Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Politiker vill lösa krisen inom hemvården genom att höja lönerna eller öka den privata vården: "Känns som att servicen är vänligare och hjälpsammare i privata sektorn"

Uppdaterad 23.01.2022 13:09.
En pulsoximeter träs på en gammal människas hand för att mäta syresättning.
Bildtext Arkivbild. Coronapandemin har gjort att antalet händer inom hemvården i huvudstadsregionen minskat ytterligare.
Bild: Jaana Polamo / Yle

Samtidigt som kandidaterna i välfärdsområdesvalet lovar förbättra äldreomsorgen är hemvården i huvudstadsregionen i kris. Vissa politiker vill nu höja lönerna, men det är inget som välfärdsområdet ensamt kan besluta om.

Svenska Yle berättade i måndags att personalbristen inom hemvården i huvudstadsregionen är stor.

– Förutom sjukfrånvaro har vi under en längre tid haft problem med att rekrytera personal. Inom hemvården har vi 220 tjänster och av dem är nu omkring 30 lediga, säger servicechef Aila Halonen vid Vanda stad.

Inplanerad tvätt och dusch av äldre kan därför skjutas upp.

Det här är verkligheten samtidigt som kandidater i valkampanjen ger löften om bättre vård.

Vanda betalar mindre än grannstäderna

Patrik Karlsson (SFP) sitter i social- och hälsovårdsnämnden i Vanda och kandiderar i välfärdsområdesvalet. Ett av hans vallöften är enligt Yles valkompass "Förbättra servicen inom åldringsvården".

– Det betyder att servicen förbättras inom hemvården, vilket innebär fler anställda och högre löner, säger Karlsson.

Vanda betalar nu en närvårdare inom hemvården 2 269,47 euro i månaden. Det är lite lägre än grannstäderna. Esbo betalar 2 272,30 euro, Helsingfors 2 345,68 euro och Grankulla 2 288,80 euro. De här lönerna uppges av hemvårdscheferna när Svenska Yle frågar om saken.

"Vi kan naturligtvis pressa på att lönerna ses över"

Patrik Karlsson anser att lönen för hemvårdare i Vanda bör höjas.

– I dag är lönen för hemvårdare i Vanda inte konkurrenskraftig. Den borde därför harmoniseras med övriga huvudstadsregionen.

Också i övriga huvudstadsregionen finns en personalbrist. Räcker det med att höja lönerna för att lösa personalbristen eller är det en större fråga där man också borde titta på arbetsmiljön?

– Absolut. De som jobbar inom hemvården ska besöka fler och fler. Man bör därför se över arbetsmängden, styrningen och handledning från cheferna. Hela strukturen bör ses över.

Kan politikerna lösa det här? Personalbristen har funnits i flera år.

– Vi kan naturligtvis pressa på att lönerna ses över. Och i det nya välfärdsområdet kan vi se över strukturen för hemvården. Det är också viktigt att utvärdera hemvården och få veta var det behövs stöd.

Patrik Karlsson poserar med Yletornet i bakgrunden.
Bildtext Patrik Karlsson.
Bild: Yle / Ted Urho

"Viktigaste är att lönen är konkurrenskraftig"

Social- och hälsovårdsnämnden i Vanda leds av Pirkko Letto (SDP). Hon var också ordförande under föregående fullmäktigeperiod.

Under de senaste åren har antalet tjänster ökat inom hemvården i Vanda för att möta behovet.

– Antalet klienter har ökat. Politikerna har därför sett till att det finns tillräckligt med personal och pengar för att anställa fler hemvårdare, säger Letto.

Men vad borde nu göras för att reagera på den personalbrist som nu finns?

– Det viktigaste är att lönen i Vanda är konkurrenskraftig i jämförelse med grannstäderna, säger Letto.

Kommunsektorn förhandlar om lönerna just nu

Letto konstaterar att social- och hälsovårdsnämnden inte fattar beslut om vårdarnas löner, men att politikerna kan försöka se till att det finns tillräckligt med personal.

Både Karlsson och Letto anser alltså att personalbristen inom hemvården ska lösas i första hand genom att höja lönerna. Det är ändå en fråga där politikernas makt är begränsad.

Politikerna bör inte blanda sig i avtalsförhandlingarna

― Markku Jalonen, vd för arbetsgivarnas organisation

Just nu pågår förhandlingar om löner och arbetsvillkor inom kommunsektorn. Förhandlingarna förs mellan kommunsektorns arbetsgivarorganisation, KT, och fackförbund för olika yrkesgrupper.

KT:s vd Markku Jalonen kom med ett budskap till politikerna inför välfärdsområdesvalet.

"Arbetsmarknadsfrågor hör till arbetsmarknadsparternas uppgifter. Politikerna bör inte blanda sig i avtalsförhandlingarna", sade han i ett pressmeddelande.

Välfärdsområdet får pengarna från staten

Hemvården övergår till de nya välfärdsområdena 2023 och i samband med kommunbranschens förhandlingar diskuteras en harmonisering av lönerna.

Pirkko Letto (SDP) tror att välfärdsområdet kan påverka personalsituationen inom hemvården.

– Välfärdsområdet kan harmonisera lönerna, ha ett sporrande lönesystem och en personalpolitik som påverkar tillgången på personal, säger Letto.

Henkilö tutkii eri puolueiden ehdokkaita Aluevaaleissa.
Bildtext Beslutsfattarna i välfärdsområdena väljs på söndag i det allra första välfärdsområdesvalet.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Harmonisering av löner betyder att om två städer, till exempel Vanda och Kervo, betalar olika lön till hemvårdare ska det nya välfärdsområdet Vanda-Kervo inte sänka lönen. Med andra ord skulle välfärdsområdet i så fall betala den högsta lönen som en kommun inom området nu betalar.

Kervo uppger att staden betalar hemvårdare 2 219,97 euro i månaden, vilket är lägre än lönen i Vanda.

Men fullmäktigeledamöterna som väljs i välfärdsområdesvalet styrs av den statliga finansieringen eftersom välfärdsområdena inte har beskattningsrätt.

"Om lönerna höjs inom en yrkesgrupp ska de också höjas inom en annan"

Ordförande för social- och hälsovårdsutskottet i Grankulla, Ritva Häyrinen-Immonen (Saml), som också kandiderar i välfärdsområdesvalet tror inte på höjda löner för närvårdare.

– Det är en komplicerad fråga. Om lönerna höjs inom en yrkesgrupp ska de också höjas inom en annan. Det påverkar också beskattningen. Höga skatter är ett problem och bara en liten del blir kvar i handen medan kostnaderna i huvudstadsregionen är höga.

Hemvårdschefen i Grankulla kallade situationen outhärdlig i Svenska Yles artikel. Hon sade att det inte finns vårdare eller vikarier och att tjänsterna därför inte fylls.

"Om den offentliga sektorn inte lyckas vara tillräckligt lockande måste vi fundera på privata företag"

Häyrinen-Immonen tror att problemen inom hemvården kan lösas genom mer samarbete med tredje sektorn och mer användning av privata företag.

– Man kunde kanske använda mer frivilligarbetare inom hemvården. I Grankulla finns Granin Lähiapu. Men de uppfyller förstås inte de krav som finns på hemvårdare, men de kan hålla sällskap och koka gröt. Det är viktigt då många äldre är ensamma, säger Häyrinen-Immonen.

Men vad borde göras för att få mer utbildad personal inom hemvården?

– Då borde man vända sig till den privata sektorn. Om den offentliga sektorn inte lyckas vara tillräckligt lockande måste vi fundera på privata företag. Den offentliga sektorn har sina problem och jag undrar om servicen ännu fungerar?

– Det känns som att servicen är vänligare och hjälpsammare i den privata sektorn, säger Häyrinen-Immonen.