Två skolattacker på ett halvår med koppling till högerextremism i Sverige – forskare: "Våldet är centralt inom ideologin"

Två pojkar har på kort tid attackerat elever och lärare på skolor i Skåne med kniv. Pojkarna kände varandra och delade båda en fascination för nazism och massmord.

Den 19 augusti 2021 gick en 15-årig pojke till attack mot sin högstadieskola i Eslöv i södra Sverige. Han hade på sig en skyddsväst och hjälm försedd med en kamera som direktsände händelseförloppet. På videon kunde man se hur han attackerade en lärare med kniv och hotade flera andra personer på skolan innan han kunde gripas av polisen.

Vid niotiden på morgonen den 10 januari 2022 gick en 16-årig pojke till attack mot ett gymnasium i Skånes fjärde största tätort Kristianstad. Han var maskerad och beväpnad med kniv och skadade en jämnårig pojke och en lärare i 50-års ålder.

Otroligt nog dog ingen i någondera av knivdåden. Den 15-åriga pojken i Eslöv har dömts till två år och sex månaders sluten ungdomsvård. 16-åringen i Kristianstad har häktats misstänkt för två mordförsök.

Efter attackerna har det kommit fram uppgifter om att pojkarna haft kontakt i flera år via internet och att de träffats ett par gånger. De har enligt Expressen och Expo delat våldsfilmer från andra högerextrema attentat med varandra.

– Det är en tragedi för alla parter som drabbats. Det är ju också ett misslyckande från samhällets sida, säger Christer Matsson som är chef för Segerstedtsinstitutet vid Göteborgs universitet och en av Sveriges ledande forskare inom högerextremism.

"Skolan en arena där man upplevt misslyckanden"

De två skolattackerna väcker minnen från den 22 oktober 2015 då en 21 år gammal man beväpnad med svärd och kniv angrep personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan. I attacken dödades tre personer förutom gärningsmannen som avled på plats av skottskador från polis. Polisen uppgav tidigt att dådet var ett hatbrott med rasistiska motiv.

– Våldet är centralt i högerextremismen. Det är inte så att våld betyder samma sak för alla delar av den högerextrema rörelsen och för alla som finns där men i grund och botten är det ju ett våldsamt budskap, säger Christer Mattsson.

Christer Mattsson nämner att de tre dåden har precis samma typ av bakgrundsfaktorer. Alla gärningsmän verkar ha varit aktiva inom högerextrema forum på internet där de matats med olika idéer om att vita människor håller på att försvinna, vilket skapar en ideologisk drivkraft.

Dessutom isolerar sig gärningsmännen från andra forum där de kan bli motsagda, vilket innebär en radikalisering.

– Sedan är det alltid sammankopplat med psykosocial ohälsa och att man i olika utsträckning har varit utsatt för olika former av nedvärderande eller uteslutande behandlingar som underblåser en aggression mot samhället i stort.

Och mot skolan?

– Skolan är en arena där man ofta har upplevt olika former av misslyckanden och förödmjukelser, säger Mattsson.

När Christer Mattsson intervjuat personer som är eller har varit med i högerextrema miljöer är skolan central. Väldigt ofta under den fas då ungdomar går med i rörelsen har de hamnat i konfrontation med lärare som vill sätta dem på plats efter att deras åsikter synliggjorts i skolan.

– Effekten av detta blir ofta den motsatta. Det är en genomgående berättelse faktiskt hos princip alla jag intervjuat, säger Mattsson som för tillfället arbetar med ett forskningsprojekt om hur skolan kan motverka att elever dras in i rasistiska miljöer.

Högerextremismen i Sverige splittrad

Den högerextrema rörelsen i Sverige splittrad och man ser en tydlig nedåtgående trend i den organiserade delen av rörelsen. Nordiska motståndsrörelsen upplevde sina bästa dagar för ungefär fyra år sedan, men det är svårt att hålla lågan brinnande om man inte når sina mål, menar Christer Mattsson.

– Uppmärksamhet utan resultat brukar trötta ut organisationen så småningom så de har haft ganska stora avhopp därifrån. Men det här är en cyklisk utveckling som vi har sett under hela efterkrigstiden, säger han.

Men samtidigt som den organiserade delen av rörelsen har blivit svagare finns det en allt större oro för ensamagerande gärningsmän. Det här gäller inom alla miljöer av den våldsbejakande extremismen, enligt den svenska Säkerhetspolisen.

Christer Mattsson menar att det är en förhållandevis begränsad risk att enskilda organisationer skulle planera och tillgripa våld på grund av deras svårigheter med att bland annat hålla tätt. Därför finns det inte heller en risk för att extremrörelserna skulle hota demokratin eller destabilisera samhället.

– Det är definitivt de ensamagerande vi ska vara mest rädda för och där ligger det också ett stort ansvar på alla som deltar i samhällsdebatten, säger han.

Sverige har riksdagsval i år och tonläget i debatten blir allt hårdare. Enligt Mattsson finns det en risk för att radikalt språkbruk leder till radikala händelser.

– Tonläget riskerar att enskilda individer agerar så som vi har sett i närtid. Det kunde bli ännu värre som vi sett i andra länder där man inte har knivar utan där man har skjutvapen, så den oron finns där hela tiden, säger han.