Nato skulle upplösas, eftersom han ansåg att militäralliansen var en kvarleva från kalla kriget, säger Rasmussen i en intervju för Yle Uutiset.

Putins önskan förverkligades inte. Tvärtom har Nato vuxit – senast för två år sedan gick Nordmakedonien med. Att Putin just nu kräver att Natos expansion i öst ska stoppas ökar bara intresset för nya länder att gå med i Nato, säger Rasmussen.

– Jag förstår inte Rysslands logik i det här. Om Ryssland attackerar Ukraina, ökar det säkert diskussionerna om Nato-medlemskap i Finland och Sverige. Priset för en attack mot Ukraina skulle vara högt.

Natos generalsekreterare  Anders Fogh Rasmussen och Rysslands dåvarande premiärminister Vladimir Putin skakar hand i december 2009.
Bildtext Enligt Anders Fogh Rasmussen kunde Nato och Ryssland förhandla om att effektivisera vapenkontrollen, men Putin har inget att säga till om Natos expansion. Bilden är en arkivbild från december 2009.

Enligt Rasmussen är Finlands och Sveriges ökade Nato-intresse en faktor som får Putin att sakta i backarna. Putin kan enligt Rasmussen också vilja avvakta på grund av att han är medveten om att en rysk attack mot Ukraina skulle innebära ekonomiska sanktioner mot Ryssland och vapenleveranser till Ukraina.

– Jag är orolig över situationen, men jag tror att Putin av de här orsakerna är ovillig att attackera. Det ryska folket skulle knappast heller stödja en attack mot Ukraina, i och med att många ser Ukrainas invånare som sina landsmän.

"Vi vill inte ha Putin som dörrvakt"

Under julhelgerna lade Ryssland fram hårda krav som skulle förändra Europas säkerhetsarkitektur. Ryssland kräver i första hand att Nato inte expanderar i öst. Ryssland vill också att Nato ska dra bort sina trupper och vapen från militäralliansens östra medlemsländer. Enligt Rysslands förslag skulle det inte längre vara möjligt för Nato att ha trupper i Baltikum.

Ryssland försöker gå tillbaka till en tid då inget baltiskt land eller land på Balkan var med i Nato. I sitt förslag har Ryssland antecknat året 1997, varefter 14 länder har anslutit sig till Nato. Enligt Rasmussen är det omöjligt att acceptera sådana här krav.

– Ryssland kräver i praktiken vetorätt mot att Nato växer. Natos dörrar hålls öppna, och vi vill inte ha Putin som dörrvakt, säger han.

Rasmussen påminner också om grundprincipen om staternas självbestämmanderätt, som också berör säkerhetspolitiska lösningar.

– Varje stat i Europa har rätt att själv besluta om sina egna säkerhetslösningar och allianser.

Enligt Rasmussen kunde Ryssland och Nato förhandla om många frågor, som om att öka vapenkontrollen, om att säkra tryggheten i det arktiska området och om hur parterna mer transparent kunde få information om varandras krigsövningar för att undvika missförstånd.

Putin försvårar Georgiens och Ukrainas vägar in i Nato

Ryssland har under de senaste åren agerat så att det har blivit svårt för exempelvis Ukraina och Georgien att gå med i Nato. Ryssland invaderade Krim för cirka åtta år sedan och har stött Abchazien och Sydossetien som vill frigöra sig från Georgien.

– Putin har eggat upp redan nerkylda konflikter nära Ryssland för att stoppa Georgien och Ukraina från att bli medlemmar i Nato eller i EU. Han vet att båda organisationerna ogärna tar emot länder vars medlemskap skulle bära med sig gränskonflikter.

Enligt Rasmussen kan man här också se orsaken till varför Putin nu återigen vill skapa oro i östra Ukraina.

Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen talar på en säkerhetskonferens i Warszawa i oktober 2018.
Bildtext I Yles intervju funderar Anders Fogh Rasmussen på ifall man kunde lösa konflikten i Ukraina genom att låta landet bli Nato-medlem så att artikel 5 endast skulle innefatta de områden som Ukraina styr över. Bilden är från Warszawa, tagen i oktober 2018.

Rasmussen säger att man kunde agera på samma sätt med Ukraina och Georgien som man gjorde under kalla kriget med Tyskland, då Västtyskland gick med i Nato, medan Östtyskland blev utanför.

Rasmussen skulle spela runt Putins krav genom att lova den ryska presidenten att Natos artikel 5, det vill säga bestämmelserna om kollektivt försvar, bara skulle omfatta de områden i Ukraina och Georgien som länderna styr över.

– Det här skulle vara det bästa sättet att stoppa Putins krav. Då skulle artikel 5 inte omfatta Sydossetien, Abchazien eller Donbass.

Rasmussen tar ändå inte ställning till ifall en sådan lösning skulle skapa ojämlikhet inom Nato eller om det skulle bryta ner artikel 5. Enligt artikel 5 innebär en attack mot ett Nato-land, en attack mot alla medlemsländer.

"Finland och Sverige helt Nato-kompatibla"

Om man i Finland eller Sverige bestämmer att sig för att vilja gå med i Nato, är det enligt Rasmussen ingen stor grej för Nato att ta in länderna.

Finlands och Sveriges nära partnerskap med militäralliansen är ett stort plus och gör processen lättare. Enligt Rasmussen kan man säga att länderna är Natos allra närmaste samarbetsländer.

– Om Finland och Sverige skulle ansöka om medlemskap, kunde vi fatta beslut om det på en natt. Ni kunde bli medlemmar nästa dag, eftersom alla kriterier som krävs uppfylls.

Artikeln är en bearbetad översättning av Yle Uutisets artikel "Naton ex-pääsihteeri Ylen haastattelussa: Venäjän hyökkäys Ukrainaan vauhdittaisi Suomen ja Ruotsin Nato-pohdintoja" skriven av Paula Vilén. Saga Mannila skrev översättningen.