Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Jag älskar Ukraina och tycker det är fel att mitt modersmål har en sämre ställning än ukrainskan" – många ryskspråkiga är ledsna över den ukrainska enspråkspolitiken

Uppdaterad 25.01.2022 11:55.
Studenterna Tanja och Katja i Ukraina.
Bildtext Studenterna Katja och Tanja önskar att ryskan skulle vara jämlik med ukrainskan.
Bild: Kerstin Kronwall

Diskussionen om den ukrainska språklagen från 2019 har åter blossat upp då de nya reglerna för medier trädde i kraft nu i januari. Alla tidningar måste ges ut på ukrainska.

Studenterna Katja (som inte vill säga sitt efternamn) och Tanja Tymosjenko i Kiev är ledsna över att ryskan inte längre är ett officiellt språk i Ukraina.

Tanjas mamma är ryskspråkig och pappa ukrainska. Själv känner hon sig ledigare på ryska och hade önskat att hon till exempels skulle kunna studera på ryska.

Katja säger att hon älskar Ukraina och känner sig nedstämd när hennes modersmål, ryskan, nedvärderas.

– Det är inte rätt att man anklagar mig för att vara på Rysslands sida bara för att jag talar ryska, säger Katja.

Hon känner sig alltså orättvist behandlad eftersom hennes modersmål inte används överallt. Liknande känslor möter man på många håll i Ukraina och många har också fått felaktig information om vad lagen innebär.

Många tror nämligen att man inte längre alls får ge ut tidningar på ryska. Det är också vad rysk propaganda låter förstå.

Allt måste jämlikt skrivas på ukrainska

Den ukrainska språklagen trädde i kraft i juli 2019 och efter en övergångsperiod gäller de nya reglerna för medier från och med den 17 januari i år.

Nu måste alla medier i Ukraina publicera sitt material på ukrainska. Det betyder att de som till exempel ger ut en tidning på ryska är tvungna att parallellt publicera samma material på ukrainska.

Mera exakt måste båda språkvarianterna vara identiska i storlek, format och innehåll. De måste också publiceras samtidigt. Webbplatser måste vara sådana att den ukrainska sidan automatiskt öppnas först.

För regionala medier är övergångsperioden längre och reglerna träder för deras del i kraft i juli 2024.

Radio och tv har redan tidigare haft språkkvoter. Även om det alltså inte blir förbjudet att ge ut tidningar på ryska så kommer de ökande kostnaderna i praktiken att leda till att många ryska tidningar läggs ned. Det blir helt enkelt alltför dyrt att trycka två likadana tidningar.

En ukrainsk tidning.
Bildtext Alla tidningar måste ha en likvärdig version på ukrainska.
Bild: Kerstin Kronwall / Yle

Handel och service berörs också

Tidningsförsäljning, bokförlag och bokhandlar rörs också av språklagen. Bokförlag måste ge ut minst hälften av sina böcker på ukrainska. Bokhandlare och tidningsförsäljare måste ha minst hälften av sina produkter på ukrainska.

Redan tidigare blev det obligatoriskt för alla inom servicebranschen att tilltala sina kunder på ukrainska. Det betyder alltså att personalen ska hälsa på ukrainska då de möter en kund.

Om kunden vill det kan man sedan fortsätta på ett annat språk. Det var den förre presidenten Petro Porosjenko som drev fram språklagen och han hävdade då att lagen kommer att ena landet. Hans sätt att tänka bygger på idén om ett land ett språk.

Det finns också andra sätt att se på lagen och kritikerna säger att den delar folket.

Omkring en tredjedel av den ukrainska befolkningen på knappt 44 miljoner människor har ryska som modersmål. Många av dem är av naturliga skäl inte alls glada över att deras språk förlorar mark.

Ryssarna i Ukraina klassas numera som en nationell minoritet.

Tidningskiosk i Ukraina.
Bildtext Tidningskioskerna måste se till att minst hälften av deras varor är på ukrainska.
Bild: Kerstin Kronwall / Yle

Undervisningen ska vara på ukrainska

Ukrainska är alltså det officiella språket i Ukraina och all utbildning ska i enlighet med lagen om utbildning från 2017 ske på ukrainska. Det här gäller från den första september 2018 för alla utom klasserna 1–4.

För de lägre klasserna träder språkkravet i kraft den 1 september i år. De som tillhör en nationell minoritet har enligt lagen rätt att få undervisning på sitt modersmål eller separat modersmålsundervisning. Förutom ryskan finns det regionala minoriteter som talar bland annat ungerska, rumänska, polska och tatariska.

Elever i skola i Ukraina.
Bildtext Bara i de lägsta klasserna får man numera undervisning också på ryska.
Bild: Kerstin Kronwall

Frågan om undervisningsspråk har väckt debatt och lagen har i hårda ordalag kritiserats både av ryska och ungerska politiker.

I Ukraina försvarar många politiker lagen och jämför med språklagarna i Lettland, där lettiskan är officiellt språk även om landet har en stor rysk minoritet.

Man kan argumentera mot den jämförelsen eftersom den historiska bakgrunden är en annan.

I Lettland är den ryska befolkningen ny. De flesta ryskspråkiga kom till landet först efter att Sovjetunionen ockuperade landet. Ukraina har i hundratals år bebotts av både ukrainare, ryssar och några andra språkgrupper.

Ett flertal opinionsmätningar har visat att över sextio procent av ukrainarna stöder språklagen. Det är naturligt eftersom över sextio procent av befolkningen har ukrainska som modersmål.