Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

"Ingen vill höja vårdarnas löner", "Politik är ett skämt", "Jag är inte tillräckligt insatt" – vi frågade varför ni inte tänker rösta i valet, nu svarar experten på farhågorna

En äldre kvinna visar ID till en valfunktionär i samband med förhandsröstning i välfärdsområdesvalet.
Bildtext Färre förhandsröstade i välfärdsområdesvalet jämfört med kommunalvalet i fjol. Men hur går det under valdagen?
Bild: Juuso Stoor / Yle

Välfärdsområdesvalet skapar en del förvirring – och enligt experter riskerar valdeltagandet bli mycket lågt. Många vet inte vad valet innebär eller har inte koll på alla spelregler och vill därför inte rösta. I den här artikeln reder vi ut saken!

Vi bad er skicka in anonyma svar på Instagram där ni förklarar varför ni inte tänker rösta i välfärdsområdesvalet. Förhoppningen med den här artikeln är att du som känner dig osäker kring röstandet ändrar dig och tar dig till vallokalen på söndag!

Enligt prognoser kan valdeltagandet bli lågt – i synnerhet bland unga. Statsvetaren Åsa von Schoultz, expert i frågor som berör valforskning och politiskt deltagande, konstaterar att det här kan leda till att det blir en ojämn representation i välfärdsområdesfullmäktige.

– Ju lägre valdeltagandet är, desto större skillnad blir det mellan olika grupper i samhället. Och unga är just en sådan grupp som brukar falla bort väldigt tidigt. Ungas valdeltagande kommer sannolikt vara mycket lägre än de som är över 50 år – vi kommer antagligen se stora skillnader här, säger von Schoultz.

En kvinna med kortare hår och kavaj i en tv-studio.
Bildtext Åsa von Schoultz är expert i frågorna statsvetenskap, valforskning och politiskt deltagande.
Bild: /le/Björn Karlsson

Hon säger att vi sannolikt kommer få färre unga politiker i fullmäktige om unga inte röstar lika mycket som de äldre.

– Det betyder att de ungas perspektiv inte kommer vara lika närvarande och kanske inte kommer höras lika mycket i politiken. Om det väger mellan ett intresse som skulle gynna de som är lite äldre och de som är lite yngre, är det sannolikt att de yngres röst hörs mindre och därför förlorar de i en eventuell kamp om vad som ska prioriteras, säger von Schoultz.

26,4 procent förhandsröstade – vad kan hela valdeltagandet landa på?

Totalt 26,4 procent av de röstberättigade förhandsröstade i valet. Fler kvinnor än män förhandsröstade. I området Södra Savolax var man flitigast på att förhandsrösta. Vad kan vi tyda utifrån mängden förhandsröstare?

– Med ett nytt val och en pågående pandemi är det svårt att göra en prognos över vad det slutliga valdeltagandet ska sluta på. Men om vi utgår ifrån kommunalvalet som hölls i våras och också var präglat av pandemin borde det slutliga valdeltagandet landa på lite över 40 procent, kanske så högt som 45 procent. Det är betydligt lägre än i vårens kommunalval (55,1 procent), men ungefär i linje med vad vi brukar se i Europaparlamentsval, säger von Schoultz.

Vad händer om valdeltagandet blir lågt i välfärdsområdesvalet? - Spela upp på Arenan

Därför röstar ni inte – och orsaker varför fler borde rösta

"Det känns som om valet inte berör mig"

Valet berör alla som bor i välfärdsområdena på ett eller annat sätt. De politiker som nu väljs till välfärdsområdesfullmäktige beslutar om vården och räddningsväsendet i området. Konkreta saker politikerna beslutar om är bland annat dessa:

  • Hur många ambulanser och brandbilar det finns i området – och genom det här hur snabbt de ska komma när hjälp behövs

  • Var närmaste vårdcentral finns

  • Vårdarnas arbetsvillkor

  • Vilka vårdtjänster som kan ordnas på distans

  • Allmänna grunder för kundavgifter

Välfärdsområde sköter följande uppgifter: Primärvården (till exempel uppföljning av hälsoproblem), specialsjukvården (till exempel hjärtundersökningar), socialvården (omfattar allt från socialt arbete till hemvård), elev- och studerandevård, mental- och missbrukartjänster, tjänster för personer med funktionsnedsättning, hela räddningsväsendet och övriga tjänster för olika åldersgrupper (allt från bebisar till äldre personer).

"Det finns inte tillräckligt med information om valet"

Via den här länken kan du bekanta dig med allt valinnehåll som vi erbjuder och här hittar du information om valet via valmyndigheterna.

I nedanstående artikel hittar du svar på 13 vanliga frågor om valet.

"Jag bor i Helsingfors" och "Jag är bosatt på Åland"

De som bor i Helsingfors och på Åland omfattas inte av valet och kan inte rösta.

En del skrev in svar såsom "Jag hade gärna röstat, men jag bor i Helsingfors". Oroa er inte! I Helsingfors och på Åland sker inget maktskifte i vem som sköter räddningsväsendet och vården. Kommunerna fortsätter att fatta beslut på dessa håll.

"Jag är inte tillräckligt insatt" och "Jag har ingen aning om vad kandidaterna står för"

Det kan vara svårt att hitta en kandidat som återspeglar dina intressen, men i Yles Valkompass får du en inblick i vad de olika kandidaterna står för. Du kan svara på de olika frågorna för att hitta en lämplig kandidat eller så kan du bläddra bland alla kandidater inom ditt område (där kan du till exempel välja en viss åldersgrupp, ett visst kön och exakt vilka frågor du vill att din kandidat ska jobba för.

Här hittar du Valkompassen!

"Jag tror inte på kandidaterna" och "Det finns ingen bra att rösta på"

Åsa von Schoultz rekommenderar Valkompassen för dem som är osäkra vem de ska rösta på. Efter Valkompassen kan man ännu läsa vidare på kandidaterna, konstaterar hon.

– Frågorna i Valkompassen säger mycket om vad valet handlar om och när man har fyllt i vad man tycker får man förslag på vilka kandidater som matchar ens åsikt, men också hur nära man ligger de olika partierna. Om man via Valkompassen hittar ungefär vilket parti och kandidat som kan passa kan man alltid gå vidare in på det partiets hemsida och läsa mer, eller se på alla kandidater som finns uppställda i det område man tillhör. Där kanske finns någon du känner sedan tidigare, eller någon vars idéer och betoningar passar med dina.

"Politikerna lovar för mycket åt folk, när de blir valda struntar de i vad de lovat"

Åsa von Schoultz konstaterar att alla politiker måste kompromissa och att en del vallöften som politiker angett före valet kanske inte är lika viktiga något år senare.

– De flesta politiker väljer att lyfta fram positiva budskap och de saker de tycker är viktiga men pratar helst ganska lite om vilka negativa konsekvenser det kan få. Mitt tips är här att försöka läsa mellan raderna och även fundera på vad de inte säger och vad det betyder. Det är också viktigt att komma ihåg att så länge inget parti kammar hem mer än 50 procent av rösterna krävs det diskussioner och kompromisser över partigränserna. Dessutom förändras världen hela tiden. Det som utlovades i en valkampanj för tre år sedan kanske inte längre känns som allra viktigast i dags läget. Summa summarum kan det vara en bra strategi att rösta på en kandidat och ett parti som delar ens värderingar, snarare än utgående från löften i en specifik fråga.

Närbild på mobiltelefon som visar upp startsidan för Svenska Yles valkompass med texten "Välkommen till Yles valkompass"
Bildtext Valkompassen är behändig! Med hjälp av den kan du bläddra bland kandidater. Genom att svara på en rad med frågor presenteras de kandidater som passar bäst in med de svar som du angett.
Bild: Niklas Evers / Yle

"Min röst spelar ingen roll" och "Politik i dess nuvarande form är ett skämt"

Det bästa sättet att påverka politiken är att rösta, säger Åsa von Schoultz. Om du inte gillar hur politiken är upplagd, välj då en kandidat som står för just de saker som du gör.

– Alla röster spelar roll. Det är genom att rösta som du kan påverka vem som bestämmer om hur vården, omsorgen och räddningsväsendet ska utformas i det område där du bor. Det kan kännas diffust och handlar inte om att få sin röst hörd i en viss specifik fråga, utan att se till att de som fattar beslut representerar invånarna på ett bra sätt. Då är det viktigt att det sitter politiker i fullmäktige som delar dina värderingar och som har förståelse för de frågor som berör dig. Det enda sätt att påverka vem som i slutändan fattar beslut är att rösta på en kandidat som man känner förtroende för, eller vars tankar och idéer man delar.

"Det är så oklart om man får rösta som utländsk medborgare i Finland"

Finländska medborgare över 18 har rösträtt, likaså medborgare som kommer från något annat EU-land eller Island och Norge. Hemkommunen måste vara en kommun som hör till välfärdsområdet. Medborgare från andra länder får rösta om de bott i Finland utan avbrott i två år räknat från den 51:a dagen före valdagen.

Så kort svar: Utländska medborgare får rösta enligt vissa villkor. Läs ännu mer här!

"Jag befinner mig på en annan ort än hemkommunen"

På valdagen på söndag får man endast rösta i den vallokal som nämns i det valbrev som du fått i postlådan. De som vistas på en annan ort än hemkommunen fick möjligheten att förhandsrösta var som helst. Tyvärr tog förhandsröstningen slut i tisdags. Hoppas att du ändå har möjlighet att ta dig till din utsedda vallokal!

"Jag tycker inte att politikerna kan något om vården"

Åsa von Schoultz säger att politikerna fattar beslut om de stora linjerna, medan de anställda tjänstemännen agerar experter. Hon jämför politiken med lagsport och att det viktigaste är att leta upp ett parti som speglar ens värderingar.

– Tanken är inte nödvändigtvis att politiker ska vara experter, den sidan står de anställda tjänstemännen för. Politikers roll är att fatta beslut om de stora linjerna, att prioritera mellan olika förslag, välja vad man ska satsa på om pengarna kniper, och bestämma vad som ska utvecklas. För politikern handlar det om att vara en moralisk kompass och att fatta de svåra besluten om hur pengarna ska användas när det kniper. Det är bra att komma ihåg att politik är en lagsport. En enskild kandidat åstadkommer inte mycket utan stöd från sin partigrupp. Därför är allra viktigast att leta upp det parti som delar ens värderingar och i nästa steg ringa in en kandidat man vill rösta på.

Grafik över kandidaternas specialkunskap inom yrken i social- och hälsovård samt räddningsbranschen enligt uppgifter från Yles valkompass. Samlingspartiets har de högsta andelerna chefer inom förvaltning och administration (18,9 %)  och läkare (6,7 %) . Vänsterförbundet har många närvårdare (8,9 % av partiets kandidater) och socialdemokraterna många sjukskötare (10,8% av kandidaterna). Specialister på det sociala området finns i synnerhet bland Kristdemokraterna (21,8 %), Vänstern (18,1%) och De gröna (17,3%). Den överlägset största andelen Säkerhets- och bevakningspersonal finns hos Sannfinländarna, 10,6 procent av partiets kandidater.
Bildtext Här ser du exempelvis andelen läkare och sjukskötare bland partiernas kandidater.
Bild: Sebastian Dahlström / Yle

"Ingen håller på att sjukskötarnas lön ska höjas"

Samtliga partier uppger i Yles Valkompass att de vill höja vårdarnas löner. Alla kandidater är däremot inte positiva till att höja vårdarnas löner. Exempelvis var femte kandidat inom Samlingspartiet anser inte att vårdarnas löner ska höjas.

Här nedan ser du hur partierna ställer sig till frågan om högre lön för vårdarna. Du kan bekanta dig med enskilda kandidater i Valkompassen!

"Jag vågar inte gå och rösta på grund av pandemin"

Enligt Institutet för hälsa och välfärds (THL) bedömning utgör röstning en "låg risk" för att den som röstar ska smittas av coronaviruset. Valfunktionärerna på plats i vallokalerna ser till att säkerhetsreglerna följs – exempelvis i fråga om tillräckligt avstånd och handsprit.

Risken för smitta är liten eftersom det inte tar länge att rösta.