Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

De invalda i välfärdsområdets fullmäktige kan påverka verksamheten vid Borgå sjukhus – men knappast få tillbaka bb

Nyfödd på BB.
Bildtext Östnyländska kandidater vill ha tillbaka förlossningarna till Borgå sjukhus. Nu åker man till Kotka eller Kouvola för att föda barn. Arkivbild.
Bild: Yle/Stefan Paavola

Östra Nylands välfärdsområde tar över en del av HUS-sammanslutningens verksamheter. Fullmäktige får fatta beslut om specialiserad sjukvård och en jämlik fördelning av resurser i regionens alla kommuner.

Fullmäktige till Östra Nylands välfärdsområde väljs den 23 januari. Många kandidater för i sina kampanjer fram Borgå sjukhus - men hur mycket har de invalda att säga till om då det gäller sjukhusets framtid?

I och med vårdreformen upphör samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) i sin nuvarande form och ombildas till HUS-sammanslutningen.

Välfärdsområdena i Nyland blir sammanslutningens nya ägare och får i praktiken möjlighet att utöva större makt över HUS än idag.

I lagstiftningen för vårdreformen står det att välfärdsområdena och Helsingfors stad har det primära ansvaret att organisera all vård, inklusive den specialistvården. HUS-sammanslutningen har alltså ett sekundärt ansvar.

Det här innebär samtidigt att välfärdsområdets fullmäktige får mera makt över hur både primärvården och specialiserade sjukvården ska finansieras och ordnas i östra Nyland i framtiden.

Exakt vilka områden inom den specialiserade sjukvården klargörs genom ett organiseringsavtal som ska vara klart senast i slutet av 2024.

I avtalet ska samarbetet och arbetsfördelningen mellan parterna göras upp och här har alltså välfärdsområdena ett större mandat att göra upp riktlinjer för HUS-sammanslutningens verksamhet än hittills.

Till organiseringsavtalet hör:

  • Samarbete kring medicinska stödtjänster, t ex rehabilitering

  • Upprätthållande av samjourer

  • Utbildnings- och forskningstjänster

  • Beredskapsfrågor

  • Funktioner som stöder och förstärker primärvården

  • Vårdens utvecklingsmål

Det är sannolikt inte det nu invalda fullmäktige som kommer att fatta dessa beslut eftersom ledamöterna bara sitter till nästa kommunalval.

– Den första tiden kommer oberoende att gå åt till administration, rekryteringar och förberedelser inför nästa budgetår.

Det säger Borgå stads social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen som är ordförande för det temporära beredningsorganet för Östra Nylands välfärdsområde.

Beredningsorganet består av 14 medlemmar som representerar områdets sju kommuner samt räddningsväsendet och specialomsorgen.

De bereder hur den nya organisationens förvaltning ska se ut, men inte ärenden som kräver politiska riktlinjer eller beslut.

Förhållandet till HUS och specialsjukvård

Eftersom arbetet med organiseringavtalet fortfarande är halvfärdigt betonar Silvennoinen i det här skedet politikernas och välfärdsområdets möjlighet att delta aktivt i, styra och följa upp samarbetet med HUS-sammanslutningen.

– Det kommer att i framtiden vara viktigt att stärka primärvården med specialistvårdens kunskaper för att kunderna ska få hjälp i ett så tidigt skede som möjligt, säger Silvennoinen.

Kommer välfärdsområdesfullmäktige att kunna fatta beslut om var och hur primär- och specialistvård ordnas och av vem?

– Det finns vissa tjänster som bara universitetssjukhusen kan ordna. Andra tjänster kan man kanske flytta över till primärvården, men de kan kanske inte ordnas i alla kommuner, säger Silvennoinen.

Ann-Sofie Silvennoinen står vid en gata i Gamla stan i Borgå. I bakrunden syns gamla trähus och julbelysning.
Bildtext Det är viktigast att primärvården får stöd i det nya välfärdsområdet, anser Ann-Sofie Silvennoinen.
Bild: Milena Hackman / Yle

Silvennoinen nämner att primärvården kan stödjas till exempel med att specialister gör konsultering på hälsovårdscentraler och på det sättet minskar behovet av remisser till den specialiserade sjukvården.

HUS-sammanslutningen kommer i fortsättningen att ha ansvar för den brådskande mottagningsverksamheten inom primärvården och den prehospitala akutsjukvården, alltså vård och sjukhustransport av en akut insjuknad patient.

Den bestämmer över verksamheten vid universitetssjukhuset, brådskande vård med undantag av välfärdsområdenas ansvarsområden.

HUS-sammanslutningen ska i fortsättningen också ansvara för organiseringen av organtransplantationer, krävande cancervård och andra former av krävande specialistvård som inte finns på andra håll i Finland.

Mejlans sjukhusområde i Helsingfors.
Bildtext Organtransplantationer och cancervård ska i fortsättningen skötas av HUS vid Mejlans sjukhus.
Bild: Silja Viitala / Yle

Regeringen beslutar också om vården

Men all annan specialiserad sjukvård, som HUS hittills har organiserat, ska sammanslutningen komma överens om med välfärdsområdena och Helsingfors i organiseringsavtalet.

Men det finns ytterligare en nivå som varken HUS eller välfärdsområdena kan påverka genom politiska beslut. De gäller regeringens förordning om centralisering och arbetsfördelning inom den specialiserade sjukvården.

Den omfattar till exempel frågan om Borgå BB som lyfts upp bland kandidater inför valet, det vill säga möjligheten att få tillbaka förlossningsavdelningen till Borgå sjukhus som stängde i december 2016.

– Alltid när man flyttar sådana här stora specialiteter så ligger det mycket bakom, det ska vara vissa antal födslar eller vissa operationer. Om frågorna väcks så måste de diskuteras i ett senare skede, säger Silvennoinen.

BB tillbaka till Borgå sjukhus

Då förlossningsavdelningen på Borgå sjukhus stängdes fanns jourförordningen i bakgrunden. Den kräver ett minimiantal förlossningar på tusen per år, vilket Borgå sjukhus inte kom upp i.

– När det handlar om specialiserad sjukvård är det inte så att enskilda välfärdsområden bestämmer utan här finns en förordning som fördelar arbetet mellan olika sjukhus och sätter kriterier för var man får göra olika saker, säger Siv Sandberg, universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo akademi.

Förordningen från 2018 är nationell och handlar om hur den specialiserade sjukvården ska ordnas. Den kan inte ändras av välfärdsområdesfullmäktige, utan ändringar måste beslutas av regeringen.

– Grundtanken i hela välfärdsområdeslagstiftningen är att det inte ska bli många flera sjukhus som gör svåra saker, men HUS kan bestämma att den egna verksamheten organiseras så att något flyttas till Borgå, till exempel på grund av utrymmesbrist, säger Sandberg.

I praktiken kan Borgå sjukhus åläggas viss specialiserad sjukvård som inte täcks av andra närliggande sjukhus, men det behöver inte nödvändigtvis vara en förlossningsavdelning utan kan handla om utbildning, anestesi eller krävande operationer.

Sandberg tror därför att kandidaterna i sina kampanjer främst uttrycker ett önsketänkande i fråga om till exempel BB som inte kan uppfyllas av det nya fullmäktige.

– De här sjukhusfrågorna är politiskt bra verktyg, men realistiskt sett kanske man inte har det spelrum man skulle vilja ha, säger Siv Sandberg.