Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vad hände med Coronablinkern? Trots att appen fungerar dåligt i många områden just nu, lönar det sig att ha den kvar i telefonen, säger THL

En närbild på en mobiltelefon och appen Coronablinkern.
Bildtext Rimligtvis borde antalet larm i appen ha ökat explosionsartat, men det har inte hänt.
Bild: Yle/Niklas Fagerström

Har du funderat över varför Coronablinkern i din telefon inte larmar i ett, trots att smittfallen i landet skjuter i höjden? Det beror på att så många av fallen i dag inte registreras av sjukvården.

Den som är sjuk får då inte heller koden som ska matas in i appen för att den ska veta att telefonens ägare har testat positivt.

I nuläget blir de flesta nya smittfall inte officiellt bekräftade, utan folk testar sig hemma. Bara de registrerade fallen får en så kallad startkod, en kod som användaren själv ska mata in i sin Coronablinker-app. Först när en person har försett appen med den här informationen kan Coronablinkern veta att personen har testat positivt, och först då plingar det till i telefonerna hos andra människor som har befunnit sig i närheten av den smittade.

Det berättar Sami Köykkä, som är konsult på företaget som har tagit fram Coronablinkern.

Är parametrarna föråldrade?

En annan sak som Sami Köykkä lyfter upp är att de parametrar som styr när appen börjar larma – hur långt avstånd användaren har haft till en smittad, under hur lång tid de vistats i samma utrymme och graden av smittsamhet – inte har uppdaterats sedan april ifjol.

Miies ja nainen katsovat puhelimiaan raitiovaunussa.
Bildtext Coronablinkern är inte anpassad till omikrons sätt att smitta.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle

Omikronvarianten som dominerar i dagsläget smittar mycket lättare än de tidigare varianterna, och därför kan parametrarna anses vara dåliga. I dag kan det till exempel krävas betydligt kortare tid än 15 minuter i samma rum för att föra smittan vidare.

– Vi kan naturligtvis uppdatera appen så att den bättre motsvarar dagens situation, men då måste THL beställa det. Coronablinkern fungerar på precis samma sätt som tidigare, säger Sami Köykkä.

THL: “Just nu gör Coronablinkern ingen nytta i huvudstadsregionen och Åbo”

I dagens läge är coronafallen så många att smittspårningen har kollapsat på många håll, till exempel i huvudstadsregionen och i Åbo. I de här områdena finns det inget heltäckande sätt att samla in data till Coronablinkern. De som insjuknar har också svårt att få ett officiellt coronaintyg eller till exempel sjukdagpenning från FPA. Det är frågan om olika delar av samma problem.

Aleksi Yrttiaho, som leder arbetet med teknologi och riskbedömning på institutet för hälsa och välfärd THL, är medveten om problemen.

– Just nu har man inte så stor nytta av Coronablinkern i Helsingforsregionen och i Åbo. I mera glest befolkade landsändor som Lappland fungerar appen bra, eftersom sjukvårdens testkapacitet verkar räcka till där.

Jag rekommenderar inte folk att ta bort blinkern från sina telefoner.

― Aleksi Yrttiaho

En annan poäng värd att nämna är att vår finländska blinker kommunicerar med motsvarande appar i andra europeiska länder. Den som reser till exempel till Tyskland, Schweiz eller Spanien kan alltså med fördel ha Coronablinkern i bruk.

– Jag rekommenderar inte folk att ta bort blinkern från sina telefoner. Förhoppningsvis kommer utvecklingen att vara sådan att appen småningom blir onödig. Men om det istället går på det andra sättet ska vi fortsätta använda den ännu i framtiden, säger Aleksi Yrttiaho.

Aleksi Yrttiaho leder avdelningen för teknik och riskbedömning på THL.
Bildtext Aleksi Yrttiaho leder avdelningen för teknik och riskbedömning vid THL.
Bild: THL/ Harriet Järf

– Varför har inte THL beställt en ny version, som bättre motsvarar dagens läge?

– Om vi skulle göra parametrarna strängare, för att anpassa dem till den smittsamma omikronvarianten, skulle risken för falska larm öka. I dag kan man åtminstone räkna med att man verkligen har blivit exponerad när appen plingar till.

Antalet användare minskar

Som bäst hade två och en halv miljon finländare laddat ner Coronablinkern. I dag har en och en halv miljon appen i sin telefon. En betydande mängd människor verkar alltså ha tagit bort appen från sina telefoner. THL ser två orsaker till att användarna blir färre.

– Finländarna köper två miljoner nya telefoner per år. Det blir 5000 nya telefoner i veckan. Om man glömmer att logga in i Coronablinkern eller installera den på nytt i den nya telefonen, så kommer appen inte att fungera, säger Aleksi Yrttiaho.

Den andra orsaken kan vara dåliga erfarenheter av appen eller att man läst någon negativt om den i nyheterna eller på sociala medier.

– Varje gång det skrivs att Coronablinkern är onödig eller fungerar dåligt, kan man se en liten minskning i antalet användare.

Ingen dyr affär, säger THL

Coronablinkern utvecklades under den första hälften av år 2020, och då reserverades en budget på sex miljoner euro för den. Av dessa pengar har ungefär två miljoner använts till att skapa, uppdatera och upprätthålla appen. En del pengar har gått till marknadsföring. Men pengarna som reserverades verkar räcka till.

– I mitt tycke har Coronablinkern varit riktigt prisvärd, säger Aleksi Yrttiaho.