Barnmorskestuderande om praktik på annan ort: "Väldigt stor ekonomisk och mental press"
Hård kamp om praktikplatser kan leda till att barnmorskestuderande är tvungna att ta emot en praktikplats på annan ort. Hanna Stenlund pendlade till Seinäjoki varje dag i tolv veckor, vilket blev både dyrt och tungt.
Hanna Stenlund studerar fjärde året till barnmorska på Yrkeshögskolan Novia i Vasa. I vår väntar totalt sexton veckor praktik i Korsholm, Vasa och Tammerfors.
Stenlund berättar att studierna är krävande men praktikperioderna tyngst.
– Ibland har man nog funderat hur man har klarat av det man har sysslat med. Till exempel före julen hade vi tolv veckors praktik. Jag hade praktikplats i Seinäjoki och körde dit varje dag med bil. Det var väldigt stor ekonomisk och mental press att man for på praktik, kom hem, åt någonting och gick och sov i princip. Man hade inget liv och ingen ork, säger Stenlund.
Av den fyra och ett halvt år långa utbildningen går två år till själva inriktningen till barnmorska. Under dessa två år har barnmorskestuderande 40 veckor praktik.
För många studerande blir praktiken dyr eftersom praktiken är obetald och man i många fall måste göra den på annan ort. Studerande som vill behålla sin bostad på studieorten medan de utför praktik på annan ort måste betala hyra både för sitt tillfälliga boende och sin studentbostad.
Stor press på praktikplatserna
Enligt Stenlund är det också stor press på att få en praktikplats. Ibland måste man ta hjälp av sina klasskompisar för att boka en plats. Praktikplatserna bokas via ett nationellt program och öppnas en viss dag och en viss tidpunkt.
– Praktikplatserna kan på riktigt bli slut på fem sekunder. Men vi har turen i Novia att platserna i välfärdsområdet ganska långt är bokade åt oss men just om man ska till Seinäjoki eller Karleby är det inte alls sagt att man får en praktikplats. Nu när vi har sökt till universitetssjukhusen var det nog så att man försöker få en plats när det öppnar.
Terese Österberg, utbildningsledare för barnmorskeutbildningen vid Yrkeshögskolan Novia, bekräftar att det är stor press på praktikplatserna, men ingen blir utan en plats eftersom bokningssystemet "lever".
– Praktikplatser blir sen avbokade så att man kan få en annan plats i ett senare skede. Hittills har det alltid löst sig så att ingen studerande har blivit utan praktikplats.
Praktik i alla barnmorskans arbetsområden
Österberg förstår att praktiken är tung för studerande eftersom det handlar om många veckor och ska innefatta barnmorskans alla arbetsområden.
– Och visst är det tungt att ständigt vara på en ny plats och träffa nya människor och lära sig nya rutiner så nog förstår jag att det är en krävande utbildning.
Samtidigt påpekar Österberg att själva yrket barnmorska är krävande och kräver en hel del kunskap.
– Dels är utbildningen ganska lång, den är 270 studiepoäng och det betyder 4,5 år om man har en normal studietakt. Visserligen får studerandena en dubbelexamen, de blir både sjukskötare och barnmorskor. Sen har vi också krav på utbildningen som styrs av EU-direktiv som säger vad utbildningen ska innehålla, dels det här med studiepoäng men också på praktiken. Och det måste vi följa så att studerande ska få sin examen.
Personalbrist och stress påverkar stämningen på praktikplatsen
De problem som finns i branschen kan också påträffas under praktiken. Det här kan till viss del påverka inlärningen, säger Österberg.
– Naturligtvis påverkas studerande av alla de erfarenheter de får på en praktikplats och vi har ju hört om den här personalbristen och vårdare som är stressade och utmattade och har bråttom på sina arbetspass och så vidare. Naturligtvis påverkar det arbetsstämningen på praktikplatsen eller arbetsplatsen.
– Och eventuellt kan det också hända att det inte finns tid för studerandehandledning på samma sätt som det skulle finnas om man har tillräckligt med personal till exempel. Så på det sättet påverkas nog säkert studerande av det här. Men själva kraven från utbildningens sida på vad en studerande behöver lära sig under praktiken har inte ändrats. Det följer kriterierna enligt EU-direktivet och kompetenserna som ska nås, säger Österberg.
Mer feedback och diskussion önskas
Stenlund efterlyser mer diskussion och feedback under praktiken. I synnerhet coronapandemin har lett till att den saken lätt faller bort efter arbetsskiften.
– Oftast nu under pandemin har det fallit bort, man kanske inte hinner ha den där kontinuerliga feedbacken och diskussionen. Och det är ju jätteviktigt att få prata ut. Jag förstår att det är en stress att ha studerande med sig men man kanske skulle ge mer tid eller ha någon specifik som skulle prata med studerande om deras upplevelser så det inte faller bort, säger Stenlund.
Terese Österberg håller med om att feedback är jätteviktigt för studerande.
– De behöver få veta vad som har gått bra och om det finns något de kan göra annorlunda för att utvecklas. Den här feedbacken borde komma kontinuerligt, de borde absolut få den varje dag, säger Österberg.