Åboland har Svenskfinlands kortaste vårdköer – i Österbotten får du vänta längst

I Svenskfinland är vårdköerna inom specialsjukvården längst i Österbotten och kortast i Åboland. Coronapatienternas belastning på den icke-brådskande vården syns främst i Nyland.

Coronaepidemin har påverkat tillgången till sjukvård på många håll i Finland. Under hösten har man lyckats korta av köerna och minska på vårdskulden, men efter julen har situationen på vissa håll igen börjat gå mot det sämre.

Inom specialsjukvården bildas det köer för vård av bland annat ögonsjukdomar, knä- och höftoperationer, plastikkirurgi och mentalvård.

I Svenskfinland är vårdköerna längst i Österbotten, där medianväntetiden inom specialsjukvården är 58 dagar.

Vasa sjukvårdsdistrikt, som från årsskiftet är en del av Österbottens välfärdsområde, uppfyller ändå den lagstadgade vårdgarantin i all sin verksamhet. Det betyder att ingen behöver vänta längre än sex månader på att få icke-brådskande vård. Ingen behöver heller vänta längre än tre månader på att få sitt vårdbehov bedömt.

Coronapatienterna belastar vården i Nyland

Coronapatienternas belastning på sjukvården syns tydligast i Nyland. Över 40 procent av intensivvårdsplatserna går till coronapatienter, vilket har lett till att man varit tvungen att skjuta upp till exempel hjärtoperationer, säger Veli-Matti Ulander, chefsläkare vid HUS.

– Just nu är situationen efter hösten den att vi har väldigt lång kö till proteskirurgi (ex. knä- och höftoperationer), samt ögonsjukdomar, speciellt starroperationer.

Ulander påminner också om att köerna alltid blir lite längre efter personalens julsemestrar. I Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är medianväntetiden 45 dagar, vilket kan jämföras med 38 dagar före pandemin.

– Förhoppningen är att smittalen skulle nå sin topp snart, så att kötiderna skulle komma neråt i sjukhusvården.

Korta köer i Åboland, förutom till psykiatrin

I Egentliga Finland har den icke-brådskande sjukvården i det stora hela kunnat fungera normalt. Mediankötiden är 30 dagar och den har hållits förhållandevis jämn de senaste två åren, säger Petri Virolainen, sjukhusdirektör vid Åbo universitetscentralsjukhus.

– I själva verket är väntetiden inom vården kanske till och med lite bättre än den var före coronatiden.

Men trots det finns det enheter inom specialsjukvården där vårdgarantin inte uppfylls. Köerna inom psykiatrin har varit ökända redan länge och under de senaste månaderna har läget förvärrats ytterligare, säger Virolainen.

– Epidemitiden har säkert varit speciellt svår för patienter som har psykiska problem och det går tydligt att se ett ökande vårdbehov.

I Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt väntar 984 personer på den psykiatriska vård de fått remiss till och 47 procent av dem har väntat över de lagstadgade sex månaderna.

Grundorsaken är en skriande brist på läkare. Vårdgarantin aldrig har uppfyllts till den grad man skulle önska, säger Virolainen.