Sambandet mellan covid-19 och psykisk ohälsa undersöks av Åboforskare
För drygt 100 år sedan spreds spanska sjukan över hela världen, och uppskattningsvis 50 miljoner människor dog. Influensan ebbade ut 1920, men efter pandemin märktes en stor ökning i förekomsten av psykiska störningar; som schizofreni och depression.
Nu undersöker forskarna vilka effekter covid-19 har på den psykiska hälsan.
– Man har sedan länge känt till att det kan finnas en koppling mellan psykiska störningar och virusinfektioner. Då corona våren 2020 började spridas över hela världen, blev vi genast intresserade av att se hur den skulle påverka människans hjärna, säger Eleanor Coffey, forskningschef för neurobiologi vid Åbo Akademi.
Coffey och hennes forskningsteam vid Åbo biovetenskapscentrum fick genast i början av pandemin finansiering från Finlands Akademi för att undersöka sambandet mellan psykisk ohälsa och covid-19.
Tillsammans med andra forskare inom psykoneurofarmakologi från Johns Hopkins University i USA och Universität Ulm i Tyskland började man undersöka blodprov från covid-patienter, för att på en molekylär nivå undersöka vad som händer i cellerna hos patienter som lider av neurologiska symtom i samband med covid-19.
För många patienter ledde till problem för forskarna
Det fanns massor av personer att undersöka. Problemet var att det fanns alltför många.
– Vi skulle få prover från Johns Hopkins-sjukhuset, men eftersom pandemin var så allvarlig i USA under det första året av covid-19 så var deras akutmottagning överbelastad. Nu har vi fått väldigt intressanta prover som vi håller på att analysera, säger Coffey.
Forskarna hade hoppats på att kunna ta prover av patienterna genast då de anlände till sjukhuset. Johns Hopkins är ett forskningssjukhus, men för vårdpersonalen var det också viktigt att vårda patienterna, samtidigt som många andra forskare var intresserade av prover. Därför har hela forskningen försenats.
– Vi har sett intressanta förändringar i proverna, men än så länge har vi inte tillräckligt mycket prover eller en tillräckligt lång långtidsuppföljning. Vi kan inte dra några slutsatser förrän undersökningen är klar, säger Coffey.
Kan viruset ha en direkt inverkan på psyket?
Det har redan publicerats mer än 6 000 vetenskapliga artiklar om hur covid-19 påverkar den mentala hälsan – psykiska trauman, posttraumatisk stress, sociala och ekonomiska problem som har lett till psykisk ohälsa.
Ensamheten, isoleringen och bristen på sociala kontakter gör att många mår sämre. Coronapandemin har lett till psykisk ohälsa hos många. Bland annat har många högskolestuderande mått psykiskt dåligt under coronaepidemin.
Men forskarna i Åbo, Ulm och Baltimore är specifikt intresserade av om viruset har en direkt eller indirekt inverkan på hjärnan. Kan viruset leda till förändringar i blodet som påverkar det centrala nervsystemet, eller vice versa?
– Vi vet sedan tidigare att en virusinfektion hos gravida ökar risken för att barnet senare i livet utvecklar schizofreni, men vi vet inte exakt hur och varför det händer. En förhoppning är att den här forskningen ska hjälpa oss att bättre förstå vad som händer i hjärnan och skapar psykisk ohälsa, säger Coffey.
Skydda dig mot psykisk ohälsa genom att vaccinera dig
Finns det något sätt att undvika psykisk ohälsa under coronapandemin?
– Genom att inte få covid-19. Och genom att vaccinera dig. Psykisk ohälsa är mer förknippad med allvarlig sjukdom, medan den verkar vara mindre sannolik hos personer med mildare symtom.
Forskarna hoppas nu vara klara med alla blodanalyser i slutet av år 2022, och hoppas på att efter det kunna presentera sina första slutsatser.