Ukrainarna håller rädslan under kontroll – men hotet från Ryssland får många att befara att det långa kriget ska utvidgas och bli värre

Sedan flera månader håller Ryssland trupper i närheten av den ukrainska gränsen. Efter att samtal med USA, Nato och OSSE slutade i osämja är många oroade för nya anfall från Ryssland. Svenska Yle har besökt Charkiv-området i nordöstra Ukraina.

Aleksej Maksimov sitter i sitt kontor i en enorm byggnad i centrum av Charkiv. Han arbetar med att samordna aktivitet mellan försvarsmakten och andra organ inom polis och säkerhetstjänst. Han vet att Ukraina har full beredskap om kriget utvidgas.

– Vi har levt med krig sedan 2014, vi känner av det dag och natt och vi är beredda på allt.

Maksimov konstaterar att Ukrainas militära beredskap är en helt annan i dag än den var då kriget började. Då hade Ukraina varken utrustning, vapen, logistik eller försörjningen i skick. Nu har man ett välutrustat och krigskunnigt försvar. Det har haft ett högt pris.

– Krig är smärta, skräck och död och vi har fått bittra erfarenheter, men vi vet vad vi kämpar för då vi försvarar våra familjer, våra hem och vårt land.

Krigsberedda veteraner och frivilliga

I Charkivområdet finns det omkring 20 000 veteraner och de flesta av dem är beredda att åter ta till vapen om kriget eskalerar.

– De har stor erfarenhet av krig, det har de skaffat sig den hårda vägen genom att spilla blod.

Varje gång då läget i gränsområdet har skärpts har också nya frivilliga anmält sig till krigstjänst.

Maksimov bedömer att ett utvidgat krig kan bli mycket blodigt med stora förluster på båda håll. Han undrar om de ryska föräldrarna verkligen är beredda att begrava sina barn som stupar i strid.

– De dödas inte när de försvarar sitt eget land så som våra soldater gör. De ryska soldaterna stupar i anfallskrig på främmande mark.

Aleksej Maksimov är själv veteran. Han sårades efter nio månader i fält. Han säger att en människas sinne förändras på ett radikalt sätt då man måste kriga. Ingen är den samma efter att ha sett en nära kamrat stupa i strid.

Lugn vardag i närheten av krigets elände

Han talar också om det absurda i att ett krig pågår några hundra kilometer från Charkiv. Där pågår dödandet och soldaterna är hela tiden i fara och upplever förfärliga saker. I Charkiv är livet normalt. Barnen går i skola, de vuxna jobbar, någon blir kär och gifter sig, någon annan odlar sin trädgård.

– Det är sådant livet ska vara, och det är det vi kämpar för, säger Maksimov.

Gränsbyn hoppas på fortsatt lugn

I byn Tokaryvka bara knappt tio kilometer från den ryska gränsen är allt lugnt. Dagens heta samtalsämne är den hemska halkan. Alla vägar är isbelagda och de enda som gillar läget är barnen som åker rutschkana.

Byborna vägrar tro att också de ska drabbas av kriget. De har ju vänner och bekanta på båda sidor av gränsen, hur ska man kunna slåss mot sina egna? Men rädslan finns där.

Anastasia Azarovskaja är lärare. Hon bor tillfälligt tillsammans med sitt lilla barn hos sin mamma i byn. Hotet från Ryssland är inte det första hon tänker på när det gäller svårigheter. Det är i stället fattigdomen.

– Priserna stiger och allt flera har svårt att kunna betala för gas, el, hyra, mat, mediciner och kläder.

Också säkerhetsfrågor har många sidor, säger Azarovskaja. Då många är fattiga börjar allt fler också supa eller knarka och då blir omgivningen farlig. Missbrukarna kan stjäla eller vara våldsamma.

Samtidigt finns det stora hotet mot Ukraina. Hotet från Ryssland som skulle kunna innebära att också Charkiv skulle drabbas av krig. Och om de ryska trupperna ska ta sig till miljonstaden Charkiv måste de passera Tokaryvka.

– Det är en smärtsam fråga för oss. En människa vänjer sig vid vad som helst. I början av kriget var det väldigt skrämmande, men nu har vi blivit vana. Men vi förstår att vi själva när som helst kan råka ut för ett anfall, säger Anastasia Azarovskaja.

Många står inför svåra val

Skrämmande är det också för unga ukrainska män att veta att de kan bli inkallade och tvungna att kriga.

Bröderna Erik och Vladislav Petrov undersöker en liten utställning av äldre vapen utanför ett museum i Charkiv. De säger att de är beredda att ta till vapen för att försvara sitt land. De är patrioter.

Det har emellertid ingen egentlig uppfattning om vad ett krig innebär och kan därför tryggt säga att de inte är rädda. Erfarna soldater brukar säga att den som inte är rädd i krig antingen ljuger eller är dum i huvudet.

Det finns också unga män som säger att de inte tänker gå ut i krig. De flyr hellre än strider mot sina bröder, ryssarna. Vissa av dem verkar helt ovetande då de får frågor om hur de ser på det krig som redan har pågått i nästan åtta år och på Rysslands roll i det.

En tredjedel av Charkivområdets befolkning på ungefär 2,5 miljoner är ryssar. Det finns farhågor att en del av dem ska ansluta sig till separatiströrelser som vill stöda Ryssland. När kriget började 2014 fanns det en stark separatiströrelse i Charkiv. Den ordnade då stora demonstrationer men är numera osynlig.