Hoppa till huvudinnehåll

Politik

Kommentar: När folkhälsan blev politik – ska vi eller ska vi inte vara rädda för covid?

Uppdaterad 21.01.2022 08:56.
En bild på en hand vid en bardisk som håller i en mobiltelefon med EU:s digitala covidintyg på skärmen. Ovanpå detta en bild på redaktör Catariina Salo.
Bildtext Kommer vi att få ett vaccinpass eller gå tillbaka till coronapasset? Allt känns som en enda röra av nya lagar tycker politikreporter Catariina Salo.
Bild: Yle

Vem och vad ska vi längre tro på när politiker och experter talar mot varandra? Svenska Yles politikreporter Catariina Salo har snårat in sig i lagdjungeln som för tillfället gäller covid-19.

Hotar vi bli lämlar som nöjt springer nerför stupet tillsammans eller borde vi ifrågasätta regeringens restriktioner allt hårdare? Det är frågan som uppstår efter att jag pratat med universitetslektor Matti Muukkonen vid Östra Finlands universitet.

Vår demokrati och nation är byggd kring en grundlag som ger alla lika rättigheter och skyldigheter (om vi bortser från värnplikten). Vi har ett starkt grundlagsutskott vars uppgift är att kritiskt granska nya lagförslag genom att höra experter och rättslärda.

Det hör också till en ledamot i grundlagsutskottet att se bortom sin partitillhörighet när hen behandlar utskottets uppgifter. Grundlagsutskottets ordförande Johanna Ojala-Niemelä (SDP) brukar säga att hon tar av sig sin partihatt och sätter på sig domarhatten när hon leder utskottets möten.

Muukkonen har i en rapport kritiserat grundlagsutskottet för hur man tog i bruk coronapasset. I en intervju till Yle säger han att de beslut som görs kring våra rättigheter måste kunna prövas, alltså tas upp i domstol (Finlands grundlag, 7§).

För tillfället går det i princip inte att pröva användningen av coronapasset. Det var en restaurangs entydiga rätt att endast släppa in personer med giltigt pass när coronapasset var en del av vår vardag.

Politik i stället för folkhälsa

Politiseringen av coronapandemin har lett till att regeringen inte längre ställer experterna i den position de borde vara i. Institutet för hälsa och välfärd (THL) är den högsta smittskyddsmyndigheten i Finland.

Inom regeringen har man upprepade gånger konstaterat att vetenskapen och expertisen är viktigast när beslut ska fattas. Så att då gå emot THL:s uttryckliga råd om att starka restriktioner ska undvikas, förlänga restriktioner, borde få varningsklockorna att ringa för varje medborgare.

Enligt lagen för Institutet för hälsa och välfärd, andra paragrafen, ska institutet "ge experthjälp som behövs för att genomföra sådan politik och tillämpa sådana tillvägagångssätt och sådan praxis som främjar välfärd och hälsa".

Varken Social- och hälsovårdsministeriets eller statsrådets tjänstemän består av en skara epidemiologiska experter. Annat är det med Institutetför hälsa och välfärd, vars uppgift uttryckligen är att säkerställa den allmänna folkhälsan. Att inte beakta hälsomyndighetens rekommendationer kunde i princip ses som lagvidrigt, menar Muukkonen.

Vad ska man tro på?

I smittskyddslagens 24 paragraf står att de läkare som i kommunerna ansvarar för smittsamma sjukdomar har en skyldighet att spåra en smitta. I ljuset av den paragrafen känns uttalanden om att smittspårningen av covid-19 ska avslutas oenig med lagen.

Familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) säger att skolor är otrygga medan THL säger att skolstängningar inte hade någon inverkan på antalet smittade. Statsminister Marin gläntar på locket till beredskapslagen medan smittskyddsmyndigheten vill att man slopar de stränga restriktionerna.

Karantänen förkortas och personer förutsätts testa sig själva i stället för att få laboratoriesvar på sitt coronatest. Vårdare förutsätts jobba trots att deras familjemedlemmar insjuknat i covid-19. Vem smittar vem och vilka regler gäller?

Tre gånger vaccinerade personer kan bevisligen smittas av omikronvarianten, som ändå anses vara mildare än tidigare varianter. Det tidigare budskapet har varit att riskerna när man fått en smitta är höga, men nu vill regeringen ändra det till att vi alla kommer att få covid – förr eller senare.

För att ingjuta trygghet i den del av befolkningen som fortfarande känner sig livrädda för smittan borde regeringen prata klarspråk. Ska vi eller ska vi inte vara rädda för att få covid?

Inför söndagens välfärdsområdesval är hälsovårdssektorn ett kaos av lagar och implementationer som ingen verkar ha full koll på. Inte ens statsministern vet om hennes förslag om vaccinpass är juridiskt möjligt – vad förutsätts vi som medborgare då tänka?