Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Expert inom offentlig rätt: "Kan vi ens ha restriktioner längre?" Vaccinpasset kan bli svårt att driva igenom

En lapp där det står på finska att man kontrollerar coronapass.
Bildtext Frågan om huruvida ett vaccinpass kan tas i bruk lyftes av statsminister Sanna Marin (SDP) i tisdags.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

En övergång från coronapass till vaccinpass kunde lika gärna betyda vaccinplikt. Det säger en rättslärd som samtidigt undrar om det ens finns juridiskt fog för restriktioner längre.

Efter regeringens senaste förhandlingar om coronarestriktioner, steg statsminister Sanna Marin (SDP) ut från Ständerhuset och berättade att man kommer att förlänga restriktionerna till mitten av februari. Marin gläntade också på dörren till ännu striktare restriktioner, nämligen ett vaccinpass.

– Målet är att gå över till en modell där intyget är ett redskap i sig och inte ett sätt att undgå restriktioner, sade Marin i tisdags.

I samma uttalande undrade hon ändå själv om det är grundlagsenligt med ett sådant pass som endast tar vaccinationer i beaktande.

Matti Muukkonen som är universitetslektor i offentlig rätt vid Östra Finlands universitet frågar sig samma sak. I en vetenskaplig rapport som nyligen publicerats är han kritisk till det coronapass som redan nu varit i bruk. Kritiken riktar han till hur lagförslaget behandlats i grundlagsutskottet.

– Det finns ingen vaccinplikt för tillfället, men fortsättningsvis uttrycker statsminister Marin att passet uttryckligen ska höja vaccinationstäckningen. Det står inte nämnt i något av statsrådets dokument, säger Muukkonen.

Han säger att så länge man ger individen självbestämmanderätt över ifall hen vaccinerar sig eller inte, kan man inte gå ut med restriktioner som skulle kräva vaccin.

– Däremot har vi en smittskyddslag som ger regeringen möjlighet att förplikta befolkningen till att vaccinera sig.

Rättigheter gällde bara för vissa

Det Muukkonen säger är inte att man borde tvinga människor att ta vaccin, utan snarare att lagen står i strid med verkligheten.

– I praktiken blev det så att en del av våra grundrättigheter fästes ihop med coronapasset.

Regeringen skapade en mekanism där myndigheterna kunde införa restriktioner, som sedan i princip kunde brytas av privata aktörer – alltså restauranger som krävde coronapass för att kringgå restriktionerna.

– Vi skapade ett system där en myndighet sa att ett ställe är farligt för spridningen av corona, men sedan fick vi en lagstiftning som möjliggjorde att en privat aktör kan bortse från det här, säger Muukkonen.

Han säger också att nu när Institutet för hälsa och välfärd (THL) gått ut med ett utlåtande om att ytterst hårda restriktioner inte gagnar samhället, kan myndigheterna egentligen inte agera emot det.

– THL är den högsta expertmyndigheten när det gäller smittskyddslagen och om de säger att det inte längre är en farlig sjukdom så ifrågasätter det hela systemet. Kan vi överhuvudtaget ha några restriktioner alls då längre?

Beslut måste kunna prövas

Det vaccinpass som statsminister Marin nämnde på tisdagen har enligt Muukkonen liknande problematik som det coronapasset han kritiserar.

– Ett av grundlagsutskottets största krav för att passet ens kunde tas i bruk var att det fanns valmöjligheter; du kunde välja vaccin, negativt test eller en genomgången covid-sjukdom.

Han tvivlar på att grundlagsutskottet kan gå med på ett pass som endast ger vaccinerade möjligheten att utöva vissa grundlagsenliga rättigheter.

Italien och Frankrike går in för pass – Österrike för böter

Ute i Europa har en del länder gått in för att införa ett vaccinpass. I Frankrike och Italien har man gått in för ett pass som måste visas för att bland annat kunna gå till arbetsplatsen, delta i hobbyer och gå på restaurang. En person måste ha minst två vaccinationer för att få passet.

I Österrike går man in för vaccinplikt. Om en person inte vaccinerat sig fram till ett visst datum kan hen få böter från 600 upp till 3 600 euro.

Muukkanen ser att den österrikiska modellen kunde fungera om man vill höja vaccinationstäckningen. I modellen kan en person pröva beslutet på att hen måste ta vaccin genom att inte ta det och sedan ta upp saken i rätten.

Han anser också att det som glömts bort i den finländska diskussionen om restriktionerna är individens rättsskydd.

– Ett beslut måste kunna prövas, men det går inte nu. Så frågan är om besluten alls är grundlagsenliga.

De senaste månaderna har det påtalats olika restriktioner, och även lättnader av dem, från både myndighetshåll och politikerna. Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) har velat se hårdare restriktioner inför skolstart och statsminister Marin har lyft beredskapslagen till diskussion.

Samtidigt har man från THL:s sida sagt att hårdare restriktioner kan orsaka att coronavågen förlängs och påverkar vaccinationstäckningen negativt. Institutet har också sagt att skolstängningarna kan göra mer skada än nytta.

– Det går inte att prata om beredskapslagen samtidigt som man pratar om att lätta på restriktionerna och införa vaccinpass. Dessa kan inte vara aktiva samtidigt. Men min djupa förhoppning är att allt det här har att göra med söndagens välfärdsområdesval och att alla försöker hålla situationen stabil tills dess, och att det börjar hända saker nästa vecka, säger Muukkonen.