Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Välfärdsområdesvalet: Så här tycker partierna i Österbotten

Bild från riksdagens plenum.
Bildtext Bild från Finlands riksdag.
Bild: Silja Viitala / Yle

Här tar vi en titt på hur partierna i Österbotten har svarat på några av valkompassens påståenden. I många fall bekänner partierna färg enligt förväntningarna.

I Yles valkompass fick kandidaterna i Österbotten ta ställning till 26 olika påståenden. Vi har plockat ut tolv påståenden för att se om och hur svaren skiljer sig partierna emellan.

Observera att vi här inte reder ut hur de enskilda kandidaterna motiverar sina svar. Så det lönar sig att gå in i valkompassen och kolla om den kandidat man funderar att rösta på har motiverat sina svar.

Vi bad statsvetaren Thomas Karv på Åbo Akademi i Vasa att ta en snabb koll på graferna och ge kommentarer. Karvs kommentarer markeras tydligt. Övriga teorier och funderingar är reporterns egna.

Skillnaden mellan Samlingspartiet och Vänsterförbundet är stor. Kanske inte värst överraskande. Samlingspartiet förknippas mer med individualism och privatisering, medan Vänsterförbundet givetvis förknippas mer med traditionella vänstervärderingar.

Men som sagt, värt att kolla hur de enskilda kandidaterna motiverar sina svar. "Delvis av samma åsikt" och "delvis av annan åsikt" behöver trots allt inte skilja sig värst mycket från varandra.

En ännu tydligare uppdelning mellan de två partierna noterar vi när vi tittar på följande påstående.

Här är dessutom hela 81 procent av Vänsterförbundets kandidater "helt av annan åsikt".

Samma mönster syns också i det tredje påståendet.

Här är Samlingspartiet och Sannfinländarna de som i störst utsträckning hellre skär i utgifter än höjer skatter. De Gröna och Vänsterförbundet ser hellre höjda skatter.

Nästa påstående handlar om status och förståelse eller oförståelse för den vanliga medborgaren.

Här är det främst Sannfinländarna som håller med. Det är helt i linje med den klassiska motsättningen mellan "eliten" och "folket" som ofta förekommer i retoriken. "Kyllä kansa tietää" sa redan Veikko Vennamo, grundaren av Finlands landsbygdsparti. Sannfinländarna uppstod sedan ur landsbygdspartiets aska.

Vänsterförbundet håller också i rätt stor utsträckning med om påståendet. Inte heller värst överraskande med tanke på partiets historia och profilering.

Här är det Samlingspartiet och framförallt SFP som inte håller med. Och det dessutom väldigt tydligt.

Det är ett faktum att vissa har närmare till service än andra. Men ska man acceptera det?

Samlingspartiet är det enda partiet där över hälften av de svarande håller med (bortsett från Rörelse Nu, men där har endast tre kandidater svarat).

Socialdemokraterna och Vänsterförbundet är de partier som motsätter sig påståendet mest.

Vem är då beredd att sätta hela välfärdsområdet först?

Här håller över hälften av De gröna och Samlingspartiet med. Kristdemokraterna och SFP är de som motsätter sig mest.

Så här kommenterar Thomas Karv:

- Störst andel lokalpatrioter verkar finnas bland SFP-kandidaterna, vilket också var väntat när partiet till en större andel än övriga partier har kandidater utspridda över hela välfärdsområdet.

70 procent av Samlingspartisterna från Vasa – tydlig minoritet i KD och SFP

En intressant statistik är att 50 procent av De grönas kandidater som svarat på valkompassen bor i Vasa. Motsvarande siffra för Samlingspartiet är 70 procent. För Sannfinländarna är den 56,3 procent.

För Kristdemokraterna är siffran 13,8 procent och för SFP 18,5 procent. Här kan man notera att mindre än hälften av KD:s 60 kandidater har svarat på valkompassen. Ser man på hur många som bor i Vasa av alla 60 landar procenten på 23.

Är det lättare att ge avkall på service på en större ort där det redan finns en hel del? Kanske det. Men den teorin är kanske inte helt vattentät när man ser på Vänsterförbundet, som nästan motsätter sig lika mycket som KD och SFP. 68,8 procent av Vänsterförbundets kandidater som svarat är från Vasa.

Så här säger Thomas Karv om Vasa-teorierna:

- Säkert kan det vara lättare att ge avkall på servicen där det redan finns en del, och Vasakandidaterna ser väl nog väldigt små risker med att det skulle bli så att någon service vid centralsjukhuset förflyttas till landsbygden eller läggs ner helt.

- Samlingspartisterna ser ju också inbesparingsmöjligheter med att stänga mindre enheter generellt, så ideologiskt sett är det ju heller inte konstigt att de verkar mer pigga på att lägga ner offentlig service. Vänsterpartiet då det motsatta, som förklarar varför de ändå tydligt motsätter sig att lägga ner offentlig service.

Vaccineringen mot covid-19 är något som minst sagt rivit upp skiljelinjer mellan folk. Måste då de som vårdar oss vara vaccinerade?

SFP, Vänsterförbundet och Samlingspartiet i topp här. Mest motsätter sig Sannfinländarna och Kristdemokraterna.

Invandringen är en fråga som också berör välfärdsområdena.

Inga överraskningar här, kan tyckas. De gröna, SFP och Vänsterförbundet har en mer liberal linje gällande invandring än Sannfinländarna.

Samma mönster syns när man tittar på följande påstående.

Med den tydliga skillnaden att Samlingspartiet här hoppar upp i topp.

Thomas Karv kommenterar:

- Lite överraskande ändå att kandidaterna från Samlingspartiet var såhär pass eniga kring att detta är en god idé. Här skiljer sig nog partiets kandidater från övriga högerpartiers kandidater, där kandidaterna antingen var mer delade (KD) eller nästan helt av annan åsikt (Sannf).

Så till ett påstående om språk, ack så viktigt när vi blir sjuka.

Den överväldigande delen håller med om att språkkraven kunde göras mer flexibla. Intressant nog är det endast bland De gröna som över hälften motsätter sig påståendet.

Finansieringen då? Varifrån ska pengarna komma?

Åtminstone De gröna, Vänsterförbundet och SFP vill se att välfärdsområdena får beskattningsrätt. Samlingspartiet och Kristdemokraterna är inte värst pigga på beskattning.

Sista påståendet i den här överblicken handlar om hur mycket välfärdsområdena ska bestämma om i framtiden.

Här är det tydligt att de allra flesta inte vill se fler uppgifter för välfärdsområdena.

Thomas Karv:

- Intressant att en majoritet bland alla partiers kandidater var såpass tydliga med att de inte vill att välfärdsområdena ska få fler uppgifter. Detta kan tolkas som att en majoritet bland kandidaterna därmed inte heller vill öka på deras eget politiska inflytande som framtida välfärdsområdespolitiker.

Thomas Karv, forskare och statsvetare på ÅA i Vasa.
Bildtext Thomas Karv, statsvetare på Åbo Akademi i Vasa.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Kolla om kandidaten håller sig till partiets linje

Som en allmän kommentar konstaterar Karv vidare att:

- De nationella partilinjerna återspeglas nog till stor utsträckning bland kandidaterna i Österbottens välfärdsområde, vilket också var att vänta.

Och lite relaterat till det som påpekas i början av artikeln:

- Resultaten visar att det i de flesta frågor också finns tydliga åsiktsskillnader bland kandidater inom samma parti, vilket gör att det löns för väljarna att kolla upp hur den egna kandidaten förhåller sig i olika frågor istället för att utgå från att kandidaten delar partiets uppfattning.

* n = antalet kandidater som svarat på påståendet

* partierna som syns i graferna är riksdagspartier. I Österbotten ställer också Liberalpartiet (en kandidat har svarat), Mustasaaren Suomenkielisten Kunnallisjärjestö (en kandidat har svarat), Makten tillhör folket (tre kandidater har svarat) och Piratpartiet (två kandidater har svarat) upp i valet.