Faktagranskning: “Åbovårdarna får minst betalt” och “100 miljoner euro vikt för svensk service” – vad stämde och vad stämde inte under Svenska Yles valdebatt?

Vi följer valdebatter och -kampanjer på våra egna och andras kanaler och granskar poltikers påståenden. Påståendena kan handla om såväl kommunala tvistefrågor som sådant som berör hela landet. Granskningen utförs av flera olika redaktioner på Yle, också lokalredaktionerna.

Vi granskar endast sådana uttalanden som innehåller fakta. Vi granskar inte politikers åsikter eller spekulationer om framtiden.

En hjärttransplantation eller installering av en hjälppump för hjärtat är bland de dyraste hjärtingreppen i Finland och kan kosta upp till 100 000 euro för kommunen. Den kommun i Finland med minst driftsintäkter är lilla Luhanka med en budget på 6,3 miljoner.

Ingen enskild hjärtoperation "fäller" en kommuns budget. Däremot kan den få budgeten i rejäl gungning enligt de experter vi rådfrågat.

Av Luhankas budget går drygt 800 000 euro (2020) till specialvården, dit hjärtoperationer hör. Luhanka får sin specialvård från samkommunen i Mellersta Finlands sjukvårdsdistrikt.

Enligt kommundirektör Tuomo Kärnä har det aldrig hittills hänt att en operation skulle ha "fällt" Luhankas budget, inte ens vårdbudgeten. Kärnä säger också att samkommunen skulle ta stöten vid oväntade operationer, inte Luhanka ensamt.

Alla kommuner omfattas nämligen av principen om utjämning av dyr vård, enligt medicinalråd Sirkku Pikkujämsä på Social- och hälsovårdsministeriet. Hon menar ändå att oväntade större operationer kan sätta kommunens budget i rejäl gungning och räknar man med eftervården kan summorna bli ännu högre.

Överläkare Mika Laine på HUS säger sig minnas en hjärtoperation som lett till en 500 000 euros räkning för en (i det här fallet stor) kommun.

Det som ändå hamnar direkt på kommunens ansvar att betala för är socialvården. Tuomo Kärnä i Luhanka förklarar:

- Om det skulle flytta in en familj med stora sociala bekymmer och stort behov av hjälp så kan det innebära ordentliga stötar för vår budget.

I praktiken är det inte möjligt för en kommunbudget i Finland att "falla", påminner Pikkujämsä på SHM om, eftersom kommunerna är kommuner, inte företag. Därmed bedömer vi att Veronica Rehn-Kivis uttalande är "Något ditåt".

I lagen om välfärdsområdenas finansiering framgår det hur staten beviljar pengar till välfärdsområdena. En av de faktorer som påverkar finansieringen är tvåspråkighet, och knappt en halv procent av den statliga finansieringen är styrd till det här ändamålet.

Då man ser på de preliminära kalkyler som finansministeriet har gjort visar det sig att välfärdsområdena beviljas drygt 100 miljoner euro med anledning av tvåspråkighet.

Åtta av alla 22 välfärdsområden får pengar med anledning av tvåspråkighet. Mest tvåspråkighetspengar delas ut till Österbottens välfärdsområde, drygt 35 miljoner. Av de områden som får tvåspråkighetspengar får Kymmenedalen den minsta summan, en knapp halv miljon.

Egentliga Finlands välfärdsområde består av 27 kommuner och uppgifterna inom vården är många.

Men en sjuksköterska på en hälsovårdsstation i Åbo har 2466 euro i månadslön och det är i runda svängar 100 euro mindre än i flera av grannkommunerna, berättar huvudförtroendeman Pia Jormakka på Åbo stad. Hon får medhåll av huvudförtroendeman Jussi Rantanen på Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

Enligt kuntarekry.fi så betalar till exempel Salo 2600 - 2700 euro i grundlön, Kimito 2512 - 2618 euro och Åbo universitetscentralsjukhus TYKS 2512 - 2618 euro.

Genomsnittsgrundlönen för sjuksköterskor i Finland ligger på 2567€/månad.

År 2019 gick 36,5 procent (drygt 8 miljarder euro) av hälsovårdens utgifter i Finland till specialsjukvård enligt THL. Det här är den senaste tillgängliga siffran.

Bassjukvården, exklusive arbets-, student- och munhälsa, stod för 13,1 procent av kostnaderna (knappt 2,9 miljarder euro).

Totalt kostade hälso- och sjukvården Finland knappt 22 miljarder år 2019, exklusive investeringar.

Påståendet stämmer inte helt - corona-vaccinet ska i första hand gå till den egna kommunens invånare. På Åbo stad säger Laura Saurama som är produktionschef för välfärdssektorn att om utsocknes dyker upp på popup-vaccineringen så blir de ändå inte avvisade - däremot kallas icke-Åbobor inte till vaccinering i Åbo.

Reso och Sankt Karins har sina egna popup-vaccinationer. På Reso stad berättar social- och hälsovårdschefen Juha Sundberg att många Åbo- och Sankt Karinsbor också har blivit vaccinerade i Reso. Det handlar om ett gemensamt mål, sammanfattar han.

Huvudregeln är att kommunerna vaccinerar sina egna invånare, men bland andra Mellersta Nylands välfärdsområde Keusote har tagit emot en hel del människor från till exempel HUS-området.

Det talas om vaccinturism på flera olika håll i landet. Värst drabbat är Hyvinge dit många söker sig från andra orter.

Det är främst till walk-in- och drive-in-vaccineringar i Hyvinge som personer från andra områden har sökt sig. Det här bekräftar man på Keusote, men säger att man ogärna marknadsför möjligheten.

För att reda ut Viktor Kocks påstående tittar vi på Statistikcentralens arbetsförmedlingsstatistik, den ger en bild hurdan arbetsmarknaden är.

Viktor Kock talar om heltidsanställningar. Statistikcentralens arbetsförmedlingsstatistik visar inte om ett jobb är heltid eller deltid, men vi tittar på hur många lediga jobb det finns och hur långa arbetskontrakten är.

Från januari till november 2021 varierade antalet lediga arbetsplatser inom vården från drygt 11 000 i februari till knappa 5 500 i juni. På den punkten kan vi konstatera att Viktor Kock överdriver, det finns lediga jobb inom vårdbranschen.

Men hurdana anställningar är det fråga om?

En stor del av de lediga jobben är korttidsanställningar, enligt Statistikcentralen.

I februari 2021 är 66 procent av de lediga jobben på kontrakt som är kortare än 12 månader, nästan en tredjedel av anställningarna är mellan till tre till sex månader långa.

Under andra halvan av året förändras läget.

I oktober fanns det mer lediga arbetsplatser med över 12 månaders kontrakt, men fortfarande var 31 procent av jobben på kortare kontrakt. På den punkten kan vi konstatera att Viktor Kock har rätt, när anställningarna är korta tvingas en del av de anställda gå från vikariat till vikariat.

Vården är kvinnodominerad och de lediga arbetsplatserna är ofta vikariat för moderskapslediga eller vårdlediga anställda.

Varken Valvira eller patientförsäkringscentralen säger sig ha data för att belägga Heijnsbroek-Wiréns påstående.

Men det finns forskning som tyder på att patientsäkerheten är bättre på större enheter inom specialsjukvården jämfört med på mindre enheter.

- På en större enhet kommer det flera krävande fall och då utvecklar personalen en kompetens att sköta dem. Det gäller exempelvis förlossningar, på en större enhet sker fler svåra förlossningar och då är de bättre förberedda på att ta hand om dem, säger Tuija Ikonen som är professor i patientsäkerhet vid Åbo universitet och stationerad i Vasa sjukvårdsdistrikt.

För en enskild patient inom bashälsovården är det ändå inte storleken på vårdenheten som avgör patientsäkerheten. Den bygger enligt Ikonen på en mängd olika faktorer.

- Det viktiga är hurdan säkerhetskultur råder på enheten och att det finns tillräckligt med resurser och kunnig personal. Det är inte storleken på enheten som avgör.

Redan nu har Finland den äldsta befolkningen i Norden. Eurostats statistik visar att 65-79 åringarnas andel av befolkningen i Finland år 2020 var 16,6 procent. Närmast Finland kommer Danmark där 65-79 åringarnas andel av befolkningen var 15,2 procent. I åldersgruppen 80 år och äldre var andelen högst i Finland, 5,7 procent, följt av Sverige med 5,2 procent.

Leo Byskata har tagit uppgifterna från statens budgetförslag för år 2022. Där är anslagen för förvaltning och ICT tillsammans 233,4 miljoner euro. Enligt Byskata hör ICT kostnader också till förvaltningskostnader.

Men enligt budgetförslaget är bara 58,1 miljoner euro direkta kostnader för att bygga upp förvaltning. Således bedömer vi att Byskatas påstående är falskt.