Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Päivi Räsänen i tingsrätten i dag – experter väntar med spänning på unikt fall mellan religion och hets

Närbild av Päivi Räsänen mot mörkgrå bakgrund.
Bildtext Päivi Räsänen har granskat alla skrivelser i åtalet och säger att hon fortfarande står bakom sina ord. För henne handlar fallet om att försvara yttrandefriheten och religionsfriheten.
Bild: Pekka Sipola / AOP

Enligt Päivi Räsänen handlar rättsfallet om religionsfrihet och yttrandefrihet. Enligt experter i straffrätt handlar det samtidigt om väldigt mycket mer.

Päivi Räsänen (KD) står åtalad för hets mot folkgrupp och Helsingfors tingsrätt inleder huvudförhandlingen i dag. Fallet är omtalat delvis för att det handlar om Räsänen som är riksdagsledamot och har varit både inrikesminister och Kristdemokraternas partiledare. Men framför allt handlar fallet om principiellt viktiga frågor.

Åtalet gäller tre helheter. En helhet handlar om Räsänens inlägg på sociala medier och en annan om ett program i Yle Puhe med rubriken Vad tänkte Jesus om homosexuella? Den sista helheten handlar om en pamflett som Räsänen skrev för Lutherstiftelsen år 2004.

Räsänen har bland annat beskrivit homosexualitet som skam och synd. Hon har också skrivit att homosexualitet är en vetenskapligt bevisad psykosexuell utvecklingsstörning.

"Uttalandena kränker homosexuellas jämlikhet och människovärde, och därför överskrider de gränserna för yttrande- och religionsfrihet", skrev riksåklagaren i ett pressmeddelande i april i samband med beslutet att väcka åtal.

Räsänen vill försvara yttrandefriheten

Päivi Räsänen själv anser inte att hon har gjort sig skyldig till brott eller att hon har skymfat någon.

– I såväl pamfletten som i mina övriga uttalanden har jag lyft fram att alla människor är lika värda. Ingen kan anses vara mindre värd. Människovärdet gäller både heterosexuella och homosexuella, säger Räsänen till Yle.

Räsänen har granskat alla skrivelser i åtalet och säger att hon fortfarande står bakom sina ord. För henne handlar fallet om att försvara yttrandefriheten och religionsfriheten.

– Bibeln lär oss att leva enligt Gud, vad som är synd och vad som inte är synd. Det är teologiska frågor och jag anser inte att de borde avgöras i domstol, säger Räsänen.

Professor: Första gången i rätten

Kimmo Nuotio, professor i straffrätt vid Helsingfors universitet, säger att huvudpunkten i åtalet handlar om pamfletten som Räsänen skrev för Lutherstiftelsen år 2004. Han beskriver fallet som spännande.

– Vad jag minns är det här första gången homofientliga uttalanden behandlas i domstol, säger Nuotio.

Enligt Nuotio handlar fallet om man ska kunna använda tusentals år gamla Bibeltexter, som beskriver homosexualitet som någonting farligt och sjukt, som argument för att förstå nutida familjer.

– För femton år sedan avgjordes ett fall i Sverige, där en präst i sin predikan hade yttrat sig lite på samma sätt. Det gick ända till högsta domstolen, som sedan förkastade åtalet.

Men enligt Nuotio är en präst som predikar en annan fråga.

– Religionsfriheten garanterar att man ska få tro och utöva sin religion, men samtidigt är Räsänen också politiker och själva texten skrevs medan riksdagen behandlade ett initiativ om samkönat äktenskap.

Nuotio lyfter också fram aspekten att det är tillåtet att uttala sig lite hårdare i en politisk kontext än i andra sammanhang.

– Själva biffen är ändå vad hon skriver om homosexuella, inte ändamålet.

Är det motiverat att väcka åtal för en publikation från 2004?

– Den har hela tiden legat ute på Lutherstiftelsens webbsida och hon har sagt många gånger att hon står fast vid vad hon har skrivit. Det handlar så att säga om ett brott som fortgår hela tiden.

Drev ska inte påverka rätten

Matti Tolvanen, professor i straffrätt och processrätt vid Östra Finlands universitet, säger att fallet handlar om en gränsdragning mellan religionsfrihet, yttrandefrihet och hets mot folkgrupp.

– Ingen har någonsin sagt att man inte får citera Bibeln, men det är en annan fråga om man använder Bibelcitat för att stämpla en minoritet, säger Tolvanen.

Att en del av åtalet handlar om en text från 2004 kan krångla till det, också om Räsänens mer färska kommentarer kan ses som nya uttalanden.

– Alla uttalanden är bundna till sin tid och det är möjligt att man för 20 år sedan inte skulle ha betraktat uttalandena som osakliga. Vad som anses lämpligt i den offentliga diskussionen förändras med tiden, och det måste också beaktas.

Fallet Räsänen har väckt mycket uppmärksamhet, också internationellt. Konservativa grupper har mobiliserat sig till förmån för Räsänen och bland annat öst meddelanden över riksåklagare Raija Toiviainen, rapporterade Helsingin Sanomat i fjol.

Matti Tolvanen beskriver drevet som yttre påverkan.

– Jag har sett direkta krav om att lägga ner åtalet, men det kommer förstås inte på fråga. Det skulle ha varit bättre om stödförklaringarna inte hade skickats, eftersom de kan göra bilden av rättsfallet mer diffus. Jag litar ändå fullständigt på att fallet behandlas utifrån enbart juridiska grunder.