"Det trasiga och söndriga i litteraturen har lärt mig förstå att vi har det här mörkret" – sex boktips av Cris af Enehielm
Mark Levengood träffar Cris af Enehielm
Hos konstnären och regissören Cris af Enehielm har bokhyllan en central plats och tar mycket utrymme. Hon kallar den själv rummets kärna eller hjärta - och berättar att böckerna talar till henne.
Hon har alltid sökt sig till det mörka och farliga i litteraturen för att bli skrämd från vettet. Hon dras också till det morbida och perversa och vill att litteraturen ska lukta och kännas.
I litteraturprogrammet Mina Böcker med Mark Levengood rör sig diskussionerna från en erotisk roman som handlar om en grov och köttig slaktare till sedelärande berättelser om barn som börjar brinna, dör av svält och får tummarna avklippta.
Cris af Enehielms boktips
Slaktaren – Alina Reyes
– Den handlar om en kvinna som då hon går in i slaktarbutiken fantiserar om den lite grova, köttiga, groteska slaktaren som står och bankar köttet. Hon blir upphetsad och kåt på det här. En liten bok att läsa - den tyckte jag om.
Sånt är livet – Rosa Liksom
– Jag tycker om att roa mig själv och i galghumorn finns mycket tragedi och känslighet, men också finsk humor. Rosa Liksom gör skisser av människor och situationer i Finland, hon kan på kornet beskriva hur tokiga människor vi är. Man kan verkligen känna igen vårt folk.
Dagar av ensamhet – Elena Ferrante
– Hon beskriver jättefint, så att jag kan få tag på tristessen i livet i Italien, trots att det handlar om allt möjligt annat. Detaljerna i kvinnornas liv, i lägenheten, hettan, flugorna - beskrivningar av en värld som luktar och känns på olika sätt.
Bröderna Grimms och H.C. Andersens sagor
– Jag har ända sedan liten älskat det dystra, det sårbara, det smärtsamma, det mörka, det farliga i litteraturen. Alla Andersens sagor har betytt mycket för mig, allt som tar ont och allt som kan gå sönder. Bröderna Grimms fan och hans mormor och satan - det älskade jag och ville ha mer av det.
Drummelpetter – Heinrich Hoffmann
– Barnen gjorde hemska saker och så blev de till sist bara mjölkorn. Och jag älskade att de brann upp och drunknade. Jag har gjort teater av Drummelpetter! Från det trasiga och söndriga har jag lärt mig förstå att vi har det här mörkret och fått en mer nyanserad bild av människan redan som liten.
Ledan – Alberto Moravia
Lyssna på hela intervjun via länken i huvudbilden till artikeln. Den sänds även i Yle Vega lördagen den 29 januari kl. 18.03 och onsdagen den 2 februari kl. 21.03.