Faktagranskning: Finns det fortfarande husläkare i Finland och hur gamla är egentligen Orpos och Harkimos föräldrar?

Vi följer valdebatter och -kampanjer på våra egna och andras kanaler och granskar politikers påståenden. Påståendena kan handla om såväl kommunala tvistefrågor som sådant som berör hela landet. Granskningen utförs av flera olika redaktioner på Yle, också lokalredaktionerna.

Vi granskar endast sådana uttalanden som innehåller fakta. Vi granskar inte politikers åsikter eller spekulationer om framtiden.

Mika Juutinen forskningschef vid kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, intygar att personer som hör till arbets- och tjänstekollektivavtalet för social- och hälsovårdssektorn (hit hör inte läkare) har en medelinkomst på cirka 3 150 euro per månad. Under ett år blir lönekostnaderna inklusive pensions- och specialkostnader för en person cirka 50 000 euro. Det betyder att med en miljard euro kan man anställa cirka 20 000 nya vårdare under ett år.

Således har alltså Purra rätt i sitt påstående. En annan femma är varifrån de tjugotusen social- och hälsovårdarna skulle trollas fram. Enligt yrkesbarometern för 2021 fanns det till exempel mellan 5000 och 11 000 lediga vårdarjobb i landet och betydligt färre arbetslösa eller permitterade vårdare.

Enligt Räddningsväsendet sköter avtalsbrandkårerna cirka 60 procent av de årliga uppdragen. Däremot sköter avtalsbrandkårerna ärenden på omkring 90 procent av Finlands yta.

Det här är ett påstående som används ofta. Bland annat i en utredning som publiceras av Statsrådets kansli konstateras att ungefär 80 procent av kostnaderna för social- och hälsovården uppstår bland tio procent av befolkningen.

De siffror som ordförande Henriksson använder är korrekta, men eftersom hon glömmer att nämna socialtjänsternas andel är hennes påstående inexakt. Till socialtjänsterna hör bland service för äldre personer, personer med funktionshinder och personer som lider av psykisk ohälsa samt barnskyddet. De utgör en stor del av kostnaden för social- och hälsovården, även om de inte har varit framme på samma sätt som hälsovården i valdebatterna.

Medicinalrådet Sirkku Pikkujämsä på Social- och hälsovårdsministeriet uppskattar att åtminstone 40 procent av utgifterna i de kommande välfärdsområdena går till socialvården. Knappa 60 procent fördelas mellan specialsjukvården och primärvården.

Enligt läkarförbundet är långa vårdförhållanden inom primärvården centrala för en lyckad vård. I den meningen passar inte riktigt systemet med servicesedlar, där man köper enskilda tjänster in i bilden.

Läkarförbundet påminner ändå om att modellen med servicesedlar kan tas i bruk som en bredare helhet och då blir situationen en annan.

Till exempel gjordes ett försök i Tammerfors, där man kunde välja att besöka privata hälsostationer till samma pris som de offentliga. I försöket kunde patienten välja att under en längre tid gå privat, vilket medförde att en längre vårdrelation bildades med personalen, än om man bara använt sig av servicesedlar för enstaka ingrepp. Läkarförbundets bedömning är att Anderssons uttalande åtminstone delvis ändå stämmer.

Heikki Pärnänen, chef för samhällsrelationer vid Läkarförbundet, säger att politikerna i valdebatterna använder begreppet husläkare fel. Begreppet härstammar från FPA:s experiment med husläkare och familjeläkare under 1980- 1990 talet. I Finland finns inget sådant system i dag. Den delen av Saarikkos påstående är alltså felaktigt.

Familjeläkarexperimentet betydde att en läkare i en stor stad hade hand om patienterna i en viss stadsdel. Enligt THL strandade familjeläkarsystemet på för få läkare och för stor omsättning av läkare. En del patienter hade under flera månader ingen läkare alls medan andra hela tiden fick en ny läkare.

Den andra delen av Saarikkos påstående, alltså att det på en del små orter finns ett system med arbetsteam bestående av vårdare och läkare, stämmer ändå. Pärnänen lyfter fram kommunerna Saarijärvi-Karstula och Suonenjoki som exempel på där detta system fungerar bra.

Enligt Läkarförbundet är systemet med husläkare ett bra system, men inte ens 10 procent av hälsocentralerna skulle kunna jobba enligt det systemet i Finland i dag.

THL:s statistik över besök till hälsocentralerna för år 2021 saknas ännu, så det är omöjligt att granska Harkimos påstående. Det är klart att besöken till hälsocentralen har påverkats av pandemin. 2020 minskade de med 17,5 procent. Samtidigt har distansmottagningarna blivit fler. Men det gäller att vänta till mars månad för att få klarhet i sanningshalten i Harkimos påstående. Då publicerar THL sin statistik över hälsovården 2021.

I oktober i fjol vann Karlö kommun ett pris. De hade lyckats minska på mängden sjukfrånvaro till följd av psykisk ohälsa.

Kommunstyrelsens ordförande Maarit Parrila (Saml) ifrågasatte ändå om priset var motiverat och ställde sig tvekande till den information som kommunens företagshälsovård gett ut. Efter Parrilas kritik avgick kommundirektör Aki Heiskanen och efter det avgick också Parrila själv.

Suomelas påstående om att ledamöterna skulle ha skämts grundar sig på att Parrila och en annan samlingspartistisk ledamot beskyllde kommunstyrelsen för att Karlö nu hade stämplats som “de psykiskt sjukas kommun” och de kommunanställda som “mentalt störda”.

Statsministerns påstående handlar inte direkt om regionalpolitik i och med att det är regeringen som bestämmer över hur mycket pengar de vill ge ur statsbudgeten till THL.

År 2013, under Jyrki Katainens (Saml) regering, började man minska anslagen till THL.

Då fick THL drygt 70 miljoner ur statsbudgeten, men anslagen minskade stadigt fram till år 2017 (Juha Sipiläs (C) regering) då de låg på knappt 50 miljoner euro, vilket är det lägsta hittills. Året därpå höjde man anslagen till drygt 53 miljoner euro.

Det stämmer att THL har fått mera pengar under Marin regering. År 2020 fick THL dryga 74 miljoner ur statsbudgeten, men av dessa var 16,5 miljoner tillfälliga coronatillägg. Räknar man bort dem ökade statsfinansieringen med knappt tre och en halv miljon euro från 2019.

I fjol fick THL 76,7 miljoner ur statsbudgeten, men utan det tillfälliga coronastödet blev finansieringen 62,4 miljoner. Det är fortfarande en mindre summa än 2013 då nedskärningarna började, men det är ändå mer än någonsin under Sipiläs regering.

Under den här tidsperioden har THL:s uppgifter också förändrats och utökats. Staten är inte den enda kanalen för finansiering för THL, så deras verkliga intäkter är betydligt högre.

Enligt institutet för hälsa och välfärd kostade enbart vården för diabetes år 2011 drygt 800 miljoner euro per år. Det finns inte färskare statistik över kostnaderna för vad diabetes kostar för samhället i stort, men det är klart att Essayah undervärderar kostnaderna.

- Vi talar om miljarder, inte hundratals miljoner i kostnader. Bara sjukhusvården för diabetes kostar några miljarder euro, förklarar Pekka Rissanen professor i hälsoekonomi vid Tammerfors universitet.

Vården är inte enda kostnaden.

- Därtill kommer kostnader för arbetsfrånvaro, bortfall av arbetsinkomster och förtidspensioneringar.

Knappt en halv miljon finländare har diabetes. Nästan 90 procent av dem har diabetes typ 2. Om förekomsten av diabetes och dens följdsjukdomar halverades skulle det kunna betyda besparingar för samhället för hundratals miljoner euro per år.

Petteri Orpos föräldrar Hannu och Maija Orpo har jobbat som lärare. Orpo har själv haft dem som lärare under skoltiden. Vi ringde upp honom och frågade hur gamla hans föräldrar är och han svarade att båda två är födda år 1938.

Vi verifierade påståendet genom att beställa uppgifterna från folkbokföringssystemet. Ur dem framgår det att Hannu och Maija Orpo är födda 1938, och att de fyller 84 först senare i år, alltså är föräldrarna 83 år gamla som Orpo sade i debatten.

Den 9 juli 2019 publicerade Harry Harkimo bilder på från sin mammas, Doris Harkimos (född Hackmann) 90-års dag på Instagram.

Vi ringde upp Harry Harkimo och han erkände att han under valdebatten inte kom ihåg sin mammas rätta ålder. Doris Harkimo är 92 år gammal inte 93 som Harkimo sade i valdebatten.

Vi fick ytterligare bekräftelse ur befolkningsregistret, där det framgår att Harry Harkimos mamma är 92 år och att hon fyller 93 i juli.