Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Kompetenscentrum för att utveckla svensk service kunde byggas upp kring Raseborgs sjukhus

Närvårdare iförd skyddsutrustning vårdar en coronapatient.
Bildtext Genom att utföra sin praktik i Västnyland kommer man naturligt i kontakt med det svenska språket. Arkivbild.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Det skulle vara naturligt att bygga upp ett kompetenscentrum med betoning på det svenska språket runt Raseborgs sjukhus i Ekenäs. Det säger projektchef Elisabeth Kajander som jobbar med att förbereda Västra Nylands välfärdsområde.

Elisabeth Kajander har i över ett års tid arbetat med att förbereda Västra Nylands välfärdsområde som ska köra i gång verksamheten om ett år.

En av frågorna som har upptagit hennes tid är hur man kunde stödja utvecklingen av den svenskspråkiga social- och hälsovården. Det är nämligen ett av specialuppdragen som Västra Nylands välfärdsområde har fått.

– Det är ju nog ett intressant och spännande men samtidigt utmanande uppdrag. Det gäller ju inte bara Västra Nylands välfärdsområde, utan vi har ju hela Svenskfinland på vårt ansvar, säger hon.

Svenskt kompetenscenter passar i Västnyland

En modell som Kajander arbetar med är att bygga upp ett kompetenscentrum med betoning på det svenska språket där Raseborgs sjukhus skulle vara ett slags nav. Det kunde samtidigt bli en bas för den organisation som måste byggas upp runt specialuppdraget i välfärdsområdet.

En porträttbild av Elisabeth Kajander.
Bildtext Elisabeth Kajander är tjänstledig från sitt jobb som grundtrygghetschef i Hangö.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Raseborgs sjukhus finns i Ekenäs och betjänar det västligaste Västnyland. Med tanke på det svenska språkets ställning är det naturligt att kompetenscentret placeras just här, säger Kajander.

– Eftersom betoningen enligt vårt uppdrag skulle ligga på det svenska språket, var kunde det då passa bättre än här i den västra delen av Västra Nylands välfärdsområde där det finns en levande tvåspråkighet.

Nära samarbete med skolor och HUS

Det finns redan sociala kompetenscenter i landet både på finska och svenska och den verksamheten kunde man även med fördel koppla till det här modellen, som Kajander skissar på.

Det skulle förutsätta att kompetenscentret har en nära kontakt med utbildningsanstalterna och högskolorna och de andra välfärdsområdena, speciellt de som är tvåspråkiga. Utöver de sociala kompetenscentrumen skulle man också samarbeta med kommunerna.

Språk lär man sig enbart genom att tala det

― Elisabeth Kajander

Också sjukhuset i sig skulle vara en aktiv partner. Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) kommer att vara en självständig enhet, som inte lyder under något välfärdsområde.

Meningen är att HUS blir ett bolag och som bäst håller man på att göra upp avtal mellan HUS och välfärdsområdet om vilken service och tjänster som skall finnas på området. Det här kunde med fördel ingå i kompetenscentret och det skulle gagna hela området, säger Elisabeth Kajander.

– Reformen talar ju för en integration mellan primärvården och specialsjukvården och ett kompetenscenter med sina rötter i primärvården, med ett nära samarbete med specialsjukvården skulle ju i högsta grad stödja denna målsättning.

Vårdare kan lockas till regionen

Ett av de mest akuta problem som vårdreformen borde åtgärda är personalbristen inom vården. Enligt Elisabeth Kajander kunde modellen gagna de västnyländska kommunerna och locka till sig mera vårdpersonal.

Genom ett nära samarbete med yrkesläroanstalterna och en möjlighet att praktisera i en unik svensk miljö kunde det locka folk också från finskspråkiga områden. I bästa fall kommer de att stanna en längre tid, säger hon.

– Det kunde ge en bra kunskap i det svenska språket, för språk lär man sig enbart genom att tala det. Men tanken är ju även att utveckla praktiska språkskolor som även kan tillämpas inom andra områden.

Det här skulle vara en specifik profilering för just Raseborgs sjukhus

― Elisbeth Kajander

I språkskolorna skulle betoningen vara på praktisk svenska, där man lär sig terminologi och vardagsspråk. Att kunna göra praktik i en genuin svenskspråkig miljö skulle också stödja den teoretiska utbildningen.

– Men fokus skulle vara på det praktiska och att man vågar börja tala utan att fundera så mycket på om det grammatikaliskt går rätt eller fel. Det är ju ofta denna rädsla som hindrar en från att tala ett främmande språk. Så språkskolan skulle vara ett stöd.

Politiskt stöd över gränserna behövs

Nu kommer Västra Nylands välfärdsområde att få pengar av ministeriet för att anställa personal för att arbeta med den här modellen. Efter det gäller det att göra en klar och tydlig projektplan och fundera på vilka alla samarbetspartner som man vill koppla till projektet.

Kajander poängterar att det behövs ett starkt politiskt stöd över partigränserna för att det ska vara möjligt att gå vidare med planen.

– Men jag hoppas och tror att det finns ett genuint intresse inom området för en utveckling i denna riktning eftersom svenskan ändå är så stark i området, säger hon.

Nya idéer för Raseborgs sjukhus behövs

Det har varit väldigt mycket funderingar och diskussioner kring Raseborgs sjukhus vara eller icke vara. Därför måste man nu tänka också i nya banor och fundera vad området behöver, säger Kajander.

Kompetenscentret skulle vara ett stöd för den övriga verksamheten som finns både på sjukhuset och i kommunerna. I slutändan gagnar det hela befolkning i västra Nyland – det är i alla fall målsättningen, säger Kajander.

– Det här skulle vara en specifik profilering för just Raseborgs sjukhus där en del av integrationen mellan specialsjukvården och primärvården skulle ske bland annat på det här viset.