Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Försvarsmakten är beredd att justera sin beredskap ifall situationen i Östersjön blir spändare: "Det skulle vara onaturligt att inte göra det"

Militärfordon kör på liten sandväg på Gotland.
Bildtext Sveriges försvarsmakts styrkor patrullerade på Gotland den 16 januari. Sverige höjde sin beredskap och transporterade trupper till Gotland.
Bild: Karl Melander / EPA

Försvarsmakten säger sig vara beredd att justera sin militära beredskap ifall situationen i Östersjön blir spändare. Ifall situationen i Ukraina eskalerar till ett fullskaligt krig skulle det enligt försvarsmakten också påverka säkerhetsläget i Östersjön.

Huvudstabens beredskapschef Janne Huusko berättar att säkerhetsläget i Östersjön har försvagats redan i flera års tid. Det har man förberett sig på genom att utvidga beredskapen, exempelvis genom att utveckla lagstiftningen och genom särskilda beredskapsenheter.

Sverige höjde sin beredskap och skickade trupper till Gotland. Hur har Finland höjt sin beredskap under de senaste veckorna?

– Försvarsmakten följer alltid noggrant med situationer i närområden, självfallet också nu. Det skulle vara onaturligt att vi inte vid behov skulle justera vår beredskap på basis av de observationer vi gör.

– Detaljerna kring en justering av beredskapen är operativ information, och det är Finlands linje att inte kommentera dem mer än knappt, säger Huusko.

Har beredskapen höjts?

– Vi följer säkerhetsmiljöns händelser och att justera beredskapen är alldeles normal verksamhet för oss. Vi justerar beredskapen efter det som sker i säkerhetsmiljön.

Det ryska flygbolaget AirBridgeCargo tog en ovanlig omväg över Finland i lördags. Vad kan man dra för slutsatser på basis av det?

– Det här civila flygbolaget har i det här fallet tagit en godkänd rutt i enlighet med färdplanen. Den civila luftfartens flygsäkerhetsorgan godkänner alla civila bolags rutter i en normal process, och flygvapnet har också de här uppgifterna till handa så att de kan användas för att skapa en bild av läget i luften.

– Vi bedömer situationen, så som alltid, ur våra egna synvinklar och de här bedömningarnas informationssäkerhetsgrad möjliggör inte en djupare behandling av ärendet.

Tidigare i dag sa försvarsmaktens kommendör Timo Kivinen i en intervju för Yle att säkerhetsläget har blivit spändare särskilt under de senaste två–tre månaderna. Kivinen tillade ändå att det inte pågår sådan militär aktivitet i Finlands omedelbara närhet att det skulle påverka Finland direkt.

Huusko beskriver läget precis på samma sätt.

– Det pågår inte sådan militär aktivitet i Finlands omedelbara närhet som skulle påverka Finland direkt.

Hur hänger Rysslands hot mot Ukraina och Östersjön ihop?

– Det spända säkerhetsläget i Europa återspeglas också till Östersjön, vilket exempelvis syns i form av ökad militär aktivitet. Östersjön är i princip världens spegel – händelser på andra håll återspeglas i Östersjön, och det som sker på Östersjön kan också återspeglas på annat håll.

– De åtgärder vi sett här hänger delvis ihop med en förändring i säkerhetsmiljön, men är å andra sidan alldeles vanlig verksamhet som ingår i den militära vardagen - exempelvis i form av övningar.

– Ifall situationen utvecklas till ett öppet krig i Ukraina, ifall så sker, skulle det också på basis av den teorin reflekteras till Östersjöregionen. Vårt grunduppdrag är att följa med den militära omgivningen, vilket vi gör också nu.

Enligt Huusko har läget på Östersjön förändrats under en längre tid.

– En förändring i säkerhetsmiljön har pågått redan i flera år. I bakgrunden finns det försämrade läget internationellt och att tävlingen mellan stormakterna har trappats upp. Under de senaste åren har den militära aktiviteten ökat i området och flera länders krigsfartyg syns regelbundet i Östersjön.

– Att flera ryska landstigningsfartyg rör sig samtidigt på Östersjön är inte helt vanligt, men det har ändå skett tidigare. För några år sedan observerades åtta motsvarande fartyg, den gången hade det att göra med en pågående övning.

– Man kan därför inte dra några direkta slutsatser på basis av sådana här enstaka fartygsobservationer, utan att knyta samman dem med en bredare kontext, säger Huusko.

Sverige stärkte försvaret på Gotland på grund av Gotlands strategiska position i Östersjön. Finland är för sin del intresserat av att försvara det demilitariserade Åland. Hur är Finland förberedd på det?

– Självfallet är vi förberedda på att försvara Åland, det är också vår skyldighet. Detaljerna kring det är ändå av sådan informationssäkerhetsgrad att de inte kan behandlas här.

– Generellt sett finns det flera olika sätt att försvara något mål: Man kan använda sig av styrkor, av luftvapnet, av marinen eller av något annat. Oftast kombineras de här metoderna och ändras allt efter, man agerar efter situation och det man försvarar, säger Huusko.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets artikel Puolustusvoimat on valmiina säätelemään sotilaallista valmiuttaan, jos tilanne Itämerellä kiristyy – "Olisi epäluonnollista, jos emme säätelisi" skriven av Jari Strömberg och Maria Stenroos. Översättning till svenska: Josefin Flemmich.