Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Miljökonsekvenser inget hinder för Lovisa kärnkraftverks fortsättning – Fortum beslutar i år om ifall man försöker få tilläggstid

Uppdaterad 18.01.2022 21:18.
kärnkraftverket i lovisa 25.04.16
Bildtext Lovisa kärnkraftverk har två reaktorer. Den första togs i kommersiell användning 1977 och den andra 1980, vilket gör kärnkraftverket på Hästholmen till Finlands äldsta. Arkivbild.
Bild: Yle/Stefan Härus

Åtminstone vad gäller miljökonsekvenserna är det fritt fram för Fortum att ansöka om att få hålla Lovisareaktorerna i gång till år 2047 respektive år 2050.

Arbets- och näringsministeriet har gett sin motiverade slutsats om Fortums miljökonsekvensbeskrivning som gäller kärnkraftverket i Lovisa.

Fortum kan välja att antingen lägga ner kärnkraftverket när den nuvarande driftsperioden är slut, eller att ansöka om tillstånd för att få ha det i gång i 20 år till.

Kärnkraftverket i Lovisa har två reaktorer. Det nuvarande drifttillståndet för reaktorn Lovisa 1 gäller till slutet av 2027 och drifttillståndet för Lovisa 2 till slutet av 2030.

Miljökonsekvensbeskrivningen presenterar resultatet av miljökonsekvensbedömningen, där man analyserade tre olika alternativ för hur Fortum kan gå vidare med kärnkraftverket i Lovisa.

Dessutom bedömdes miljökonsekvenserna av en slutförvarsanläggning för låg- och medelaktivt avfall, eftersom dess livscykel också påverkas av om kärnkraftverket fortsätter surra på eller inte.

Simulatorn vid Lovisa kärnkraftverk
Bildtext Så här ser det ut i en övningssimulator som finns i kärnkraftverket. Här kan personalen öva på olika scenarier. Arkivbild från 2017.
Bild: Yle / Petter Blomqvist

I två av alternativen skulle kärnkraftverket avvecklas när den nuvarande driftsperioden är slut, i det tredje skulle reaktorerna få 20 år tilläggstid.

Enligt Arbets- och näringsministeriet har alternativen som granskades inte sådana betydande negativa miljökonsekvenser som inte skulle kunna accepteras, förhindras eller begränsas till en godtagbar nivå.

Så här beskriver Fortum de tre alternativen:

Alternativ 1: Fortsatt drift av Lovisa kärnkraftverk maximalt i cirka 20 år efter den nuvarande drifttillståndsperioden, varefter det avvecklas.

  • I alternativet ingår också bl.a. åtgärder för att förlänga kraftverkets drifttid, avveckling av kraftverket efter tillståndsperioden, drift av de delar av kraftverket som blir självständiga och slutligen rivning av dem samt avfallshanteringsåtgärder i alla de här faserna.

  • I alternativet ingår dessutom möjligheten att ta emot, behandla, mellanlagra och slutförvara små mängder radioaktivt avfall som uppstått på andra håll i Finland. Antalet transporter av radioaktivt avfall som uppstått på andra håll i landet uppskattas till högst cirka 10 stycken per år.

Alternativ 0: Avveckling av Lovisa kärnkraftverk efter den nuvarande tillståndsperioden (år 2027/2030).

  • I alternativet ingår också drift av de anläggningsdelar som blir självständiga och slutligen rivning av dem samt avfallshanteringsåtgärder i alla faser.

Alternativ 0+: Avveckling av Lovisa kärnkraftverk efter den nuvarande tillståndsperioden (år 2027/2030).

  • I alternativet ingår också drift av de anläggningsdelar som blir självständiga och slutligen rivning av dem samt avfallshanteringsåtgärder i alla faser.

  • Dessutom ingår möjligheten att ta emot, behandla, mellanlagra och slutförvara små mängder radioaktivt avfall som uppstått på andra håll i Finland.

    Källa: Fortums webbplats samt miljökonsekvensbeskrivningen, finns att laddas ner på Arbets- och näringsministeriets webbplats.

Karta över Lovisa och Hästholmens kärnkraftverk
Bildtext Kärnkraftverket ligger på Hästholmen en bit utanför stadens centrum.
Bild: Yle

Arbets- och näringsministeriet bedömer att miljökonsekvenserna av fortsatt drift som helhet är större än av en nedläggning, eftersom en nedläggning ändå skulle bli aktuell även om den skulle ske 20 år senare.

Kärnkraftverkets mest betydande konsekvens vid normaldrift är värmebelastningen som kylvattenavledningen orsakar i det närliggande havsområdet.

Det är också frågan som mest bekymrade de närmaste invånarna i invånarenkäten som gjordes i fjol i samband med miljökonsekvensbedömningen. Största delen av Lovisaborna som svarat var positivt inställda till att förlänga driftsperioden.

Enligt arbets- och näringsministeriet måste man också beakta den mycket stora energiekonomiska betydelsen som kärnkraftverket har för landet. Mängden el som Lovisa kärnkraftverk producerar årligen motsvarar cirka tio procent av Finlands elförbrukning.

Reaktorhallen i Lovisa kärnkraftverk år 1976.
Bildtext Reaktorhallen i Lovisa kärnkraftverk år 1976.
Bild: Kalle Kultala

Fortum tar beslut i år

Än har Fortum inte fattat beslut om ifall man tänker ansöka om tilläggstid för Lovisa kärnkraftverk eller inte.

Lovisa kraftverks biträdande direktör Thomas Buddas räknar med att Fortum ska ta beslut om fortsättningen för Lovisareaktorerna under 2022.

Han berättar att man väntar på strålskyddsmyndighetens utlåtande om den senaste säkerhetsbedömningen. Det förväntas komma under årets första kvartal.

– Sedan följer vi med taxonomifrågan.

Taxonomin är EU:s system för att styra investeringar i en riktning som anses hållbar för miljön och klimatet. Europeiska kommissionen planerar att klassificera kärnkraft och naturgas som gröna energikällor, vilket skulle gynna Fortum.

Thomas Buddas sitter i en soffa och ser nöjd ut.
Bildtext Thomas Buddas är biträdande direktör på kraftverket i Lovisa.
Bild: Iiris Isoaho / Fortum

Om kraftverket ska användas ända till 2050 så krävs det att verksamheten bedöms som både säker och lönsam.

– Tekniskt sett har vi inga hinder för att fortsätta verksamheten, säger Buddas.

Reaktorerna i Lovisa är de äldsta i Finland och har producerat energi i över 40 år, men de har ingalunda stått orörda så länge.

Att hålla kärnkraftverket i skick och ajour med de senaste föreskrifterna är ett fortlöpande arbete. Till exempel använde energibolaget en halv miljard euro för att modernisera kärnkraftverket under åren 2014 till 2018.

Diskussion om artikeln