Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Börsraset kan ha börjat – känd analytiker förutspår nedgång på över 50 procent

Börskurser på en datorskärm.
Bild: Rolf Granqvist / Yle

”Börskurserna i USA är i en superprisbubbla”. Det säger Jeremy Grantham som har blivit känd för sin förmåga att förutspå prisbubblor.

Börskurserna har på fredagen fallit i Europa. Det var en fortsättning på fallande kurser i Asien. Nedgången ser ut att fortsätta i USA.

På torsdagen publicerade Jeremy Grantham ett blogginlägg där han skriver att det har bildats en superprisbubbla på aktiemarknaden.

Han är en av USA:s mest erfarna analytiker och känd för att träffsäkert ha kunnat förutspå prisbubblor på marknaden.

Martin Paasi är sparekonom på placeringsbolaget Nordnet. Han håller med Granthams analys.

– Det är helt uppenbart att vi lever i en mångfacetterad bubbla men det är alltid svårt att avgöra när bubblan sist och slutligen spricker. Om man för tre år sedan slutade placera i aktier av rädsla för en bubbla då, har man gått miste om stora avkastningar om bubblan spricker först nu. Det eviga problemet med bubblor är inte att man inte skulle se dem, utan att det är omöjligt att säga när de spricker.

En man i skjorta och kavaj intervjuas för TV.
Bildtext Martin Paasi på Nordnet oroar sig för följderna av en börskrasch då placerare nu har tagit mera risk än tidigare.
Bild: yle/ Patrik Schauman

Med en superbubbla menar Grantham att priserna inte bara är höga på aktiemarknaden, utan också på många andra håll. Också här är Martin Paasi inne på samma linje.

– För det första har vi en fastighetsbubbla inte bara i USA, utan framför allt i Kanada och Kina. För det andra har man aldrig förr på aktiemarknaden så starkt trott på att priserna bara kommer att fortsätta att stiga. Den tredje faktorn är kopplad till centralbankernas köp av värdepapper som har lett till att vi har en låg ränta överallt. Det innebär att centralbankerna inte kan göra någonting för att stödja marknaden om bubblorna spricker. Det finns ingen stötdämpare i form av centralbanksåtgärder just nu.

USA:s kamp mot inflationen ökar risken för ett börsras

Ingen kan i det här skedet veta om dagens nedgång på börsen är början på ett börsras eller en mindre korrigering.

– Det kan hända att utvecklingen vänder uppåt igen om några veckor och priserna accelererar under hela slutet av året och kanske några år till. Eller så börjar bubblan nu spricka på samma sätt som under finanskrisen. Då började priserna först sjunka långsamt men dalade sedan allt snabbare från årets början ända till hösten då det hela slutligen sprack och kurserna dök, säger Martin Paasi.

Han säger ändå att vissa omständigheter ökar risken för att prisbubblan kan spricka nu.

– I och med att vi framför allt i USA har en hög inflation är den amerikanska centralbanken tvungen att börja bromsa den. Det innebär att den kommer att börja minska på sina stödköp för första gången under den 12-åriga tillväxtperiod som vi har upplevt. Om bubblan börjar spricka nu kanske priserna inte återhämtar sig så som de gjorde under coronaåret 2020. Det är ju stödköpen som har hållit börserna igång och fått bubblan att växa. Nu när de minskar kanske luften går ur en gång för alla.

Aktierna kan förlora två tredjedelar av sitt värde

I sin blogg varnar Jeremy Grantham för att börsen kan förlora hälften av sitt marknadsvärde. Martin Paasi tycker inte det låter överdrivet.

– Vi vet från historien att börskurserna kan minska med en eller två tredjedelar när luften väl går ur dem. Problemet med det är att en stor del av välfärden och förmögenheten som mänskligheten har åstadkommit då går upp i rök.

Både Grantham och Paasi oroar sig för följderna av att centralbankerna har hållit räntan nere för att rädda ekonomin.

– Delvis har centralbankerna köpt upp så mycket statsobligationer att det inte har funnits tillräckligt av dem på marknaden för det naturliga behovet.

– Den andra orsaken är att en investering i de statsobligationer som ändå har funnits till salu i flera år har inneburit en säker förlust eftersom inflationen har varit högre än den avkastning man har fått från obligationerna.

Därför har placerare försökt hitta andra placeringsobjekt som åtminstone statistiskt sett har verkat någorlunda säkra och ändå avkastat lite mer än inflationen.

– Det har inneburit att pengarna har sökt sig till alla möjliga alternativa placeringar. I slutändan handlar det ändå ofta om aktieinvesteringar, säger Martin Paasi.

– Typiskt skulle två tredjedelar av den förmögenhet som mänskligheten har skapat vara investerad i trygga statsobligationer. Nu har största delen tvingats till främst aktieinvesteringar.

Martin Paasi bedömer att den förmögenhet som uppstått ur bland annat företagsvinster aldrig tidigare har varit investerad så riskfullt som nu.

– Om börsen nu dyker försvinner en större mängd egendom än kanske någonsin tidigare.

– Om luften nu går ur aktiemarknaden kan det leda till en recession. Det betyder att en stor del av den mänskliga förmögenhet som finns i form av pensionspengar, privata placeringar, bankernas balanser med mera kan gå upp i rök i en större utsträckning än någonsin tidigare.