Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Tom Hellsten var en av "Grankullapastorns pojkar" – sorgen över övergreppen följer med hela livet

Uppdaterad 20.01.2022 13:58.
Tom Hellsten vid ett äppelträd utanför prästgården i Ingå.
Bildtext Tom Hellsten uppmanar alla som utsätts för övergrepp att göra en polisanmälan - och söka hjälp. Själv berättar han, den första som gör det offentligt, om övergreppen inom Metodistförsamlingen i Grankulla i sin ungdom.
Bild: Anna Savonius / Yle

Han är den första som ställer upp med namn och ansikte. En av "Grankullapastorns pojkar", som utsattes för intensivt tvättande, obekväma samtal om sexualitet och onani, påträngande kärleksbetygelse. Hellsten talar ut om övergreppen för över 40 år sedan.

Vi möts utanför prästgården i Ingå, under äppelträden med dropp ur stuprännan en solig dag i januari 2022. Tom Hellsten har tackat ja till intervjun efter mycket övervägande. Han arbetar som församlingspräst i Ingå i dag men han har varit aktiv inom metodistkyrkan hela livet.

– Om någon annan, i dag, via min berättelse skulle få mod att anmäla övergrepp och ställa gärningsmannen till svars. Då är det värt att berätta om upplevelserna, säger han. För oss blev allt för sent. Grankullapastorn blev dement och dog innan han kunde höras.

Karismatisk, auktoritär mentor

Tom Hellsten beskriver Grankullapastorn som en slags mentor, en stark, karismatisk man med mycket makt i metodistförsamlingen i Grankulla. Det var svårt att stå emot honom.

– Han brukade föra samtal med oss pojkar, i enrum. Samtalet gled ofta in på sexualitet och onani. Det kändes obekvämt – men tiden var en annan. Man kunde inte diskutera de här sakerna öppet då. Det fanns inget språk för det, liksom, säger Hellsten.

Vi visste inte hur många pojkar som utsattes för pastorns kärlek – det var inte något man frågade

― Tom Hellsten

Efter samtalet kunde pastorn fråga om han "fick visa känslor". Han kramade och kysste pojkarna och han kom mycket nära munnen innan jag backade, minns Hellsten.

Pastorn ville hålla samtalen och kyssarna hemliga, "bara mellan oss".

Det här är en vanlig taktik vid övergrepp, vet vi i dag, för att de utsatta ska känna sig utvalda och gärningsmannen inte ska bli fast.

– Det ledde också till att vi inte visste hur många pojkar som utsattes för pastorns kärlek. Det var inte något man frågade, säger Hellsten.

"Han var en riktig tvättmaskin"

Hellsten berättar om ritualerna i församlingen. Om hur han ännu under tidig vuxenålder deltog i bastubadandet vid Hurtigs barnhem i Grankulla.

– Jag insåg snabbt att han var en tvättmaskin i bastun, han tvättade systematiskt alla pojkar från topp till tå, även könsorganen. Jag stod en bit ifrån i duschen och han kom fram och sa "nu är det din tur". Jag protesterade och sa att jag kan tvätta mig själv men han tillade "jag tvättar alla".

Hellsten minns att han gick med på tvättandet och hur motbjudande det kändes.

Pastorn var värd för bastubadet och han angav tonen

― Tom Hellsten

På frågan varför han inte motsatte sig ritualen säger Hellsten att han antagligen var för snäll och inte ville ställa till med bråk. Pastorn tvättade honom, även könsorganen och det var obehagligt.

– Senare förstod jag att det var ett övergrepp, att jag hade rätt att säga nej. Men pastorn var värd för bastubadet och han angav tonen. Han var auktoriteten i bastun och det var svårt att sätta emot.

Bastubadandet blev en engångsföreteelse för Hellsten men han tänker på de snälla pojkarna, de som inte protesterade.

– Med dem gick han säkert mycket längre. Både på lägren men också hemma i sin bostad i Grankulla eller vid sommarstället i Skåne. En del av pojkarna växte också upp på Hurtigs barnhem i Grankulla, de var svältfödda på vuxenkontakter, funderar han.

Pastorns böjelser var allmänt kända

Metodistförsamlingen var en samlingspunkt i Grankulla från 1960-talet framåt. Det ordnades läger vid lägergården i Jumijärvi, dit kom barn från hela Svenskfinland. Pastorn gillade pojkar, det var allmänt känt i trakten. Det tisslades om saken men ingen anmälde honom för polisen.

Först 2010 trädde de första männen fram om övergrepp i församlingen och Metodistkyrkan polisanmälde dem. Men polisen lade ner sin undersökning efter en tid i brist på fakta att brott hade ägt rum. Eventuella brott var också preskriberade, bedömde man då.

Efter det gav fler män sig tillkänna och Metodistkyrkan och styrelsen för Hurtigs barnhem i Grankulla beställde därför en utomstående utredning av rättspsykologen Julia Korkman. Rapporten blev klar 2013. 16 personer uttalade sig, tre före detta barnhemsbarn.

Psykologen Julia Korkman, klädd i svart, ser rakt in i kameran.
Bildtext Julia Korkman kontaktades av 16 personer i samband med utredningen av övergreppen i metodistförsamlingen i Grankulla.
Bild: Teemu Mattsson

"Det faktiska antalet utsatta pojkar och unga män är betydligt större", skriver Korkman i rapporten.

Julia Korkmans rapport är offentlig men den finns inte publicerad på nätet. Man kan beställa rapporten via adressen office@umc-ne.org.

Svenska Yle har läst igenom rapporten för denna artikel. Metodistkyrkan ville inte lägga ut rapporten på nätet.

Grankullapastorn dog innan rapporten blev offentlig. Han har varken kunnat höras eller dömas.

Varför berättar vi om det här fallet?

Polisens siffror gör gällande att hälften av övergreppen i dag riktas mot just pojkar.

– Statistikcentralen uppger att pojkarnas andel är bara tio procent men vår bedömning är att antalet är betydligt större, säger kriminalkommissarie Jyri Hiltunen vid Centralkriminalpolisen.

Svenska Yle lyfter fram den här årtionden gamla härvan i Svenskfinland i och med att övergrepp diskuteras öppet i samhället i dag. Många övergrepp, särskilt visavi pojkar, får sin början via nätet.

Det är fråga om dold brottslighet, enligt polisen. Hiltunen menar att det för pojkar kan vara mer skamligt att berätta om övergreppen än för flickor. Pojkar kan lockas med sprit, snus eller lyxvaror. Pojkar som söker sin sexualitet dras lätt in på vuxensidor på nätet.

Jyri Hiltunen berättar om arbetet för att stävja sexualbrott bland minderåriga i ett längre radioinslag.

Kriminalkommissarie Jyri Hiltunen: Pojkar lockas av snus och alkohol, lyxvaror och tobak - Spela upp på Arenan

Peter Jöbacks självbiografi lyfter fram övergreppen

Övergrepp mot pojkar aktualiseras också via en film som lades ut på Yle Arenan inför jul och nyår. Filmen heter Jag kommer hem igen till jul och den gjordes enligt en idé av den svenska artisten Peter Jöback år 2019. Filmen har över 100 000 visningar.

Filmen påminner mycket om övergreppen i Grankulla: En liten församling med en karismatisk barnkörledare, som förgriper sig på körens pojkar, bland dem filmens Peter Jöback.

Julfilmen med Peter Jöback i huvudrollen handlar om familjen med de många hemligheterna - Spela upp på Arenan

Hösten 2021 gav Jöback ut sin självbiografi Att bära sig själv, där han öppet berättar om övergreppen i tidig ungdom och hur de präglat hans liv.

Tom Hellsten: Hemligheter är förödande

Tom Hellsten har sett ovannämnda film med Peter Jöback i huvudrollen. Mycket i filmen är bekant och aktualiserar problematiken med övergrepp.

– Hemligheter är förödande, säger han. Ärren efter övergreppen i Grankulla försvinner aldrig. Jag hörde inte till dem som råkade värst ut men jag vet att det finns många därute. Många med tonåringar, kanske barnbarn.

Det var en stor sorg att inse att kyrkan jag älskade och älskar - inte kunde leva upp till sina ideal

― Tom Hellsten

Hellsten har berättat om övergreppen för sina egna barn. Till sist säger han att hela härvan inneburit en stor sorg för honom själv.

– Det var en stor sorg att inse att kyrkan jag älskade och älskar – inte kunde leva upp till sina ideal. Att övergreppen hände mitt ibland oss och att ingen reagerade i tid. Jag stöder Metodistkyrkan än i dag – men sorgen över det som hände - den finns alltid kvar.

Metodistkyrkan i dag: Tydliga riktlinjer för arbete med barn

Metodistkyrkan har efter rapporten 2013 satsat mycket på att ge samtalsstöd åt kyrkans medlemmar och bearbeta det som hände.

– Vi har arbetat mycket med tydliga rutiner och riktlinjer för dem som arbetar i kyrkan, särskilt för dem som arbetar med barn och unga, säger biskop Christian Alsted.

Christian Alsted är biskop i Metodistkyrkan.
Bildtext Christian Alsted är biskop i Metodistkyrkan i Norden och Baltikum.
Bild: privat

I och med övergreppen ifrågasattes mycket av verksamheten – pastorns ledarskap, förkunnelse och arbete i församlingen och sorgen var enligt Alsted stor i församlingen när övergreppen uppdagades offentligt.

– För vissa församlingsmedlemmar kom avslöjandena ändå som en lättnad. De fick ord på det som hade hänt.

På en direkt fråga om Alsted tror att något liknande kan hända igen svarar han:

– Det kan man ju aldrig lova. Det kan ingen göra. Vi har gjort mycket för att förhindra övergrepp men det är helt omöjligt att lova att det inte händer igen.

Artikeln uppdaterad med Julia Korkmans bild 20.1.22 kl. 13.59/AS

Tom Hellsten ger övergreppen i Grankulla ett namn och ansikte - Spela upp på Arenan

Behöver du tala med någon?

Hit kan du vända dig ifall du mår dåligt eller känner att du behöver tala med någon.

  • Svenskspråkig kristelefon: 09 2525 0112 – öppen måndag och onsdag klockan 16–20, samt tisdag, torsdag och fredag klockan 9–13. Läs mer här.

  • Kristelefon på finska: 09 2525 0111 – öppen dygnet runt. Mer information hittar du här.

  • Krisjouren för unga: 045 341 0574 eller 044 765 4487 – öppen måndag–torsdag klockan 9–11. Här kan du läsa mer.

  • Svenskspråkig telefontjänst för barn och ungdomar även utanför krissituationer: 0800 96 116 – öppen måndag till onsdag klockan 14–17, samt torsdag klockan 17–20. Läs mer här.