Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Estlands president till Svenska Yle: "Ett krig i Ukraina kommer inte att sprida sig till Finland eller Estland"

Alar Karis, Estlands president, med ett glas vatten i handen i det rum där han tar emot gäster på Presidentens kansli.
Bildtext Estlands president Alar Karis oroar sig inte för att Ryssland ska angripa Estland inom den närmaste framtiden.
Bild: Gustaf Antell

Risken för att ett krig i Ukraina sprider sig till Estland, Finland och Sverige är minimal. Det säger Estlands president Alar Karis i en exklusiv intervju för Svenska Yle och tillägger att alla tre länderna är välförberedda på en kris som den här.

– Det finns inget att vara rädd för och i det läge vi befinner oss kan Estland känna sig relativt säkert från en väpnad konflikt, säger president Alar Karis när han tar emot mig på Presidentens kansli i Kadriorg i Tallinn.

Enligt president Karis är det troligt att Ryssland kommer att försöka sig på någon form av intrång i Ukraina. Men i första hand handlar det om en fortsättning på det krig som har pågått i åtta år.

- Ingen här hos oss behöver oroa sig för barnen, varken i Estland eller i Finland. Men det är klart att Ryssland vill provocera också oss på olika sätt. Till exempel cyberattacker, som vi ju redan utsätts för.

Antalet cyberattacker mot Estland har ökat under de senaste veckorna.

Estland vill donera vapen till Ukraina

Estland är ett av drygt en handfull länder som aktivt vill stödja Ukraina militärt. I första hand med utrustning och pansarvärnsrobotar, men för att få göra det måste Finland och Tyskland godkänna det.

Det handlar om vapen som Estland har fått från Finland och Finland hade köpt av Tyskland. Både Finland och Tyskland har stränga vapenexportlagar och Estland har fått vapnen i försvarssyfte.

Nu verkar Tyskland ha satt stopp på Estlands ambitioner.

I Estland diskuteras också, bakom kulisserna, möjligheten att skicka soldater till Ukraina om Ryssland anfaller.

Högvakten vaktar ingången till Presidentens kansli i Tallinn, Estland.
Bildtext Högvakten utanför Presidentens kansli i Kadriorg.
Bild: Gustaf Antell / Yle

– Det är svårt att veta vad vi kommer att besluta för det är regeringens sak och initiativet ska komma från försvarsministeriet, säger Karis. Men samtal förs på många nivåer om hurdan hjälp det går att ge Ukraina.

Det här är också diskussioner som aktivt förs mellan flera av Natos medlemsländer.

Parallellt med de här diskussionerna förs samtal om Estlands allierade också borde skicka mer trupper till Baltikum och Polen. Syftet är i första hand att sända avskräckande signaler till Kreml.

En estnisk soldat håller i en automatkarbik
Bildtext Estniska trupper har deltagit aktivt i krigen i Afghanistan och Irak. De deltar också nu i den pågående konflikten i Mali.
Bild: AOP

President Karis vill inte blanda sig i den finska Nato-debatten, men Estland skulle utan tvekan stödja att Finland tas emot med öppna armar om vi väljer att ansöka om medlemskap.

– Alla Natos 30 medlemsländer måste godkänna varje nytt medlemsland, men det är klart att Finland och Sverige i princip redan fyller de krav som ställs på nya Nato-medlemmar.

När det gäller hur snabbt Finland kan bli medlem i Nato är Estlands president alltså mer inne på linjen att det kan ta en tid, än att det kan gå över en natt.

Karis påpekar också att ett Natomedlemskap förutsätter att den allmänna opinionen i det nya medlemslandet stöder ansökan.

Estlands flagga vajar bredvid Natos utanför Presidentens kansli i Tallinn.
Bildtext Natos flagga vajar utanför Presidentens kansli.
Bild: Gustaf Antell / Yle

Alar Karis valdes till Estlands president i höstas av det estniska parlamentet. Han har ingen tidigare erfarenhet av utrikes- och säkerhetspolitik och har valt en tillbakadragen roll de senaste veckorna.

Men hans lugna, en del säger stoiska personlighet, kan ha bidragit till att debatten om Ryssland idag är lugnare i Estland än i Finland.

– Du kallar mig stoisk - i det här jobbet får man ju inte vara otålig. Jag, och många ester, tänker hela tiden på vad som händer om … Vi måste vara beredda på det och vi är det, det ger mig ro.

Enligt Karis har Nato klarat av att hålla ihop under den pågående krisen.

– Vi har själva förberett oss på en kris som den här och det har också våra vänner i Nato, och i Finland och Sverige, gjort.

Vi har själva förberett oss på en kris som den här och det har också våra vänner i Nato, och i Finland och Sverige, gjort

Lugn och klartänkt är också annars president Karis klart viktigaste vision för Estland. Ett smart folk är enligt honom garantin för att Estland inte bara överlever utan också så småningom blomstrar.

– Att vara klok handlar inte bara om akademisk utbildning, men den kunskap vi får från dagis ända upp till vuxen ålder är viktig. Nuförtiden kompletterar vi ju dessutom konstant våra kunskaper med nytt lärande.

Presidentens kritiker har kallat honom elitistisk för att han betonar utbildningen så starkt. Nu har han försökt slipa retoriken.

– I dag kommer man långt med att kunna skilja på vad som är sant och vad som är falskt. Det går inte att blunda för att sociala medier påverkar oss mycket. Det krävs klokhet för att veta vad som är sant.

I det här jobbet får man ju inte vara otålig - jag, och många ester, tänker hela tiden på vad som händer om … Vi måste vara beredda på det och vi är det

Alar Karis.
Bildtext Estlands president Alar Karis besökte Finland i oktober.
Bild: Jorge Gonzalez / Yle