Elizabeth Holmes stod bakom det stora blodbedrägeriet i Silicon Valley – "Bluffandet är en del av den amerikanska drömmen"

Elizabeth Holmes, en av Silicon Valleys största svindlare, fick precis sin dom för att bedragit investerare på mångmiljonbelopp och fått dem att satsa på en bluff. Hennes företag Theranos var ett av världens mest hajpade medicintekniska företag.

I Silicon Valleys låtsasvärld har filosofin "fake it till you make it" äntligen fått det straff som det förtjänar. Techentreprenören Elizabeth Holmes dömdes i början av januari i år efter en flera månader lång rättegång och riskerar tiotals års fängelse för de brott som hon har fällts för.

Ville skapa hälsovårdens iPod

Elizabeth Holmes grundade företaget Theranos år 2003 när hon var endast 19 år gammal och drev bolaget fram till dess kollaps 2018. Holmes var en hyllad entreprenör som jämfördes med Facebookgrundaren Mark Zuckerberg och Microsoftgrundaren Bill Gates.

Men hennes största idol var utan tvekan Applegrundaren Steve Jobs, som hon försökte efterlikna i stil och sätt. Hon ville också skapa hälsovårdens iPod.

Investerarna flockades kring Holmes och bolaget var vid en tidpunkt värderat till motsvarande över 8 miljarder dollar. Men 2015 avslöjade The Wall Street Journal att hennes uppfinning, guldkalven, maskinen för blodproverna inte fungerade som det var tänkt.

Alla rika techjättars hem

Silicon Valley som ligger i norra Kalifornien, söder om i San Francisco, är ett av världens största IT-centra och anses vara hela techvärldens huvudstad. Där finns också stora summor pengar eftersom många rika techjättar bor här. I Silicon Valley bor också de som drömmer om att lyckas bli framgångsrika entreprenörer och själva bli rika någon dag.

Det handlar om en ytterst multinationell plats där många av branschens främsta talanger trängs med nya företag, väletablerade IT-jättar och riskkapitalister.

Theranos möjliggjordes i en kultur som hyllar och uppmuntrar väldigt unga människor utan särskilt mycket erfarenhet

Techforskaren Margaret O'Mara vid University of Washington

Domen mot Holmes ger ändå viss gnutta hopp, den signalerar slutet på en era. I Silicon Valley, där gränsen mellan vad som bara är snack och vad som verkligen är prestation är ofta väldigt vag. Men kanske vi nu nått en sorts vägkorsning.

I en intervju för CNN säger techforskaren Margaret O'Mara från University of Washington att domen mot Holmes och Theranos inte bara borde ha betydelse för Silicon Valley, utan för alla som hyllar branschen, investerar i den och använder dess produkter. Theranos möjliggjordes i en kultur som hyllar och uppmuntrar väldigt unga människor utan särskilt mycket erfarenhet.

Förutom en ansenlig ström av podcasts och dokumentärer görs nu också en fiktiv serie och en fiktiv film om Elizabeth Holmes. TV-serien The Dropout (baserar sig på en podcast med samma namn) har premiär i mars i år där Amanda Seyfried spelar huvudrollen.

Filmen Bad Blood med Jennifer Lawrence i huvudrollen är under produktion och regisseras av Adam McKay. Lawrence spelade också i McKays senaste film Don't Look Up (2021).

Elizabeth Holmes osannolika historia

Men låt oss backa bandet till där allt fick sin början. Det är år 2003 och Elizabeth Holmes är bara 19 år när hon hoppar av universitetet Stanford med intentionen att skapa sjukvårdens iPod. Ett stick i fingret och några droppar blod är allt som ska behövas.

Mindre än ett år senare grundar hon företaget Theranos. Namnet kom från en kombination av orden terapi och diagnos.

Hennes mål var att förändra blodprovsindustrin och göra hälsotester mer tillgängliga för allmänheten. Det skulle vara snabbt, smärtfritt och billigt. Hon var själv rädd för nålar och ur det kommer idén att det ska räcka med ett blodprov i stället för många.

Problemet var att det aldrig gjorts förut, alla tillgängliga analysmetoder kräver mer blod. Lösningen hette Edison. Tack vare tekniken i maskinen Edison och de små nanorören kunde man med bara några droppar blod göra tillförlitliga tester för hundratals olika sjukdomar påstod Elizabeth Holmes.

Exakt hur tekniken i Edison fungerade var hemligt, Theranos offentliggjorde aldrig den. Det hindrade dock inte investerarna från att stå i kö.

Problemet med Holmes blodprovsapparat var att det var en bluff, den fungerade inte

Det var kända namn i Silicon Valley som Theranos drog till sig. Det har spekulerats att det kan hänga ihop med att man ofta jämförde Elizabeth Holmes med hennes stora idol Steve Jobs. Och man kan skönja vissa likheterna som att båda hade startat sina företag efter att de hoppat av universitetsstudier, båda var hemlighetsfulla och båda bar ständigt svarta polotröjor.

Det har utan tvekan fungerat eftersom Theranos utan att avslöja tekniken bakom Edison och själva grunden för företaget ändå uppskattningsvis drog in mer än 750 miljoner dollar från olika namnkunniga investerare. Samtliga styrelsemedlemmar saknade medicinsk utbildning eller erfarenhet.

Problemet med Holmes blodprovsapparat var att det var en bluff, den fungerade inte. Framgångssagan fick ett abrupt slut.

Den grävande journalisten John Carreyrou, som arbetar som reporter för tidningen Wall Street Journal, får känslan av att det är någonting skumt med den framgångsrika 30-åringens affärsidé. I en intervju för Dagens Nyheter säger han tyckte det var märkligt med hennes hälsoteknologi och startuppföretag då hon varken hade erfarenhet eller utbildning.

– Att hon hoppat av universitetet vid 19 års ålder och helt utan någon medicinsk utbildning lyckats revolutionera blodprovsdiagnostiken verkade misstänkt, eftersom jag vet av erfarenhet att de som gör stora forskningsframsteg inom medicin ofta har forskat i årtionden.

Hon installerade skottsäkra fönster till sitt kontor, anlitade livvakter och hade säkerhetspersonal som läste igenom medarbetarnas mejl

Det var till slut John Carreyrou som avslöjade Holmes med sin artikel år 2015. Hans bok Ont blod – hemligheter och lögner i Silicon Valley utkom år 2018. Och hans podcast Bad Blood som kom under år 2021 tar upp hela historien.

Hur blev hon inte fast tidigare?

I dokumentären The inventor (2019) förklarar en av de anställda att många av medarbetarna själva visste att maskinerna inte skulle fungera. Och att man inte bara kan ta en genväg förbi fysikens lagar. Det funkar inte att ha en fantastisk marknadsföringskampanj och komma runt dem.

Hur åkte Elizabeth inte fast för sitt bluffande? De anställda visste att de inte kunde säga någonting till ledningen. Klagade man blev man hotad och uppsagd. Det fanns en paranoia runt Elizabeth Holmes som bara växte i takt med hennes lögner. Hon installerade skottsäkra fönster till sitt kontor, anlitade livvakter och hade säkerhetspersonal som läste igenom medarbetarnas mejl.

John Carreyrou tror att historien om Theranos är symptomatisk för den världsbild som funnits i den bubbla som är Silicon Valley, där han menar att värdesystemet har blivit förvrängt. Han säger till Dagens Nyheter att Theranos kan ses som ett varnande exempel och en väckarklocka för branschen.

– Under de tio senaste åren har Silicon Valley börjat omfamna ett beteende som ligger på gränsen. Och ibland går det över gränsen till olagligt. Men bara för att man vill vara innovativ får man inte bryta mot lagen.

Hon skaffade sig även en hund av rasen husky som hon hävdade var en varg

I podcasten The Dropout säger en tidigare anställd på Theranos att hela rummet upptogs av Holmes då hon steg in det. Hon hade en otrolig karisma. Och det var inte bara hennes idéer som fascinerade omvärlden. Hennes utseende och sätt att vara blev ett samtalsämne bland entreprenörerna i Silicon Valley och av de journalister som bevakade branschen.

Hon var vegan, drack gröna juicer i stället för kaffe och åt endast specialbeställda pastarätter utan olja. Hennes ögon var klara och det verkade som att hon sällan tycktes blinka när hon höll långa brandtal till sina medarbetare om hur de var med att förändra världen. Och det kanske mest karaktäristiska var hennes röst, en väldigt djup barytonröst. Även den sägs ha varit fejkad, hennes riktiga röst var mycket ljusare.

Hon skaffade sig även en hund av rasen husky som hon hävdade var en varg. Tidiga morgonar såg man henne sitta och lyssna på hiphop på högsta volym i sin bil innan hon stegade in på kontoret. För att få inspiration påstod hon.

Och hennes stil- och röstmanipulation verkar ju ha fungerat för en tid. Hon prydde bland annat omslag av Fortune, Forbes, Bloomberg Business Week, och New York Times stilbilaga "T" när hajpen kring henne var som störst. Alla porträtten var helt likadana, en allvarlig kvinna klädd i stram svart polotröja.

Men den Elizabeth Holmes finns inte längre. Hon bytte stil helt och hållet efter att hon blev avslöjad. Under rättegången har hon setts bära vita blusar och ljusgrå dräkter som framhäver att hennes kropp fått mjukare former efter att hon i somras födde barn.

Hennes hår är färgat i en mörkare blond ton och hon har slutat använda rött läppstift. Hon hade också med sig en enorm blöjväska till rättegångens första dag.

Bluffandet är den amerikanska drömmen

Författaren Jia Tolentino skriver i sin essäsamling Falsk spegel (2020) att bluffandet är en amerikansk tradition. Det är en variant av den amerikanska drömmen som säger att du kan bli vad och vem du vill. Det moderna fuskandet fick sitt startskott efter fastighetsbubblan 2008 och den efterföljande finanskrisen. Också sociala mediers kapitalisering av våra känslor, personligheter, intressen och drömmar har gjort oss till både varor och försäljare.

En av världens mest notoriska bedragare, Anna Delvey (som gick under namnet Anna Sorokin), twittrade "Att hamna i domstol är det nya sextape" strax innan hon blev dömd till fängelset. I dag är hon villkorligt frigiven och i februari utkommer en tv-serie om fejkarvtagerskans liv.

I podcasten Sällskapet diskuteras om man kan skylla hela historian om Holmes på techindustrin i Silicon Valley eller om bluffandet är, precis som Tolentino konstaterar, en del av den amerikanska drömmen.

Källor: Wall Street Journal, The New York Times, Dagens Nyheter, SVD, The Dropout Podcast, Bad Blood Podcast