Områdesvalet kan bli avgörande för elevernas välmående – gymnasist: "Jag vill se mera av vårdarna, för man glömmer bort att de finns"

Elevvården känns långt borta, säger gymnasister som vi har talat med. Nu flyttar skolvårdarna till välfärdsområdena. Det kan leda till bättre vård, men det kan också bli svårare för psykologer och kuratorer att samarbeta med skolans personal.

Skolpsykologer och -kuratorer har hittills varit anställda av skolorna. Hälsovårdare har hört till kommunernas hälsovårdssektor. I framtiden kommer de att jobba för välfärdsområdena.

Åsikterna om hur det kommer att påverka grundskoleelevernas och gymnasiestuderandenas mående är delade. Allt beror på valresultatet och vilken typ av arbetsgivare de nya välfärdsområdena blir.

En skolpsykolog på 780 elever

Anne Salmela som är skolpsykolog vid grundskolan Sipoonlahden koulu i Sibbo och servicechef i samma kommun oroar sig över att det nya systemet kan bli för mycket att hinna med.

– Vi skolpsykologer får nya uppgifter. Det är inspirerande, men för mångsidiga dagar tar upp mycket tid och energi, säger hon.

Skolpsykologerna har redan fått nya uppgifter. Enligt lag ska det finnas en skolpsykolog per 780 elever. Enligt Anne Salmela behöver det inte nödvändigtvis betyda att psykologerna brer sig för tunt.

– Om man jobbar i en stor skola och alla elever finns på samma ställe är 780 okej. Men om man roterar mellan flera skolor kan det vara svårt, säger hon.

Gymnasister: Mentalvården syns inte

Enligt Emilia Lemström och Ronja Paalosmaa, som är andraklassare i Kyrkslätts gymnasium ("Kygy"), är mentalvården i skolan inte så synlig. Det gör att man lätt glömmer bort den.

I Kygy har skolhälsovårdaren och kuratorn välmåendesamtal med eleverna på ettan. På tvåan träffar hälsovårdaren de som ska på uppbådsgranskning. Utöver det gäller det för eleverna att ta steget att be om hjälp.

– I början av året syns elevvården. Efteråt hör man ingenting av dem. Det skulle vara trevligt med till exempel talstunder i klasserna och enskilda träffar med eleverna, säger Paalosmaa.

Kyrkslätts rektor Mikael "Misha" Eriksson säger att det handlar om en resursfråga, hur många gånger elevvården hinner träffa studerande om det inte är en krissituation.

– Det kan vara svårt att ägna sig åt förebyggande vård så mycket som man skulle vilja göra, säger han.

Svårt att be om hjälp

Det kan vara svårt att be om hjälp. Paalosmaa gillar inte tanken på att man genast visar för vårdaren vem man är och vad man heter då man söker hjälp. I Kygy är det möjligt att boka tid till studerandevården via Wilma.

– Fast det är möjligt att skicka ett Wilmameddelande kan det vara svårt att faktiskt göra det, säger Ronja Paalosmaa.

Tröskeln för att söka hjälp varierar från person till person. Det håller förstaklassaren Sebastian Björkholm med om.

– Det kändes trivsamt att tala med kuratorn på välmåendesamtalet. Jag skulle kunna skicka ett meddelande, säger han.

Emilia Lemström säger att alla saker, stora som små, är viktiga att tala om ifall man mår dåligt. Hon har besökt skolpsykologen på lågstadiet några gånger och hon upplever att det hjälpte.

"Man glömmer bort att elevvårdarna finns"

Lemström, Paalosmaa och Björkholm har inte träffat skolpsykologen i Kyrkslätt. Hon sitter också i en annan byggnad, tvärs över skolgården.

Elevvårdarna i Kygy får beröm för sitt arbete – de är duktiga och hjälpsamma, säger gymnasisterna. Men det är svårt att våga sig dit.

– Nog vill man våga gå till elevvården och prata. Men man glömmer bort att de finns när de bara sitter i sitt rum. När man behöver hjälp tänker man kanske inte i första hand att man ska söka sig dit, för man påminns inte om tjänsterna, säger Lemström.

Rektor Eriksson håller med om att det skulle vara lättast att nå elevvården om deras utrymmen fanns på ett centralt ställe.

– Det är ändå tacksamt att kunna besöka dem diskret, så att ingen ser att du sitter i kö utanför deras rum.

Om några år ska Kygy få en ny byggnad. Eriksson hoppas på att elevvårdens arbetsrum beaktas i planeringen.

Skolhälsovårdaren har hittills varit utanför

I sitt rum i Kygy sitter skolhälsovårdare Antonina Carlberg alltid med dörren öppen, så att eleverna lätt kan besöka henne.

Hon ser fram emot att elevvården, alltså skolpsykolog, -kurator och -hälsovårdare, kommer att jobba under samma administration.

– Det har kanske varit lite utmanande för skolhälsovården att vara utanför. Jag hoppas på ett mera intensivt samarbete och att man också ser det uppifrån. Nu kommer vi att kunna jobba ännu bättre som en helhet för eleverna, säger hon.

Samarbete är A och O

I skolorna är samarbetet mellan vuxna viktigt i den förebyggande elevvården. Hur områdesvalet och de nya fullmäktige påverkar den är ännu oklart.

– Vi kan på riktigt påverka när vi kan nå hela årskullar. Det arbetet känns som en mera främmande tanke inom hälsovårdssektorn, där man ofta fokuserar på enskilda klienter, säger skolpsykolog Anne Salmela.

Hon säger att den nya modellen kan försvåra samarbetet mellan skolpsykologerna och skolans personal. Skolhälsovårdare Antonina Carlberg tror att det kommer att gå bra.

– Samarbetet med andra vuxna i skolan kommer säkert att gå bra, vi skolhälsovårdare är vana med det, säger hon.

Skolpsykolog: "Det här valet är grymt viktigt"

Rektor Eriksson hoppas på att vårdreformen och det stundande valet inte påverkar vardagen i skolan alltför mycket.

– Reformen för med sig ett slags helhetstänk, med bättre möjligheter att samarbeta mellan gränserna och likadana krav och förväntningar på alla. De skolor som har haft rekryteringsproblem kan också dra fördel av centraliseringen, säger han.

När det kommer till kritan är det fullmäktige, organisationen och cheferna som bestämmer hur arbetet ska se ut.

– Vår verksamhet kan utvecklas, men om vi får för många uppgifter och vår grunduppgift att stödja lärandet och skolgången glöms, kan det gå mot ett sämre håll. Därför är det här valet grymt viktigt, säger Salmela.