Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Statsvetare om valdeltagandet: "Jag kan inte tro att vi kommer över 50 procent"

Uppdaterad 22.01.2022 10:05.
Flintskallig man med skägg och mörkblå jacka ler mot kameran.
Bildtext Claus Stolpe, statsvetare på Åbo Akademi i Vasa.
Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund

Statsvetaren Claus Stolpe på Åbo Akademi i Vasa tror inte att valdeltagandet i välfärdsområdesvalet kommer att nå över 50 procent. Han bedömer att det kan vara en bra sak att slå ihop valet med kommunalvalet från år 2025.

Andelen förhandsröster i välfärdsområdesvalet landade på 26,4 procent. Det kan jämföras med 33,1 procent i kommunalvalet i somras.

Claus Stolpe tycker att man kan jämföra de två valen och dra slutsatser redan nu.

- Det ger en klar fingervisning att valdeltagandet kommer att bli lågt. Det gäller val i allmänhet, man kan dra ganska stora växlar på aktiviteten under förhandsröstningen, säger Stolpe.

43 procent eller lägre

Statsvetaren Sami Borg säger till Yle Uutiset att valdeltagandet kan nå över 50 procent. Men Stolpe har mycket svårt att tro att det skulle lyckas.

- 33 procent röstade på förhand i kommunalvalet och valdeltagandet var totalt 55 procent. Räknar man på det så skulle valdeltagandet nu bli 43 procent. Och jag kan bra tro att vi hamnar i de trakterna, kanske till och med lägre.

Välfärdsområdesvalet ordnas för första gången och dessutom är coronaläget det värsta hittills under hela pandemin.

Är det dessa två faktorer som drar ner valdeltagandet?

- En kombination av bägge, ja. Men, och det här är sen fullständigt ovetenskapligt, jag tycker att när jag pratar med folk så är det nog det att man inte riktigt förstår vad valet handlar om som är den större orsaken.

Stolpe drar sig också till minnes en kandidat som uttryckte sig i stil med att frågorna som det handlar om "inte är värst sexiga".

- Det är ju otroligt viktiga saker det handlar om. Men det oaktat är det inte frågor som får fart på folk, vilket är synd.

En skillnad jämfört med kommunalvalet i fjol är att förhandsröstningstiden då var två veckor, nu bara en.

Men Stolpe tror inte att det har någon betydelse.

- Med nuvarande coronaläge tycker man ju att folk skulle ha varit mer ivriga att förhandsrösta nu än då, så det kan ju ha uppvägt det hela.

Men sedan finns förstås även den faktorn att en del kan ha varit sjuka och/eller suttit i karantän, i värsta fall under hela förhandsröstningsperioden.

Kunde man ha undvikit det med en längre förhandsröstningsperiod och således kanske ha höjt valdeltagandet?

- Det måste ändå vara en rätt marginell skillnad. Jag vet inte hur många som satt i karantän, men av dessa hade alla ändå inte gått och röstat. Sen kan man ju leka med tanken att en och annan förhandsröstade för säkerhets skull, trots att dom normalt röstar på valdagen, funderar Stolpe.

Borde "slåss för demokratin" varje dag

Säg då att valdeltagandet inte når över 50 procent.

Hur stora växlar ska man dra på det, med tanke på det exceptionella läget? Hur oroad ska man vara?

- Demokrati är något man borde slåss för varje dag, om jag tillåter mig själv att uttrycka mig pompöst. Nog är det ju fatalt om valdeltagandet börjar krypa ner till så låga nivåer.

Bra att hålla två val samtidigt

Från år 2025 framåt ska välfärdsområdesvalet ordnas samtidigt som kommunalvalet. Något liknande har man till exempel i USA där presidentvalet och valet till kongressen ordnas samtidigt vart fjärde år.

Stolpe tror att det kan vara en bra sak att hålla valen samtidigt.

- Eftersom valdeltagandet är så lågt är det kanske lika så bra att slå ihop det med ett annat val. Sen får man då hoppas att det görs tydlig skillnad till exempel vad gäller färgen på valsedlarna så att folk inte av misstag röstar i kors.

Svårt att jämföra rakt av med andra länder

Det är dock svårt att jämföra med till exempel USA. Och samma gäller Sverige där man röstar på tre nivåer samtidigt.

Sjunker valdeltagandet i kongressvalet i USA om presidentvalet ordnas samtidigt?

- Tvärtom. När det är presidentval är det också mycket högre valdeltagande i kongressvalen. Men det är andra saker som gör att man inte kan dra så mycket slutsatser för Finlands del. I USA röstar man nämligen samtidigt också i en massa lokala val. Det ska tillsättas sheriffer, borgmästare och guvernörer.

I Sverige röstar man samtidigt i kommunalval, regionval och riksdagsval.

- I Sverige har man ju högt valdeltagande, men om det sen beror på att man har alla val samtidigt vet jag inte. Och i Sverige är det mycket mindre att fundera på för väljarna. De röstar på parti och behöver inte fundera på enskilda kandidater, säger Stolpe.

Med andra ord blir det lite som att jämföra äpplen och päron när man ser på andra länders system.

Svårt att jämföra rakt av, alltså. Men Stolpe hyser en förhoppning om att två val som ordnas samtidigt kunde höja valdeltagandet i välfärdsområdesvalet.

- Jag tror nog det. Om vi nu säger att 55 procent är intresserade av att rösta i ett kommunalval och bara kring 40 procent i ett välfärdsområdesval. Om man nu en gång vandrar iväg till vallokalen är det ju ganska rimligt att man röstar i bägge.

Men det behöver inte automatiskt vara en bra sak heller.

- Man kan inte stirra sig blind på procenterna. Om folk bara går dit och tänker "ja just, det var ju välfärdsområdesval också" och så skriver man en siffra på sedeln. Det är ju inte sagt att det är ett värst övervägt val då, säger Stolpe.

Summa summarum: valdeltagandet i sig behöver inte berätta hela sanningen.

Finlandssvenskarna röstar på valdagen

Vad gäller Österbottens välfärdsområde har färre förhandsröstat i Österbotten jämfört med hela landet.

- Av någon anledning brukar den finlandssvenska befolkningen gå och rösta på själva valdagen. Så siffran brukar bli lika hög eller högre än landets genomsnitt, säger Stolpe.

Artikeln uppdaterad 22.1 kl. 10.05 med frågan om en längre förhandsröstningsperiod kunde ha höjt valdeltagandet

Artikeln uppdaterad 20.1 kl. 11.30 med det faktum att förhandsröstningsperioden nu var en vecka lång, medan den under kommunalvalet var två veckor