Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Talibandelegation i Norge på norsk inbjudan - första gången talibanstyret besöker väst

Uppdaterad 22.01.2022 21:23.
Talibandelegationen på flygplatsen Gardermoen i Norge
Bildtext Talibandelegationen på flygplatsen Gardermoen i Norge 22.1.2022.
Bild: Lehtikuva

En delegation för talibanstyret i Afghanistan ska i tre dagar diskutera läget med västliga representanter i Norge. I Norge betonar man dock att det inte är fråga om att man ser talibanerna som en legitim förhandlingspart.

Talibanernas delegation har anlänt till Norge på officiellt besök. Det är första gången sedan maktövertagandet i augusti i fjol som företrädare för talibanledningen besöker ett västland.

Enligt talibanernas uttalanden inför mötet är det viktigt att nu omvandla "krigsatmosfären" till en fredlig situation.

– Det islamiska emiratet har vidtagit åtgärder för att möta västvärldens krav och vi hoppas kunna stärka våra relationer genom diplomati med alla länder – europeiska länder och västvärlden i allmänhet, sa Zabihullah Mujahid till nyhetsbyrån AFP i dag.

Talibanernas talesman Zabihullah Mujahid 22.1.2022
Bildtext Talibanernas talesman Zabihullah Mujahid 22.1.2022.
Bild: Lehtikuva

Talibandelegationen består av 10-12 personer

Delegationen leds av utrikesminister Amir Khan Muttaqi. Han har med sig 10-12 personer. Bland dem finns Anas Haqqani som tidigare har funnits på USA:s svarta lista på grund av terrorverksamhet. Han är numera av avlägsnad från listan, och utgör en del av talibanernas politiska representation i Doha i Qatar.

Han är dock mest känd för att vara lillebror till en av världens mest eftersökta terrorister, Sirajuddin Haqqani, rapporterar NRK. Sirajuddin Haqqani är i dag inrikesminister i Afghanistan. Han har tidigare lett det så kallade Haqqani-nätverket som står bakom några av de värsta terrorattackerna i Afghanistan under de senaste 20 åren. Flera medlemmar av Haqqani-familjen är svartlistade och efterlysta av USA.

Amir Khan Muttaqi
Bildtext Afghanistans utrikesminister Amir Khan Muttaqi (Arkivbild)
Bild: Rex Features / AOP

Sammankomst på norskt initiativ - "men vi erkänner inte talibanernas styre"

Det är Norge som har tagit initiativ till besöket.

Utrikesminister Anniken Huitfeldt betonar dock att det inte är fråga om att Norge skulle se talibanerna som en legitim förhandlingspart eller erkänna talibanernas styre. Hon ser det som viktigt att nu få igång samtal med de personer som styr Afghanistan, sägs det i ett pressmeddelande.

– Vi kan inte låta den politiska situationen leda till en ännu värre humanitär katastrof.

Hon påpekar att det internationella samfundet samt afghaner från olika delar av samhället måste föra en dialog med talibanerna för att de civila afghanerna ska kunna få hjälp.

Huitfeldt säger också att Norge mycket klart kommer att föra fram vad man förväntar sig av talibanregimen, och att man kommer att betona betydelsen av flickors skolgång, kvinnornas situation i samhället och mänskliga rättigheter.

Omvärlden har också upprepade gånger krävt att talibanadministrationen delar makten med Afghanistans etniska och religiösa minoritetsgrupper.

Skyltfönster med kvinnokläder i Afghanistan
Bildtext Skyltfönster i Herat, Afghanistan 5.1.2022.
Bild: Lehtikuva

Också afghanska civila representanter deltar i samtalen

Förhandlingarna i Oslo ska enligt planerna pågå i tre dagar – söndag, måndag och tisdag.

Representanter för Norge och USA, EU, Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien kommer att delta i samtalen.

Också civila afghaner deltar, bland annat kvinnliga ledare och journalister.

Under hösten har talibanerna fört förhandlingar i Qatars huvudstad Doha. Talibanledningen har också avlagt besök i Ryssland, Iran, Pakistan, Kina och Turkmenistan.

Talibanernas delegationsledare tackar Norge

I en ljudinspelning som sändes i afghansk tv strax före avfärden till Norge prisade delegationsledaren, utrikesminister Muttaqi, Norges medlarroll.

– Jag vill tacka Norge för inbjudan, och för att landet har sänt ett flygplan för att avhämta oss. Vi ska träffa norska, amerikanska och engelska myndigheter och vi ska dessutom träffa afghaner. Det här är vår första resa till Europa och vi hoppas att det här öppnar dörren för goda relationer och att vi kan lösa humanitära och ekonomiska problem.

Muttaqi sa också att han hoppas på att Afghanistan kan komma ut ur den internationella isoleringen.

– Jag är glad över att vi via vår utrikespolitik är i färd med att etablera goda relationer till världssamfundet. Afghanistan ska inte längre vara på kollisionskurs med världen. Vi vill göra vårt land till ett centrum för enhet och ekonomisk utveckling i regionen, i linje med våra afghanska och islamiska traditioner.

"Man får inte normalisera en terroristgrupp och låta den representera ett land"

Ali Maisam Nazary, som leder en nationell oppositionsgrupp (NRF) har fördömt Norge för de kommande samtalen med talibanledningen.

– Vi måste alla höja våra röster och förhindra länder att normalisera en terroristgrupp och låta den representera Afghanistan", skriver Nazary på Twitter.

Kvinnor protesterar mot hungersnöden i Afghanistan. De bär ett plakat med texten "vi är också människor liksom ni. Svält inte ihjäl oss"
Bildtext Protest i Kabul med vädjan om humanitär hjälp.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Biståndet har minskat radikalt och det afghanska folket behöver hjälp

Biståndet stod tidigare för cirka 40 procent av Afghanistans bruttonationalprodukt. Efter att talibanerna tog makten har mycket av stödet upphört.

Det stöd som når afghanerna i dag kanaliseras enbart via internationella organisationer – inte via de afghanska myndigheterna.

Enligt FN hotas 23 miljoner afghaner av hungersnöd vilket är cirka 55 procent av befolkningen. FN bedömer vidare att 97 procent av befolkningen hamnar under fattigdomsgränsen i år.

Norges utrikesministerium hänvisar till rapporter om att cirka 24 miljoner människor i Afghanistan är osäkra på hur de ska kunna skaffa tillräckligt med mat. Omkring en miljon barn befaras vara på väg att dö av svält.

Talibaner tittar på staden Kabul. Berg i bakgrunden.
Bildtext Talibaner tittar på staden Kabul.
Bild: LEHTIKUVA / AFP Mohd Rasfan

Norge är känt för sin fredsmäklarroll

En norsk delegation besökte nyligen Kabul för att diskutera det humanitära läget i landet.

Norges utrikesministerium påpekar i ett uttalande att Afghanistan utsatts för torka, pandemi, ekonomisk kollaps och effekterna av åratal av konflikter. Norge fortsätter att föra en dialog med talibanerna för att främja mänskliga rättigheter och kvinnors deltagande i samhället samt för att stärka humanitära och ekonomiska insatser i Afghanistan till stöd för det afghanska folket", säger ministeriet.

Utrikesministeriet uppges länge ha upprätthållit en dialog med talibanerna. Enligt den norska nyhetsbyrån NTB deltog talibanerna i hemliga samtal i Norge redan när den nuvarande premiärministern, Jonas Gahr Store, var utrikesminister (2005-2012).

Norge var också det land som inledde hemliga samtal mellan USA och talibanerna när USA började tala om nationell försoning och antyda att konflikten inte kunde vinnas militärt. Det ledde till öppnandet av talibanernas politiska kontor i Doha i Qatar där USA 2018 inledde förhandlingar om det slutgiltiga tillbakadragandet av USA:s och Natos trupper från Afghanistan. Reträtten kulminerade i det kaotiska slutet på kriget i augusti.

Källor: AFP, AP