Hoppa till huvudinnehåll

Välfärdsområdesval 2022

Sista valdebatten: Partiledarna kom med vaga löften – utländsk arbetskraft fungerar bara som plåster för vården, enligt Riikka Purra

Uppdaterad 21.01.2022 04:53.
Nio partiledare i välfärdsdebatt i tv-studio.
Bildtext Partiledarna samlade i Böle en sista gång före valet.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Två hela dagar återstår till välfärdsområdesvalet. Partiledarna visade både debattlusta och nervositet i Yles sista valdebatt på torsdag kväll. Finansieringen blev huvudfråga, men också äldrevård, räddningstjänster och mentalfrågor debatterades.

De senaste åren har Finland och världen upplevt en stor hälsokatastrof. Därför var det naturligt att också partiordförandena fick frågor om kampen mot coronapandemin och sjukvårdens hållbarhet. Det gällde framförallt frågan om hur Finland ska bereda sig för nästa pandemi. Partiledarna höll sig ändå huvudsakligen till den pandemi som pågår.

Statsminister Sanna Marin (SDP) påpekade att om Finland hade haft vårdreformen klar i tid, så hade bekämpningen av den nuvarande epidemin kunnat skötas mycket bättre.

Många av frågorna gällde ekonomi. Pengarna räcker inte, det behövs mer pengar för vården, sa samtliga partiledare. Däremot hade de svårt att säga vad som kunde styrkas och avskaffas.

Hur man ska finansiera de ökade kostnaderna blev oklart. Ingen partiledare ville ta mer lån, men att höja skatterna gick an för vänsterpartierna.

Vaga löften från partiledarna

Debatten inleddes med att partiledarna fick ge ett löfte om varför deras parti förverkligar social- och hälsoservicen bättre än något annat.

– Vänsterförbundet sätter alltid människans hälsa, jämlikhet och välfärd framför vinstmaximering, och vi förstår att reformen kan genomföras bara genom att stärka den offentliga basservicen, sa Li Andersson (VF).

– För oss är det viktigt att servicen fungerar i precis hela Finland, enda sättet att göra det är genom att se till att också vårdpersonalen mår bra, sa Sanna Marin (SDP).

– De Gröna både stärker och förnyar välfärdsstaten, så att alla får rätt vård i rätt tid. Det må vara höftproblem eller depression, oberoende av bakgrund, postnummer eller inkomst, sa De Grönas vikarierande partiordförande Iiris Suomela.

– Centern förstärker närservicen, för att det är rätt, mänskligt och fiffigt också ekonomiskt ur skattebetalarsynvinkel, sa Annika Saarikko, Centern.

– Rörelse Nu planerar och förverkligar det inom ramen för ekonomiska resurser, sa Harry Harkimo.

– SFP vill trygga vardagens service genom nära hälsovårdscentraler, rådgivning och små sjukhus, både på finska och svenska, sa Anna-Maja Henriksson.

– Kristdemokraterna satsar på nära belägen grundservice, förebyggande verksamhet och snabb vård, med personal som mår bra, sa Sari Essayah.

– Samlingspartiet ger inga löften utan täckning, men vi lovar göra vårt bästa för att alla smidigt kommer till vård och får omsorg, men så att pengarna räcker, sa Petteri Orpo.

– Sannfinländarna jobbar på alla politiska nivåer för basfrågan, för finländarnas förbättrade trygghet och välstånd, närservice och vettig ekonomi, lovade Riikka Purra.

Li Andersson i tv-studion, i bakgrunden Sanna Marin och Iiris Suomela oskarpt.
Bildtext Li Andersson, Vänsterförbundet, Sanna Marin, SDP och Iiris Suomela, De gröna
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Norge väckte debatt

Partiledarna berättade gärna om goda exempel från olika delar av Finland. I någon kommun har man anställt en barnsköterska som redan har halverat antalet barnpsykiatrifall. I en annan kommun har man gett möjlighet till fysioterapi utan läkarremiss. Det gör processen snabbare och patienten slipper gå från lucka till lucka.

Det lönar sig inte att se till kommungränserna, sa Harry Harkimo. Han nämnde Kauhava, där man har slagit ihop flera kommuners hälsocentraler. Man kan inte ge läkarservice i varje kommun, sa Harkimo, men var ganska ensam om den åsikten. Att avskaffa läkarna kan också ge motsatta problem, påpekade flera partiledare.

Harry Harkimo lyfte också det norska familjeläkarsystemet som en modell för Finland. Varje läkare har cirka 1 200 patienter, känner sina klienter och kan ge bättre och tryggare service, också på distans.

Annika Saarikko ville också ha vårdförhållanden så man inte behöver börja från början vid varje besök. Det finns redan egenläkare i delar av Finland, påpekade Saarikko, och systemet kunde spridas över hela landet.

Sanna Marin var glad över det stora stödet för egenläkare/egensköterskor. Hon meddelade att regeringen också har studerat den norska modellen, som verkligen ger inbesparingar.

"Släcka bränder går inte på distans"

Räddningssektorn anses ha fått liten uppmärksamhet i valkampanjen, men den är heller inget stort problem, ansåg Harry Harkimo. Det handlar om en liten summa i den stora 20-miljardersbudgeten. Det är tal om ett underskott på 60 miljoner euro.

Men visst är det viktigt att ambulansen kommer, och Harkimo citerade Anna-Maja Henriksson: bränder måste släckas när det brinner.

Riikka Purra ansåg att oron är stor just för att budgetandelen är så liten för en så livsviktig service. Alla regioner har inte sin räddningsservice i ordning.

– Föreställ er en storolycka, vad händer då? Det räcker med en enda olycka för att vi ska se hur dåligt läget är, sa Purra.

Hon talade om framtidens utmaningar; personalbrist, de äldres förlängda hemmaboende och många väderfenomen som sysselsätter räddningsväsendet.

Petteri Orpo var också orolig. Hjälpen måste komma när den behövs. Och det här kan inte skötas på distans eller digitalt, tillade Orpo.

Han lyfte också upp de frivilliga brandkårernas stora andel av räddningsuppdragen.

– Det är oroande att man inte längre hittar nya intresserade i de frivilliga brandkårerna på landsbygden, det kan göra läget kritiskt, sa Orpo.

Annika Saarikko var också oroad för brandkårernas framtid och betonade de frivilliga kårernas betydelse. Men hon påpekade att de redan länge har arbetat över kommungränserna, något som vårdsektorn nu ska försöka lära sig.

Riikka Purra framme till höger, Petteri Orpo och Sari Essayah i tv-studion.
Bildtext Oppositionen: från vänster Sari Essayah, Kristdemokraterna, Petteri Orpo, Samlingspartiet ocxh Riikka Purra, Sannfinländarna.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Nationellt krisprogram om vårdarkrisen

De grönas ordförande Iiris Suomela gjorde ett oväntat utspel i fråga om partiets hjärtefråga: mentalvården. Statsminister Sanna Marin meddelade att också mentalvården ska innefattas i vårdgarantin om sju dygn. Suomela pressade Marin och krävde en garanti för att alla får snabb hjälp, mer än ett besök och kortterapi också för arbetslösa och pensionärer inom en månad.

Marin ville bara lova ett första besök för att starta behandlingen. Hon påpekade att mentalproblem kan innehålla också alkohol och ensamhet. Statministern påminde om att också de Gröna är ett regeringsparti, tydligen störd över den splittring som avslöjades inom regeringen.

Partiledarna fick tidigt i debatten uppmaningen att inte diskutera gamla tider eller beskylla varandra för gamla synder i tidigare regeringar. Petteri Orpo lyckades ändå påpeka att Annika Saarikko var Centerns omsorgsminister i en tidigare regering som ansvarade för vårdardimensioneringen och hemvården.

– Nu är det viktigast att sköta vårdarbristen. Det är en så allvarlig fråga att det nästan borde grundas en nationell krisgrupp för att söka alla upptänkliga metoder för att få fler vårdare, sa Orpo. Den borde behandla både utbildningsfrågor, utländsk arbetskraft och hur man ska få vårdpersonalen att stanna inom vården. Det är den kritiska frågan, oberoende av vilken organisationsmodell vi har, sa Orpo.

Utländsk arbetskraft plåstrar vården

Sannfinländarna har haft svårt att få genomslag för sina specialfrågor (invandring, bränslepriser, klimatkampen) i det här valet. Det visade också Yles partimätning som publicerades på torsdagen. Forskningschef Tuomo Turja kunde konstatera att det blir ett besvärligt val för Sannfinländarna. Partiet har halkat ner till fjärde plats i partimätningen. Anhängarna vill inte rösta i välfärdsområdesvalet.

Partiordförande Riikka Purra gjorde i torsdagens valdebatt några försök att profilera sig.

Biståndspengar som nu går till att lösa problem i resten av världen borde användas i hemlandet, sa hon. Utländsk arbetskraft i vården fungerar mer som ett plåster, men löser inte de verkliga problemen, och de ska inte vara billigare arbetskraft, sa Riikka Purra.

De övriga partiledarna försökte övertyga henne om att Finland verkligen inte klarar av krisen utan arbetskraftsinvandring.

Li Andersson (VF) var den här gången den enda partiledaren som klart ut sa att lönerna måste höjas inom vården. Som undervisningsminister har hon märkt att fler studieplatser inte gör någon nytta i vårdutbildningen, de får inte studerande om inte arbetsvillkor och löner förbättras.