Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Borgåbor försöker glida förbi kön till coronatest med fel uppgifter i Coronaguiden

En person i skyddskläder håller på med coronatestning. Personen håller i en lång teststicka och en plasttub.
Bildtext Sannolikheten att gå förbi kön till ett coronatest med felaktiga uppgifter i Coronaguiden är mycket liten och gynnar ingen, säger smittskyddsläkare Jeff Westerlund..
Bild: Roni Rekomaa / Lehtikuva

Genom att skriva fel yrke i Coronaguiden har en handfull östnylänningar försökt åka snålskjuts till coronatestning. Personer har uppgett att de jobbar inom social- och hälsovården, men upptäckts när personalen ringt upp.

En tid till ett PCR-coronatest bokas i normala fall genom Coronaguiden, men eftersom köerna för tillfället är långa på många håll kan också väntetiden bli lång.

Därför har ett litet antal Borgåbor försökt ta en genväg genom att skriva in felaktiga uppgifter i Coronaguiden. Man har uppgett sig arbeta inom social- och hälsovården eller rent av för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS).

– De jag vet om är en handfull, men vi hinner ju inte ringa och kolla upp alla heller för vi satsar nu på äldre och dem som jobbar inom vården. Vid sidan om kommer det då och då fram någon som satt där att den jobbar på HUS och därför ringer vi snabbt upp och då kommer det fram att den inte alls jobbar där.

Det säger Jeff Westerlund, läkare med ansvar för smittsamma sjukdomar vid Borgå vårdcentral som ser skojandet som problematiskt.

– Nog är det här ett problem att folk inte uppger rätt yrke när de skriver in sina uppgifter där. Det finns ju så att säga en omkörningsfil så att man snabbare kommer till test om man uppger att man jobbar inom social- och hälsovården. Det är nog fel gjort, säger Westerlund.

Läkare i korridor.
Bildtext Jeff Westerlund tycker att de dyra laboratorietesterna borde minskas. Arkivbild.
Bild: Yle/Mikael Kokkola

Eftersom Coronaguiden innehåller den teoretiska möjligheten att vilseleda med felaktiga uppgifter anser Westerlund att man på lång sikt borde minska användningen av denna.

– Jag vet inte vad man skulle göra åt saken. Den borde kanske kopplas till JulkiTerhikki där allas uppgifter finns som jobbar inom social- och hälsovården. Alla har också ett registreringsnummer som kunde kollas för att se om den som ringer faktiskt jobbar inom vården, säger Westerlund.

JulkiTerhikki är registret över yrkesutbildade personer inom social-, hälso- och sjukvården som upprätthålls av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, Valvira.

– Det kunde vara en lösning men i allmänhet borde vi komma ifrån laboratorietesterna för de är dyra och köerna dit är dessutom långa så svaren kommer alltid för sent, säger Westerlund.

Westerlund betonar att testresultatet fortsättningsvis kommer snabbt när man väl har fått en tid till laboratorietestet.

– Det tar alltid under 24 timmar innan svaret kommer, men skillnaden är just den att man får vänta längre om man inte jobbar inom vården.

Westerlund har däremot inte hört om personer som skulle ha uppgett sig tillhöra en riskgrupp för att glida förbi kön.

Fler hemtest och eget ansvar

Enligt Westerlund borde allt fler använda hemtest för att på längre sikt kunna minska på laboratorietesterna. Man kan idag få ett antigentest för hemmabruk för knappa fyra euro.

Om en invånare i sin tur är skeptisk till hemtester och misstänker att de inte är fullt pålitliga, konstaterar Westerlund att PCR-tester inte heller är 100 procent säkra.

– Känsligheten är omkring 80 procent, men förstås bättre än antigentesterna man tar hemma. Å andra sidan kan man ta ett par antigentester hemma, till exempel en idag och en imorgon. Om båda är negativa kan man vara ganska säker på att man inte har coronavirus i svalget. Nog är de tillräckligt sensitiva för att ta i bruk, säger Westerlund.

I korthet önskar Westerlund att invånarna själva sköter om testningen. Om ett hemtest visar positivt stannar man hemma i frivillig karantän och följer med hälsotillståndet.

Om hälsotillståndet inte kräver läkarvård hålls man hemma tills man tillfrisknat och visar ett negativt antigentest. Om det däremot förvärras efter några dagar bokar man tid till ett officiellt PCR-test.

På så sätt avlastas samtidigt arbetsbördan för hälsovårdspersonalen som får mer tid till bland annat vaccinering, spårning och andra uppgifter.

120 nya fall per dag

I Borgå bekräftas som bäst ungefär 120 nya fall per dag. Förra veckans siffra (vecka 2) var 856 nya fall och incidenstalet är därför 3048. 97 procent av fallen är omikronvarianten av coronaviruset.

– Det finns inte något system i hela världen som skulle klara av den här nuvarande anstormningen av patienter, säger Westerlund.

Westerlund är glad över att skolelever bär munskydd, men oroar sig för daghemsbarnen som varken bär munskydd eller är vaccinerade mot coronaviruset.

– Jag tror att det kommer att gå som en löpeld genom dagis. De är en riktigt bra mark för viruset när de här små inte är vaccinerade.

Enstaka lurifax i Sibbo

Fenomenet med invånare som försöker gå förbi kön är inte utbrett i regionen, men förekommer också på annat håll än i Borgå.

– Några enstaka fall har vi haft, men svårt att säga om felet är av misstag eller med flit, säger Leena Kokko, direktör för social- och hälsovårdsväsendet i Sibbo.

I Lovisa har varken grundtrygghetsdirektör Carita Schröder eller ledande läkare Marika Ylärakkola hört om liknande fall.

– Jag har inte hört om dylika fall hos oss, säger Ylärakkola.

Tidningen Uusimaa var först ute med nyheten.