Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Analys: Ålands placering på kartan en potentiell militär risk – men reaktioner i stil med dem på Gotland är knappast att vänta

Uppdaterad 18.01.2022 08:33.
Två Gotländska soldater patrullerar i Visby. Ovanpå en bild på redaktör Johan Ekman.
Bildtext Östersjöns säkerhet är i fokus på grund av ryska fartyg.
Bild: Lehtikuva, Yle

Det såg dramatiskt ut på tv när svenska pansarvagnar rullade ut på Visbys gator, men det säkerhetspolitiska läget för Ålands och Finlands del har knappast ändrat märkbart, skriver Svenska Yles politikreporter Johan Ekman.

Bakgrunden till den svenska styrkedemonstrationen på Gotland var att sex ryska landstigningsfartyg rört sig i Östersjön. Det som gjorde situationen speciell är antalet fartyg – i normala fall är antalet som rör sig i Östersjön 4 – och tajmingen. Rysslands ökade närvaro sker nämligen i efterdyningarna av intensiva stormaktspolitiska förhandlingar i Genève och Bryssel.

Det här understryker faktumet att stormakternas relationer påverkar hela Östersjöområdets säkerhetsläge. Hur borde man tänka kring detta i Finland, i synnerhet utgående från Ålands särställning som demilitariserat område?

Först är det bra att minnas att Åland inte har samma geostrategiska betydelse för hela Östersjön som Gotland. Men samtidigt utgör Ålands placering på kartan en potentiell militär risk.

Det här har varit ett faktum som gällt sedan 1800-talet, och Fredens öar som de numera kallas har i upprepade repriser ockuperats, befästs och utgjort en krigsskådeplats.

Beväpnade soldater patrullerar på en gata.
Bildtext Svenska soldater patrullerar nu bland annat i Visby.
Bild: Karl Melander / AFP

Det var Napoleon som i fredsförhandlingarna med Ryssland år 1807 framfört att de kunde få bli en del av tsardömet om Alexander allierade sig med Frankrike. Erbjudandet blev attraktivt eftersom kejsar Alexander I insåg att Åland kunde erbjuda en ramp för ett anfall mot Stockholm.

Efter det har givetvis frågan om Åland varit central i olika repriser när Östersjöns säkerhetssituation varit aktuell. Och trots att internationella konventioner befäst Åland ställning som demilitariserat territorium, har en geopolitisk fråga ständigt funnits i bakgrunden. En konvention ändrar inte på geografiska faktum.

Finländska inställningen pragmatisk

Frågan är om det i själva verket är naivt att förlita sig på internationella överenskommelser.

Realiteten är att försvarandet av Ålands position i en konfliktsituation ändå kräver en befästning av öarna. Eller som Jukka Tarkka skriver i en bok om Åland och säkerhetspolitik, att neutralitet och vapenfrihet inte fungerar utan att det finns militär styrka i bakgrunden. Det är alltså i själva verket enligt honom ett slags diplomatisk chimär som byggts upp och det finns en risk att det i sig skapar en potentiell risksituation.

Att försvara Ålands position i en konfliktsituation kräver en befästning av öarna.

Givetvis är det sant att geografins betydelse i säkerhetspolitiken åter accentuerats också på våra breddgrader. Bakgrunden till det är Rysslands upplevda behov att hävda sig internationellt, något som skett i synnerhet efter Vladimir Putins tal på säkerhetskonferensen i München 2007. Som bekant har kriget i Georgien 2008 och annekteringen av Krim 2014 ytterligare ökat på spänningarna.

I det ljuset är det inte oförståeligt att Sverige gör en markering med placering av trupper på Gotland. Genom det kommunicerar man synligt både utåt och till den egna publiken att åtgärder vidtas. Men det att den svenska militären gör synliga manövrar betyder givetvis inte att man i Finland inte skulle ha beredskap att agera om ett militärt hot förelåg.

Det nederländska amfibietransportfartyget HNLMS Rotterdam utanför Hamburg.
Bildtext Nato placerade ett nederländskt krigsfartyg nära Sverige i måndags på grund av den ökande militära spänningen i Östersjön.
Bild: ullstein bild/ All Over Press

Att Åland utgör ett demilitariserat område betyder heller inte att man skulle ha en naiv inställning till frågan i Finland. Snarare är den finländska inställningen pragmatisk.

Ålands internationella status har bidragit till att tona ner politiskt dess geostrategiska signifikans, vilket i sig kan sägas bidra till mer stabilitet. Det i sig minskar inte på behovet att ha Åland i åtanke i planeringen av olika scenarier.

Men det är just i spända lägen som den utstakade linjen testas. Trots att nuläget är spändare än på ett tag, är det knappast fråga om så stora riskmoment att det skulle ge anledning att ändra på den.