Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: Demokraternas kamp för att skydda rösträtten i motvind – Biden anklagar republikanerna men har också skäl att se sig i spegeln

I bakgunden president Joe Biden som står på trappa framför en massa fotografer. Korrespondent Ville Hupa redigerad in i förgrunden.
Bildtext Trots att Joe Biden hade skyddet av rösträtten som ett av sina huvudmål för presidentperioden, har han använt lejonparten av sitt politiska kapital på att driva fram sin ekonomiska agenda, skriver korrespondent Ville Hupa.
Bild: CNP / MEGA

I sitt tal i Georgia förra veckan försökte USA:s president Joe Biden höja profilen i en fråga som han enligt många partikamrater uppvisat ett bristande engagemang i: skyddet för rösträtten. Men engagemanget kommer för sent, menar kritiker i de egna leden.

Demokraterna vill i kongressen driva igenom två omfattande lagförslag med en lång lista på åtgärder som siktar på att utvidga rösträtten och harmonisera valprocessen i landets delstater.

I Georgia framställde Biden rösträttskampen i ett historiskt sammanhang. Han angrep i hetsiga ordalag republikaner som unisont motsatt sig reformerna.

– Vill ni stå på samma sida som George Wallace eller Martin Luther King? dundrade Biden i en av sina verbala tirader.

Wallace var en gång i tiden guvernör i Alabama och en synlig försvarare av segregationen mellan svarta och vita.

Republikanerna fortsätter att omfamna Trumps lögner – och inför lagar som gör det svårare att rösta

Bidens ilska gentemot republikanerna är förståelig. Partiet motsätter sig inte bara alla reformer för att göra det lättare att rösta, utan har i stället metodiskt arbetat i motsatt riktning.

Efter presidentvalet har republikanerna under fjolåret infört 34 olika lagar i 19 olika delstater som gör det svårare att rösta, enligt forskningsinstitutet Brennan Center.

Den starkaste drivkraften är ex-presidenten Donald Trumps lögn om att presidentvalet 2020 skulle ha innehållit fusk och bedrägerier.

Ex-presidenten Donald Trump kastar hattar till publiken under ett kampanjjippo i Arizona.
Bildtext Under ett kampanjjippo i Arizona på veckosluet upprepade ex-presidenten Donald Trump lögner om att presidentvalet 2020 skulle ha fuskats från honom.
Bild: Lehtikuva

Motiveringen är att stärka förtroendet för valsystemet och förhindra valfusk, trots att bevis på utbrett valfusk i samband med valet alltjämt saknas.

Det handlar bland annat om förkortade tider för förhandsröstning, begränsningar i poströstande och stängningar av vallokaler, särskilt i befolkningstäta områden.

Vissa av åtgärderna kan med goda skäl beskrivas som, om inte odemokratiska så åtminstone utpräglat väljarfientliga.

Det är till exempel svårt att se hur Georgias beslut att kriminalisera mat- och dryckesservering för köande väljare eller Texas förbud mot all form av drive-in röstning skulle stärka förtroendet för valsystemet.

Den mest oroväckande utvecklingen är kanske ändå en politisering av själva valprocessen, där republikanerna metodiskt bemannat valmyndigheter i olika delstater med Trumplojala krafter.

Som en följd riskerar hittills opolitiska och rentav tråkiga funktionärsuppdrag som handlar att räkna röster eller certifiera valresultat bli instrument i ett försök att vända på valresultatet, befarar bedömare.

Biden nu redo att ändra senatsreglerna och häva filibustern – men stöter på mothugg från bekant håll i det egna partiet

De flesta förslagen i demokraternas förslag till en valreform åtnjuter ett majoritetsstöd bland väljarna.

Paketen har redan godkänts i demokratledda representanthuset men i den jämnt delade senaten där demokraterna har den minsta möjliga av majoriteter, ser det ut att bli stopp.

Där krävs en så kallade supermajoritet på 60 röster för ett godkännande, vilket betyder att demokraterna behöver minst tio republikaner att ställa upp.

Det kommer de inte att få.

Alternativet vore en förändring av senatsreglerna – en hävning av bromsmekanismen det vill säga den så kallade filibustern – som skulle göra det möjligt att driva igenom lagar med en enkel majoritet.

Anmärkningsvärt nog, uttryckte Biden i sitt Georgiatal för första gången stöd för att häva regeln, som han hittills under sin karriär försvarat.

Den förändringen kunde demokraterna driva igenom utan stöd från republikanerna – förutsatt att partiets samtliga senatorer sluter upp.

Men också den vägen verkar blockerad, då Biden stöter på motstånd från bekant håll. De två konservativa senatorerna från Bidens eget parti, Kyrsten Sinema och Joe Manchin, har upprepade gånger meddelat att de inte tänker rösta för en regeländring.

Kyrsten Sinema.
Bildtext Arizonademokraten och senatorn Kirsten Sinema upprepade sitt mostånd mot en regelförändring i senaten. En ändring som kunde möjliggöra genomdrivandet av demokraternas valreform.
Bild: Jim Lo Scalzo / EPA

Mellanårsvalet närmar sig och klocka tickar för demokraterna

Om lagförslagen kollapsar – vilket förefaller sannolikt – har Biden också skäl att se sig själv i spegeln.

Trots att han utsåg skyddet av rösträtten som ett av sina huvudmål för presidentperioden, har han använt lejonparten av sin tid och sitt politiska kapital på att driva fram sin ekonomiska agenda – en infrastruktursatsning som kongressen godkänt, och ett större paket med klimat- och socialpolitiska satsningar som också seglar i kraftig motvind.

Rösträtten har inte fått samma uppmärksamhet av presidenten, trots att den i åratal varit en hjärtefråga för särskilt vänsterdemokrater och svarta väljare – samma väljare som hade en avgörande roll i Bidens seger i presidentvalet.

Det bristande engagemanget har provocerat medborgarrättsgrupperingar i den grad att vissa aktivister valde att bojkotta Bidens tal i Georgia.

Illustrerande för missnöjet var bland annat att rösträttsrörelsens kanske mest synliga gestalt, Stacey Abrams, också uteblev från förra veckans tillställning, trots att Biden besökte hennes hemdelstat Georgia. Orsaken sägs ha varit tidtabellsproblem.

Demokraterna har också skäl att fråga sig själva om ett nedbantat, mer modest reformförslag hade gjort det möjligt att vinna ett visst stöd också hos senatrepublikanerna?

Det två lagpaketen omfattar totalt 735 sidor av åtgärdsförslag, och långt ifrån alla begränsar sig till att utvidga rösträtten.

Där ingår också förslag som i åratal provocerat republikaner på bred front – till exempel en betydande maktöverföring från delstaterna till statsmakten gällande hanteringen av valprocessen och en totalreform av reglerna för kampanjfinansiering.

Samtidigt närmar sig mellanårsvalet i november. Där väntas republikanerna återta majoriteten i åtminstone representanthuset, möjligen också i senaten, vilket i praktiken antas göra det omöjligt för Biden att driva igenom stora reformer.

Klockan tickar med andra ord.

På tisdag planerar demokraternas senatsledare Chuck Schumer att ta de två lagpaketen till omröstning i senaten.

Det handlar i så fall mest om ett spel för gallerierna, eftersom paketen kommer att röstas ner av republikanerna.