Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

"Hjärntvätt", "inget problem i vardagslivet", "bara efter hälsokontroll" – därför har många ryskspråkiga i Finland ingen brådska att vaccinera sig

Injektionsnål instucken i ampull med Modernas coronavaccin
Bildtext I oktober utgjorde personer med främmande modersmål 21 procent av alla ovaccinerade.
Bild: Kristiina Lehto / Yle

Av dem som inte vaccinerat sig mot covid-19 utgör personer med främmande modersmål en allt större andel. Yle Novosti har försökt utreda det höga vaccinmotståndet bland ryskspråkiga finländare.

Coronavirusets omikronvariant sprids med fart. Myndigheterna oroas speciellt över situationen bland invånare med främmande modersmål. Smittfallen bland dem är många, och flera av dem avböjer vaccinering.

Visserligen stiger vaccintäckningen i Finland också bland personer som inte har finska, svenska eller samiska som modersmål. Situationen bland de ryskspråkiga avviker inte nämnvärt från andra språkgrupper, uppger Institutet för hälsa och välfärd THL.

Men ser man till gruppen av ovaccinerade är bilden en annan.

– I oktober utgjorde personer med främmande modersmål 21 procent av alla ovaccinerade. Till mitten av december hade deras andel stigit med ett par procent, säger Natalia Skogberg, projektchef vid Institutet för hälsa och välfärd och ledare för en flerspråklig handlingsgrupp för coronakommunikation.

Det finns enligt Skogberg flera skäl att vägra ta coronavaccin: vissa tvivlar på vaccinernas säkerhet, andra litar på sin egen hälsa och på att viruset inte är farligt. Bakom vaccinmotståndet kan det också finnas misstro mot myndigheter, otillräckliga kunskaper i finska, eller oförmåga att skilja på falsk information och fakta.

Personer med annat modersmål bör få information om pandemin på sitt eget språk, säger Skogberg.

– Myndigheterna har satsat på flerspråklig information. Upplysningarna och rekommendationerna ändras, allt eftersom pandemin och vaccinationsläget utvecklas.

Under pandemin har THL:s ryskspråkiga reserekommendationer setts 16 000 gånger, de ryskspråkiga anvisningarna om coronaviruset har lästs över 4 000 gånger, och videon om vaccinerna har haft 1 700 tittare.

THL söker också förmedla coronakunskap via organisationer för ryskspråkiga och genom riktad reklam på sociala medier.

Kymsoten koronarokotuspistellä istuvia henkilöitä Kauppakeskus Hansassa Kouvolassa.
Bild: Antro Valo / Yle

"Inget vaccin utan hälsokontroll"

Även i grupper på sociala medier för ryskspråkiga förs en aktiv diskussion om vaccineringarna. Varken motståndare eller anhängare skräder orden.

Yle Novosti kontaktade tiotals debattörer, som på sociala medier uttryckt motstånd mot vacciner, och bad dem motivera sin åsikt. Men de flesta vägrade låta sig intervjuas.

De ansåg att frågor om vacciner var "provokativa", och de ville inte "vara delaktiga i hjärntvätten". En anklagade myndigheter och medier för att "sprida hundraprocentig desinformation" och för "brott mot rättigheter och mänsklighet".

Men vissa var villiga att öppet säga sin mening.

Tatjana från Kuopio, som inte vill uppge sitt släktnamn, vägrar vaccinera sig "av personliga orsaker".

– Jag tänker inte ta vaccinet i vare sig Finland eller någon annanstans. Jag tycker att åtminstone personer med hälsoproblem, eller som till exempel haft en hjärtoperation, ska genomgå en fullständig hälsoundersökning före vaccineringen.

Tatjana arbetar i städbranschen. Hon säger att hennes vaccinvägran redan påverkat hennes arbetsuppgifter. Hennes chef hade hotat minska på arbetstimmarna om hon inte vaccinerade sig.

Annars så har hon inte stött på några problem. Enligt sina egna ord går hon inte på krogar eller disco. Tatjana sa också att hon inte behöver vaccininformation på ryska, för hon kan finska bra.

"Finns inte tillräckligt med vaccininformation"

Även IT-experten Vladimir från Borgå har sagt nej till vaccinering. Också han vill bara uppge sitt förnamn.

– Vaccinet är nytt, och det finns ännu inte tillräckligt med kunskap om dess möjliga framtida biverkningar. Och tills vidare är det också oklart hur många vaccindoser man ska ta.

Vladimir påpekar att också vaccinerade kan bli smittade och sprida viruset.

– Jag tycker det är viktigare att testa sig, och säkerställa att man inte bär på viruset och lider av symtomfri corona. Då kan man vara säker på att inte smitta andra. Enligt mig räcker det om man följer säkerhetsåtgärderna, alltså håller god hygien och bär munskydd.

Vladimir tycker inte att livet som ovaccinerad innebär några större problem. En gång släpptes han inte in på restaurang utan covidintyg. Men även det problemet löstes, då han gick till snabbmatsstället strax intill, där ingen frågade efter intyg.

Enligt Vladimir gynnas vaccineringsviljan inte av indelningen i "privilegierade" vaccinerade respektive ovaccinerade. Bara om arbetsgivaren befallde det skulle han ändra åsikt om vaccineringen. Han säger att vissa av hans vänner vaccinerat sig av just den orsaken.

– Coronanyheterna har redan blivit bakgrundsbrus, jag orkar inte följa med dem så mycket, säger Vladimir – men tillägger att han nog läst myndigheternas rekommendationer och Yle Novostis nyheter i ämnet.

hanna nohynek
Bildtext Hanna Nohynek, överläkare vid THL.
Bild: Mikko Ahmajärvi / Yle

Överläkare Nohynek: Vacciner är säkra – deras viktigaste uppgift är att skydda mot allvarliga sjukdomsformer

Yle Novosti bad THL:s överläkare Hanna Nohynek att kommentera Tatjanas och Vladimirs påståenden.

Nohynek säger att mRNA-vacciner inte använts i större omfattning förrän efter år 2021, men att själva tekniken nog studerats i ett tjugotal år. Hittills har hundratals miljoner doser mRNA-vacciner getts.

– Man har noga följt upp säkerheten. Därför har man god kunskap också om sällsynta biverkningar, och det har också regelbundet rapporterats om dem.

Vissa begräsningar har införts av säkerhetsskäl, enligt Nohynek. Till exempel får inte personer under 40 år adenovirusvektorvaccin (som AstraZeneca), och Modernas mRNA-vaccin rekommenderas inte för män under 30.

Nohynek medger att inte ens tre vaccindoser ger ett fullständigt skydd mot smitta.

– Det stämmer, men vaccinets främsta uppgift är att skydda mot allvarliga sjukdomsformer. Ingen kan i förväg veta hur svåra symtom omikron kan vålla en själv.

Enligt Nohynek är fullständig hälsoundersökning före vaccineringen "en gammal tradition från sovjettiden", som i Finland anses obehövlig. Däremot vore det bra att veta om allergier, som kan vara ett hinder för vaccinering med mRNA-vaccin.

Hur borde man då göra, om man redan tagit det ryska Sputnik-vaccinet?

– Bruk av olika vacciner är effektivt och säkert. Fast flera vaccindoser kan också vålla fler lokalsymtom, som kortvarig feber, muskelvärk och trötthet.

Nohynek understryker att även en ung och normalfrisk person behöver det skydd som vaccinet ger.

Jevgeni Bogdanovs ryskspråkiga originalartikel på Yle Novosti har översatts till finska av Heli Jormanainen, och därefter till svenska.