Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Egentliga Finlands välfärdsområde bär ett tungt ansvar för Kårkullas klienter

Uppdaterad 19.01.2022 14:22.
Två händer som håller i varandra.
Bildtext Svenskspråkiga experttjänster, som finns på olika håll i landet, kommer att höra till Egentliga Finlands välfärdsområde i fortsättningen.
Bild: Mostphotos

Stämningen vid Kårkulla samkommun är avvaktande och de flesta tar reformen med ro. Så beskriver Kårkullas samkommunsdirektör Otto Ilmonen vardagen just nu.

Kårkulla samkommun fungerar som vanligt ännu i år, men från och med den 1 januari 2023 kommer Kårkullas nuvarande boenden, dagcenter och arbetscentraler att tas över av de åtta kommande tvåspråkiga välfärdsområdena.

Otto Ilmonen, som är Kårkullas direktör, hoppas ändå att Kårkullas hårda kärna av experter ska kunna hållas samlade inom samma organisation också i fortsättningen.

– Vi ska kanske inte kalla det för “Kårkulla” men som en del av Egentliga Finlands välfärdsområde hoppas jag att verksamheten kan bestå, säger Otto Ilmonen.

Det är Egentliga Finlands välfärdsområde som spelar en avgörande roll för Kårkullas framtid. Egentliga Finland har fått specialuppdraget att ansvara för koordinerandet av det nationella samarbetet kring de svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänsterna. Alltså i praktiken bland annat den vård och omsorg som Kårkullas klienter behöver.

Otto Ilmonen är direktör för Kårkulla.
Bildtext Otto Ilmonen hoppas att Kårkulla skulle ha en aktiv roll när språkfrågan diskuteras i Egentliga Finlands välfärdsområde.
Bild: Kårkulla samkommun

Tanken är att det skapas ett samarbetsavtal mellan alla de tvåspråkiga välfärdsområdena för att trygga framför allt de mera krävande och specialiserade tjänsterna på svenska också i framtiden.

– Vi jobbar enligt principen att de svenskspråkiga sakkunnigtjänsterna produceras av en enda organisation i framtiden, vilket är Egentliga Finlands välfärdsområde. Ser man på experttjänster och särskilt krävande tjänster så är befolkningsunderlaget så litet på svenska i Finland att jag tror det finns en förståelse för behovet av nationellt samarbete. Det krävs för att kunna upprätthålla specialtjänster för minoriteten inom minoriteten, säger Ilmonen.

Olika välfärdsområden har kommit olika långt

Många viktiga beslut gällande framtidens vård kommer att fattas inom välfärdsområdena redan i år men i praktiken kommer det att synas och märkas först år 2023.

– Det handlar till exempel om hur organisationerna ska drivas och hur det svenska språket beaktas. Besluten är väldigt viktiga även för Kårkullas verksamhet. Särskilt orolig är jag inte, men jag har funderat en hel del på hur den svenska servicen ska kunna tryggas i alla åtta välfärdsområden, säger Otto Ilmonen.

Svenskspråkiga experttjänster, särskilt krävande boendeservice och regionala polikliniker som geografiskt finns på olika håll i landet är exempel på tjänster som kan komma att höra till Egentliga Finlands välfärdsområde i fortsättningen. Tanken är att de övriga tvåspråkiga välfärdsområdena kan köpa dessa tjänster av Egentliga Finland.

Hur självständigt expertgruppen inom Kårkulla ska kunna fungera i framtiden är enligt Ilmonen för tidigt att säga.

I dagsläget har de olika välfärdsområdena kommit olika långt i sitt förberedande arbete. Till exempel i Egentliga Finlands blivande välfärdsområde pågår just nu ett febrilt förberedelsearbete, medan vården i Österbotten redan sköts av en ny samkommun som i praktiken utgör det kommande välfärdsområdet från och med år 2023.

Det här betyder att en del av Kårkullas personal vet betydligt mer om sin framtid i vissa välfärdsområden, medan betydligt fler frågor är öppna i andra.

– Vissa välfärdsområden kan informera mer aktivt, medan andra inte har sina planer så långt att de skulle kunna informera personalen om dem. Det kan väcka funderingar inom organisationen när infon är lite olika och inte i fas med andra, säger Ilmonen.

Ilmonen konstaterar ändå att målsättningen är densamma för alla välfärdsområden – att allt ska vara klappat och klart till årsskiftet.

Hur är stämningen bland personalen idag?

– Den är avvaktande och lite olika i olika regioner och personalgrupper. Det stora flertalet tar framtiden med ro för man vet att våra enheter och servicetagare blir kvar eftersom servicen ska produceras även efter 2023. I det stora hela innebär förändringen inte så mycket förändringar och inte heller så mycket oro, säger Ilmonen.

Stämningen vid Kårkulla samkommun är avvaktande inför de nya välfärdsområdena - Spela upp på Arenan

Diskussion om artikeln