Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Markku Jokisipilä: Valdeltagandet är en kärnfråga för demokratin

Markku Jokisipilä, direktör för centret för riksdagsforskning.
Bildtext Om det är fler som avstår från att rösta än röstar så kan man ifrågasätta det folkvalda organets legitimitet, säger Markku Jokisipilä, direktör för centret för riksdagsforskning.
Bild: Petteri Sopanen / Yle

Ett historiskt val går av stapeln på söndag och en helt ny nivå av politiskt beslutsfattande växer fram i Finland i och med välfärdsområdesfullmäktige.

– Den första mandatperioden kommer till stor del handla om att lära sig sin egen roll och lära känna sitt ansvarsområde, förutspår Markku Jokisipilä, direktör för centret för riksdagsforskning.

Det här eftersom det nya organet skiljer sig från både kommunfullmäktige och riksdag med tydligt definierat ansvar till beslutsfattande inom social-, hälso-, brand- och räddningstjänst.

Jokisipilä gästade Morgonettan i Yle på lördag.

Den första mandatperioden för fullmäktige pågår till 31.5.2025. Efter det är mandatperioderna fyra år.

50-procentsgränsen är viktig

Men hur demokratiskt är egentligen välfärdsområdesfullmäktige om över hälften av finländarna avstår från att rösta?

Röstningsaktiviteten kan man förstås ännu bara spekulera om, men 50-procentsnivån för valdeltagande i välfärdsområdesvalet är en kritisk tröskel, anser Jokisipilä.

– Om det är fler som avstår från att rösta än röstar så kan man ifrågasätta det folkvalda organets legitimitet.

Men som det ser ut nu är det fullt möjligt att man överskrider 50-procentsgränsen, menar Jokisipilä.

Han förutspår att väljarna kommer att vara aktivast i de områden där servicenätet varit hotat redan innan vårdreformen.